Tänk större om grön ekonomi – regeringens bränslesänkning är fel väg, här är Borås väg framåt

Imorgon, den 13 april 2026, presenterar regeringen vårbudgeten för 2026. En av de mest uppmärksammade åtgärderna är den tillfälliga sänkningen av skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå från 1 maj till 30 september. Det handlar om cirka en krona lägre literpris på bensin och 40 öre på diesel. Regeringen motiverar det med stigande drivmedelspriser till följd av konflikten i Mellanöstern. Men är det verkligen rätt väg? Vi i Miljöpartiet säger nej. En grön ekonomi handlar inte om att subventionera fossila bränslen – den handlar om att investera i framtidens jobb, lägre energikostnader och ett samhälle som håller ihop.

Vi vill tänka större. En grön ekonomi i Borås handlar om att investera i framtiden istället för att subventionera fossila bränslen. I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” lovar vi en rättvis klimatomställning med en investering på 1 miljard kronor. Det är en satsning som skapar gröna jobb, sänker energikostnaderna för vanliga hushåll och gör Borås mindre sårbart för globala energikriser. Precis som vi beskrev i systemartikeln hänger ekonomi, klimat och social hållbarhet ihop. En grön ekonomi är grunden för ett Borås som håller ihop.

Vad är en grön ekonomi?

En grön ekonomi handlar om att styra investeringar och resurser mot verksamheter som minskar utsläpp, stärker ekosystem och skapar långsiktigt hållbara jobb.

Det innebär att prioritera förnybar energi, energieffektivisering och cirkulära lösningar istället för att fortsätta vara beroende av fossila bränslen som driver både klimatkris och ekonomisk osäkerhet.

Regeringens budget – mer fossilt stöd istället för grön omställning

Regeringens vårbudget fokuserar på kortsiktiga lättnader: sänkt bränsleskatt och förstärkt elstöd. Det är förståeligt att många hushåll och företag kämpar med höga energikostnader just nu. Men lösningen är inte att ge mer stöd till fossila bränslen. Det förlänger beroendet av olja och gas, ökar utsläppen och gör oss mer sårbara för nästa kris.

På riksnivå har Miljöpartiet i sin senaste budgetmotion ”Sverige förtjänar bättre” (2025/26:3770) visat en helt annan väg. Vi föreslår en investeringsbudget motsvarande 1 procent av BNP för en rättvis grön omställning – med stora satsningar på förnybar energi, järnväg, klimatanpassning och gröna jobb. Vi vill sänka skatter på arbete istället för på bensin och diesel, och vi vill permanenta stödet till hushåll som vill ställa om.

Varför en grön ekonomi är bättre för Borås

I Borås ser vi tydligt hur ett fortsatt fossilt beroende slår mot både plånboken och framtiden. Höga drivmedelspriser drabbar pendlande familjer, småföretag och kommunens egna kostnader för transporter och uppvärmning. Men istället för att subventionera fossila bränslen kan vi investera i lokal förnybar produktion, energieffektivisering och gröna jobb.

Vår 1-miljardssatsning i valmanifestet handlar om att:

• Öka den lokala produktionen av förnybar el genom solceller på stadens tak och batterilagring
• Genomföra stora energieffektiviseringsprogram i kommunens fastigheter och hos hushåll med små marginaler
• Skapa gröna jobb inom cirkulär ekonomi, återbruk och klimatanpassning
• Stärka den lokala energiberedskapen så att Borås blir mindre sårbart vid nationella störningar

Detta är inte bara klimatpolitik. Det är ekonomi och trygghetspolitik. När vi producerar mer el lokalt blir vi mindre beroende av svängande världsmarknadspriser och geopolitiska kriser.

Kopplingen till hela systemet

Ekonomin i ett samhälle är direkt beroende av energisystemet. När energipriserna stiger ökar kostnaderna för transporter, produktion och uppvärmning – vilket i sin tur påverkar priser på varor och tjänster, hushållens ekonomi och kommunens budget. Ett fortsatt beroende av fossila bränslen gör dessa kostnader mer instabila eftersom priserna styrs av globala konflikter och marknader. Genom att istället investera i lokal förnybar energi och energieffektivisering kan kostnaderna bli mer stabila och förutsägbara över tid. Det frigör resurser till skola, omsorg och välfärd samtidigt som det skapar nya jobb. Därför är grön ekonomi i praktiken både ekonomisk politik, energipolitik och trygghetspolitik.

En grön ekonomi är en del av det stora system som håller ihop Borås. När vi investerar i förnybart och effektivisering sänker vi kostnader för både hushåll och kommun. När vi skapar gröna jobb stärker vi den sociala hållbarheten. När vi minskar det fossila beroendet ökar vi både klimat- och energitryggheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås.

