FN-konferens i Borås – Vi gör skillnad i världen

Uppdatering 2026: Denna artikel publicerades i samband med att Borås stod värd för en FN-konferens om hållbar utveckling. Texten nedan är bevarad i original som en del av bloggens politiska arkiv.

Borås arbete med avfallshantering, biogas och cirkulära system är ett exempel på hur lokal politik kan bidra till globala lösningar. I dag är denna koppling ännu tydligare genom FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030).

Läs även analysen: Kan en kommun driva klimatomställningen? där jag går igenom hur lokala beslut i energi, stadsutveckling och infrastruktur påverkar klimatet – både lokalt och globalt.

Faktaruta: Borås och global hållbarhet

• Borås är internationellt känt för waste recovery (avfall → energi).
• Samarbeten sker med städer i bland annat Indonesien och Vietnam.
• Arbetet kopplar till FN:s globala mål (Agenda 2030).
• Biogas och cirkulära system minskar både utsläpp och avfall.

Bloggserie om vindkraft - Del 1 Vision

Del 1 Vision – Hur vindkraften skulle kunna fungera



Smarta elnät är en del av min vision för framtiden

Photo: http://www.ecnmag.com/


En gång i tiden, inte allt för många år sedan var vindkraften på väg att bli en ny folkrörelse på landsbygden. Man gick ihop i kooperativ som förde samman bygden med målet att skapa sin egen förnyelsebara el.

Men under hösten 2009 när Skatteverket beslutade att tolka in kooperativ vindkraft i lagen om uttagsskatt dog hela rörelsen. Med en extraskatt på 30 procent på den egenproducerade elen blev den tidigare lönsamma investeringen en ren förlustaffär.

Sverige är ett av de länder i Europa där vi har bäst förutsättningar för att bygga vindkraft och otroligt goda förutsättningar att faktiskt uppnå en energiproduktion som är 100 procent förnyelsebar. Varför är vi då inte där än? Och varför växer motståndet mot vindkraft på landsbygden?

Det pågår två olika rörelser i Sverige, en inser fördelarna med småskalighet och vikten av ett förnyelsebart energisystem, den andra vill ha centraliserad energiförsörjning och bryr sig inte så mycket om förnyelsebar energi.

Jag företräder den sidan som vill se en småskalig elproduktion och 100 procent förnybar energi. För att komma dit måste vi få en folklig rörelse bakom målen. När människor får vara delaktiga i energiomställningen ökar viljan till omställning och utbyggnadstakten kan öka.

Men för att komma dit måste vi göra det enklare och lönsammare för småskalig elproduktion. På så sätt minskar vi beroendet av icke förnybar elproduktion som kärnkraft samtidigt som vi tar tillbaka ägandet av elproduktionen från de tre stora energibolagen.

I min vision skall det vara lika enkelt att koppla in en ny lampa som en ny solpanel på balkongen. Det ska vara lika lätt att följa hur den bidrar till elförsörjningen. Din bil kan ladda sig på natten och leverera tillbaka energin till nätet om du väljer att istället ta bussen på morgonen.

Framtiden med smarta nät kräver också en förändring där gränserna mellan producent och konsument suddas ut. En värld där alla ska kunna bidra i energiomställningen. I min framtid finns det även incitament för att en folkrörelse där man på olika sätt kan förstärka landsbygden ekonomiskt och bidra till energiomställningen med biogas, vind och sol. Med ett regelverk och en utveckling där alla kan delta i elproduktionen finns det bara vinnare.

Men få kommer att göra detta om det innebär för stora personliga och ekonomiska risker. Vi behöver stimulera, förenkla och främja en sådan utveckling om min vision ska bli sann, och för att det ska hända behöver vi en ny regering.

Bloggserie om vindkraft i fyra delar

I veckan tänkte jag köra igång en liten serie blogginlägg om vindkraft i fyra delar. Vindkraft är ju något som både är hög-aktuellt lokalt med föreningar som protesterar mot vindkraft i sin närmiljö men även på ett nationellt och globalt plan som en del i en grön energiomställning.

Del 1 Vision - Hur vindkraften skulle kunna fungera

Mycket kan sägas om vindkraft, i det första inlägget tänkte jag lägga fokus på någon sorts personlig reflektion och vision kring vindkraft.

Del 2 Nulägesrapport - Vindkraft för global energiomställning

I mitt andra inlägg kring vindkraft tänkte jag diskutera vindkraftens roll i en global energiomställning

Del 3 Vindkraft i Borås Stad - Vindkraft som en del av Borås stads miljöarbete

I detta inlägg diskuterar jag vindkraft utifrån ett Borås Stads perspektiv kopplat till miljömål och strävan efter att bli en fossilbränslefri stad.

Del 4 Problem och myter kring vindkraft

I detta inlägg kommer jag diskutera dels problemen med vindkraft men även det myter som finns kring vindkraft som sprids av nej-till-vindkrafts-lobbyn


PS. Du kan följa mig på Networkedblogs eller via bloggintresserade. Då missar du inga inlägg. DS.

Investering i drömmen om en fossilbränslefri stad

Uppdatering 2026: Den här artikeln har uppdaterats för att ge mer kontext och länkar till nyare analyser om klimatpolitiken i Borås. När detta inlägg skrevs handlade diskussionen om visionen om en fossilbränslefri stad. Sedan dess har arbetet utvecklats vidare – bland annat genom en lokal koldioxidbudget och målet om klimatneutralitet 2030. I analysen Kan en kommun driva klimatomställningen? – lärdomar från Borås 2007–2026 går vi igenom hur klimatpolitiken i Borås har utvecklats från tidiga visioner till dagens arbete med klimatbudget, energisystem och klimatinvesteringar.

Fjärrvärmen är en central del av energisystemet i Borås. Hur värmen produceras påverkar både klimatutsläpp, energikostnader och hur snabbt staden kan ställa om till fossilfri energi.

Energipolitiken har blivit en allt viktigare fråga för kommuner. Hur el och värme produceras påverkar både klimatet, energisäkerheten och hur robust samhället är vid kriser. Läs mer om hur energisystemet i Borås kan utvecklas på sidan energipolitik i Borås och om hur klimatpolitiken påverkar stadens långsiktiga utveckling på sidan om klimatpolitik i Borås .

Slutreplik: Köttets påverkan är huvudfrågan

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen som en slutreplik i en debatt om köttkonsumtion, klimat och jordbruk.

Sedan dess har frågan om livsmedelssystemets klimatpåverkan, biologisk mångfald och hållbar produktion blivit allt mer central i både svensk och internationell politik.

Detta inlägg är en del av en större analys av klimatpolitik i Borås och hur livsmedel, konsumtion och jordbruk påverkar klimat och miljö. Hur livsmedelspolitiken faktiskt fungerar i praktiken – från beslut till vad som hamnar på tallriken – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås .

Mark av strategisk betydelse

Uppdatering 2026:

Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013 i samband med en diskussion i kommunstyrelsen om kommunens markstrategi. Texten är oförändrad men har kompletterats med kontext och interna länkar för att sätta frågan i ett större sammanhang.

Markpolitik är en av de viktigaste men minst uppmärksammade frågorna i kommunpolitiken. Vem som äger marken avgör i praktiken vad som kan byggas, var nya bostäder kan utvecklas och hur staden växer.

När kommuner äger mark kan de styra utvecklingen mot fler bostäder, grönområden och hållbar stadsutveckling. Därför arbetar många kommuner med att bygga upp en så kallad markbank – ett strategiskt markinnehav som gör det möjligt att planera stadens utveckling långsiktigt.

Läs mer om hur markpolitik påverkar Borås framtid på sidan om stadsutveckling i Borås och om hur klimat- och energifrågor påverkar stadens utveckling på sidan om klimatpolitik i Borås .

Nu bygger vi en av sveriges grönaste förskola i Borås!

Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013 i samband med byggstarten för den nya förskolan Kärnhuset på Hestra i Borås. Texten har inte ändrats i sak men har kompletterats med länkar och kontext 2026.

Hur vi bygger skolor och förskolor påverkar både klimatet, energianvändningen och barnens lärmiljö. I dag diskuteras allt oftare hur hållbart byggande och pedagogisk utveckling kan gå hand i hand i framtidens utbildningsmiljöer. Läs mer om hur skolpolitiken utvecklas i Borås på sidan skolan i Borås och om hur klimat- och energifrågor påverkar stadens utveckling på sidan om klimatpolitik i Borås .

Borås Stad - en ändå schysstare stad nu!

Uppdaterad 2026: Jag skriver mer om Fairtrade och hållbar upphandling i Borås här:
→ Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?