Vanliga frågor

Vad är grön ekonomi?

En grön ekonomi innebär att investeringar och skatter styrs mot lösningar som minskar utsläpp, skapar jobb och gör samhället mindre sårbart för kriser.

Varför är sänkt bränsleskatt fel väg?

Den förlänger beroendet av fossila bränslen, ökar utsläppen och gör oss mer sårbara för nästa kris. Bättre att investera i förnybart och effektivisering som ger lägre kostnader på sikt.

Hur finansierar ni 1 miljard kronor?

Genom omfördelning av befintliga medel, statliga klimatbidrag och långsiktiga investeringar som ger avkastning i form av lägre kostnader och nya intäkter.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

I vår senaste budgetmotion föreslår vi en investeringsbudget på 1 procent av BNP för grön omställning, gröna jobb och lägre skatter på arbete istället för på bensin och diesel.

Hur påverkar det vanliga boråsare?

Genom lägre energikostnader på sikt, nya gröna jobb och ett samhälle som är bättre rustat för framtida kriser. Det handlar om både plånboken och tryggheten.

Fördjupning – politik i Borås

• Energipolitik i Borås
• Klimat i Borås
• Social hållbarhet i Borås
• Kommunpolitik i Borås

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Tänk större om klimatomställningen

Källor

• Miljöpartiet – Ekonomisk politik
• Regeringen – Statens budget
• Energimyndigheten – Energisäkerhet och energiförsörjning
• Konjunkturinstitutet – Energipriser och ekonomi
• IEA – Energy Security

Tänk större om skogen – regeringens avreglering hotar naturen

Tänk större om skogen – regeringens avreglering hotar naturen och vad vi vill göra i Borås

Skogen är inte bara virke. Den är en av Borås viktigaste resurser för biologisk mångfald och klimat – en livsviktig del av vårt klimat, vår biologiska mångfald och vår lokala ekonomi. Borås Stad äger ungefär 10 700 hektar skogsmark, vilket gör oss till en av Sveriges största kommunala skogsägare. Skogarna bidrar till rekreation, biologisk mångfald, klimatarbete och en långsiktigt hållbar virkesproduktion. Ändå väljer regeringen just nu att gå vidare med en skogspolitik som riskerar att påskynda naturförstörelsen. Miljöpartiet säger nej. Vi vill tänka större: hyggesfria metoder, fler naturreservat och en skog som gynnar både klimat och människor i hela Borås.

Den 17 mars 2026 presenterade regeringen nya förslag om att ytterligare avreglera skogsbruket. Tiden från avverkningsanmälan till hugget ska kortas från sex till tre veckor, och Skogsstyrelsens möjligheter att kräva miljöhänsyn eller stoppa avverkning ska kraftigt försvagas. Språkrör Daniel Helldén kallar det ”en usel skogspolitik som riskerar att påskynda förlusten av värdefull natur” och ”en katastrof för svensk skog”. Vi i Miljöpartiet i Borås håller med – och vi ser hur det drabbar just vår kommun.

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Hyggesfritt skogsbruk, även kallat kontinuitetsskogsbruk, innebär att man inte kalavverkar hela skogsområden utan istället plockar ut enstaka träd eller mindre grupper av träd över tid.

Det gör att skogen hela tiden är bevuxen, vilket bevarar biologisk mångfald, skyddar mark och vatten och gör skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar.

Borås som skogsägare – en unik möjlighet

Borås Stad förvaltar omkring 10 700 hektar skogsmark. Det är en betydande resurs som tekniska nämnden ansvarar för. Skogarna är certifierade enligt både FSC och PEFC och sköts med ett långsiktigt ansvar för ekologiska, ekonomiska och sociala värden. Enligt kommunens egna riktlinjer för skogsförvaltning (2024) ska skogen bidra till rekreation, biologisk mångfald och klimatarbete samtidigt som en hållbar virkesproduktion upprätthålls.

Men det finns också kritik. Naturskyddsföreningen i Borås och lokala debattörer i Borås Tidning har flera gånger lyft att kommunen ibland kalavverkar i tätortsnära områden som definieras som ”skog med kombinerade mål” – områden där naturvårds- och sociala hänsyn ska väga tyngre än ren produktion. Debatten handlar om att Borås Stad måste ställa om skogsbruket från grunden till hyggesfritt och mer varierat skogsbruk för att verkligen leva upp till sina egna mål om biologisk mångfald och rekreation.

Varför regeringens förslag är ett hot

Regeringens förslag gör det enklare och snabbare att avverka skogar med höga naturvärden. Det innebär mindre tid för Skogsstyrelsen att granska anmälningar och svårare för miljöorganisationer att överklaga. Resultatet blir fler kalhyggen på känsliga områden, minskad biologisk mångfald och sämre klimatanpassning. I Borås, som är en stor skogsägare, blir konsekvenserna extra tydliga. Våra kommunala skogar är inte bara virkesproducenter – de är rekreationsområden, kolsänkor och livsmiljöer för hotade arter.

Vi har redan sett hur snabbavverkning hotar värdefull natur. Nu vill regeringen göra det ännu enklare. Det går stick i stäv med vad både vetenskap och medborgare kräver: en skogspolitik som skyddar istället för att exploatera.

Vad vi vill göra i Borås – Tänk större om skogen

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” slår vi fast att skogen ska ställas om till hyggesfria metoder, att takten i bildandet av naturreservat ska öka och att fler boråsare ska få tillgång till natur och grönområden. Det är en politik som både skyddar och använder skogen på ett klokt sätt.

• Ställa om det kommunala skogsbruket till hyggesfria och kontinuitetsskogsbruk som bevarar biologisk mångfald och kolinlagring.
• Öka takten i bildandet av nya naturreservat i Borås skogar.
• Stärka tillgängligheten till natur och grönområden, särskilt i de delar av kommunen som idag har minst tillgång.
• Använda Borås som skogsägare som föregångare – visa att det går att kombinera virkesproduktion med stark miljöhänsyn.

Detta är inte bara miljöpolitik. Det är ekonomi, folkhälsa och framtidstro. En levande och skyddad skog ger rekreation, ren luft, stabila ekosystem och långsiktiga jobb i en grön ekonomi.

Kopplingen till hela systemet

Skogen är en central del av det ekologiska system som hela samhället vilar på. Den binder koldioxid och bromsar klimatförändringarna, men den reglerar också vattenflöden och minskar risken för översvämningar. Rötter och markstruktur håller kvar vatten vid skyfall och motverkar erosion, samtidigt som skogen ger svalka under värmeböljor och skapar livsmiljöer för arter som är avgörande för fungerande ekosystem. När skogar kalavverkas påverkas alla dessa funktioner samtidigt – vilket i sin tur påverkar både klimatet, den biologiska mångfalden och människors vardag i Borås. Därför är skogspolitik inte bara en naturfråga, utan en fråga om klimatanpassning, folkhälsa och samhällsplanering.

Skogen är en del av det stora system som håller ihop Borås. Den binder kol, hanterar vatten, skapar rekreation och bidrar till biologisk mångfald. När vi skyddar skogen stärker vi både klimatet och den sociala hållbarheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås.

Vanliga frågor

Varför är skogspolitik en lokal fråga?

För att kommuner som Borås äger och förvaltar stora skogsområden där beslut om brukande, skydd och tillgänglighet direkt påverkar natur, klimat och invånarnas vardag.

Varför är hyggesfria metoder bättre?

De bevarar biologisk mångfald, lagrar mer kol och ger en mer motståndskraftig skog mot klimatförändringar.

Hur mycket skog äger Borås kommun?

Borås Stad äger ungefär 10 700 hektar skogsmark – en av Sveriges största kommunala skogsägare.

Vad säger Miljöpartiet på riksnivå?

Vi kräver en skogspolitik som prioriterar biologisk mångfald, klimatanpassning och varierade skogsbruksmetoder istället för snabbare avverkning.

Fördjupning – politik i Borås

• Biologisk mångfald i Borås
• Klimat i Borås
• Stadsutveckling i Borås
• Social hållbarhet i Borås

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Tänk större om naturen

Källor

• Miljöpartiet – Skogspolitik
• Borås Stad – Skogar och natur
• Naturskyddsföreningen – Skog
• Skogsstyrelsen – Avverkningsanmälan
• SLU – Effekter av kalhyggesbruk

Tänk större om energikrisen – varför Borås måste bli självförsörjande på förnybart nu

Just nu skakar världen av en ny energikris. Konflikten i Mellanöstern har återigen visat hur sårbart vårt samhälle är när det står och faller med fossila bränslen. Olje och gasflödena är hotade, och Europa känner redan av konsekvenserna i form av osäkerhet och prischocker. I Borås märker vi det inte bara på elräkningen, vi ser risken med att vara beroende av energi som vi inte styr själva. Det är dags att tänka större. Världen kan inte lita på att fossila bränslen alltid finns där när vi behöver dem, vi måste bli självförsörjande på förnybart här hemma.

Vi i Miljöpartiet ser energikrisen som en del av det energisystem som håller ihop Borås. Precis som jag beskrev i artikeln om hur politiken i Borås hänger ihop så hänger energi, klimat, ekonomi och trygghet ihop. Ett fortsatt fossilt beroende är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsrisk, en ekonomisk risk och en risk för hela samhällets stabilitet.