Fairtrade och en schysstare stad

Tog för någon dag sedan del av nya siffror runt vårt arbete som Fairtrade City och kan med glädje säga att vi blivit än mer schyssta i Borås. Borås har varit en Fairtrade City sedan 2008 och ständigt förbättrat oss. Men denna mandatperiod med ett rödgrönt styre har vi ökat takten på arbetet markant. Vi har inte alla siffrorna helt klara än men jag tänkte ändå redovisa några godbitar preliminärt så att man kan få en uppfattning om vilka framsteg vi gjort mellan 2011-2012.

 

• 238% ökning av arbetsplatser i kommunen som har fairtrademärkta eller motsvarande produkter vid fika

• 71% ökning av inköp av rättvisemärkta produkter i Borås Stad

Jag återkommer med ett längre inlägg när hela materialet är färdigt, men kunde inte låta bli att lägga ut dessa godbitar!

Relaterade inlägg:
→ För ett grönt Borås (2008)
→ Gröna inslag i Borås stads budget 2013 (2012)
→ Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt? (2026)

Mer medborgardialog 2013

Under 2012 arbetade en arbetsgrupp med en representant från varje parti på uppdrag av kommunstyrelsen och under ledning av mig och Anne-Marie Ekström (fp) med att ta fram principer för medborgardialog. Dessa principer är nu ute på remiss och kommer förhoppningsvis att komma upp till beslut före sommaren 2013.

Gruppen som arbetat fram principerna fick ett förnyat förtroende och uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en handbok för medborgardialog. Det är det arbetet vi just nu är uppe i. Idag hade gruppen det andra mötet, en workshop om hur man utformar handboken, strukturen och hur vi ska göra den till en handbok som man faktiskt kan använda i sitt arbete. Planen är att vi ska vara klara med handboken fram till sommaren 2013 och att den skall bli klar ungefär samtidigt som det fattas beslut om principerna. Så arbetet fortsätter med andra ord även 2013.

För någon vecka sedan pressenterade vi även Borås stads arbete kring medborgardialog för ett politikernätverk med kommuner som är intresserade av att utveckla sin medborgardialog hos SKL i Stockholm. Här följer den pressentation vi använde. (ps. för att länkarna ska fungera ladda ner dokumentet)

Borås Stads medborgardialog presentation skl 13-01-29 from Miljöpartiet Borås

Hur länge kan vi bortse från köttets påverkan

Uppdatering 2026: Detta är en debattartikel från 2010. Sedan dess har forskningen om matens klimatpåverkan stärkts ytterligare och frågan har blivit en central del av klimatpolitiken. I Borås handlar det idag om offentlig upphandling, vegetarisk skolmat och minskat matsvinn som konkreta verktyg i omställningen.

Sammanfattning: Redan 2010 drevs frågan om köttkonsumtionens klimatpåverkan politiskt i Borås. Trots stark forskning mötte förslagen motstånd. Idag är frågan central i klimatpolitiken – och kommunens matpolitik har blivit ett konkret verktyg för förändring.

Hur kommunen faktiskt styr maten – från upphandling till vad som hamnar på tallriken – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås .

En debatt som började långt före sin tid

Media, facebook och klimat

Uppdatering 2026: Denna artikel publicerades ursprungligen i samband med en debatt på sociala medier mellan lokala politiker i Borås. Texten har inte ändrats i sak, men har kompletterats med kontext och analys av hur sociala medier påverkar politiken, mediernas bevakning och klimatdebatten i dag.

I dag spelar plattformar som Facebook en central roll i hur politiska konflikter uppstår, sprids och förstärks. Lokala debatter kan snabbt bli nyheter – vilket förändrar både medielogiken och det politiska samtalet.

Media, sociala medier och klimatdebatten – vem sätter agendan i Borås?

Kort sammanfattning: Sociala medier har förändrat hur politiska konflikter uppstår och sprids. En lokal debatt på Facebook mellan politiker i Borås blev till en artikel i Borås Tidning – trots att den inte publicerades online. Det visar hur gränsen mellan sociala medier och traditionell media håller på att suddas ut, och hur klimatdebatten formas i nya kanaler.

Vi lever i en tid där sociala medier inte bara är en kanal för kommunikation – utan också en arena där politiska konflikter uppstår i realtid.

Ett tydligt exempel är en replikväxling mellan mig och en moderat riksdagspolitiker på Facebook, som senare plockades upp av Borås Tidning. Det intressanta var inte själva sakfrågan – utan hur en diskussion i sociala medier blev en del av den traditionella nyhetsrapporteringen.