Lokal produktion av förnybar energi gör Borås mindre beroende
 av fossila bränslen och mer robust vid energikriser.

Vad är energisäkerhet?

Energisäkerhet handlar om ett samhälles förmåga att ha tillgång till stabil, prisvärd och tillräcklig energi – även vid kriser, konflikter eller störningar i omvärlden.

På lokal nivå innebär det att producera mer energi nära där den används, minska beroendet av import och bygga system som klarar av både höga priser och avbrott.

Den globala energikrisen visar fossilt beroendes faror

Konflikten kring Hormuzsundet och instabila olje- och gasleveranser har återigen blottat hur sårbart Europa är. I Tyskland har industrier tvingats minska produktionen på grund av höga gaspriser. I Frankrike har regeringen infört restriktioner på energianvändning i offentliga byggnader och uppmanar till ransonering. I Storbritannien har priserna på el stigit kraftigt och flera energibolag varnar för möjliga blackouts om vintern blir kall. Även i Kina och Indien rapporteras om strömavbrott och ransonering av el till industrier för att klara den ökade efterfrågan på gas.

I Sverige är vi fortfarande beroende av importerad fossilenergi under kalla vintrar. Energimyndigheten varnar för att importberoendet gör oss sårbara. Ett fortsatt fossilt beroende innebär att vi lämnar över makten över vår energiförsörjning till geopolitiska krafter vi inte styr. Det är en risk som drabbar både hushåll och företag när priserna svänger eller leveranserna hotas.

Riskerna med fossilt beroende i Sverige och Borås

Att vara beroende av fossila bränslen är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsfråga och en ekonomisk fråga. Sverige importerar fortfarande stora mängder gas och olja. När konflikter bryter ut eller leveranskedjor störs blir vi omedelbart påverkade. Vi har ingen egen kontroll över priserna eller leveranserna.

Konsekvenserna är konkreta: 

- Högre kostnader för industrier och kommunala verksamheter som påverkar allt från skola och omsorg till infrastruktur. 

- Större påverkan på hushållens ekonomi och trygghet när energipriserna svänger.-

- Miljömässiga risker genom fortsatt utsläpp och långsiktig klimatpåverkan som leder till fler extremväder i Borås.

Det fossila beroendet gör oss beroende av en osäker omvärld. Det är en risk vi inte längre har råd med. Vi måste bryta det beroendet och ta makten över vår egen energiförsörjning.

Vad vi vill göra i Borås – självförsörjning på förnybart

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” lovar vi en rättvis och snabb klimatomställning med en investering på 1 miljard kronor. Det handlar om att:

• Öka den lokala produktionen av förnybar el genom solceller på stadens tak, vindkraft på lämpliga platser och batterilagring
• Stärka Borås Energi & Miljö så att kommunen blir en aktiv spelare i den gröna omställningen
• Genomföra stora energieffektiviseringsprogram i kommunens fastigheter och hos hushållen
• Bygga upp en lokal energiberedskap med reservkraft, ö-drift och flexibilitet som gör Borås mindre sårbart vid nationella störningar

Detta är inte bara klimatpolitik - det är trygghetspolitik och plånbokspolitik. När vi producerar mer el lokalt blir vi mindre beroende av svängande världsmarknadspriser och geopolitiska kriser. Det är ett Borås som står starkt, oavsett vad som händer i världen.

Kopplingen till hela systemet

Energisystemet är en av samhällets mest grundläggande funktioner. När tillgången på energi minskar eller priserna stiger påverkas hela ekonomin - från hushållens elräkningar till kostnaderna för skola, omsorg och industri. Höga energipriser leder till högre priser på varor och tjänster, vilket i sin tur påverkar jobb, företag och den kommunala ekonomin. Samtidigt kan störningar i energiförsörjningen leda till elavbrott som påverkar allt från uppvärmning och vatten till transporter och digital infrastruktur. Genom att producera mer energi lokalt, effektivisera användningen och bygga robusta system minskar vi dessa risker och stärker hela samhällets stabilitet. Därför är energipolitik i praktiken både ekonomisk politik, trygghetspolitik och klimatpolitik.

Energikrisen visar tydligt hur allt hänger ihop. När vi är beroende av fossila bränslen påverkas både hushållens ekonomi och kommunens kostnader för skola, omsorg och infrastruktur. När vi satsar på förnybar lokal produktion stärker vi både klimatet och den sociala hållbarheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. En stark energiförsörjning är grunden för ett Borås som håller ihop.

Vanliga frågor

Varför är energipolitik en lokal fråga?

För att hur energi produceras och används lokalt påverkar priser, trygghet och hur väl samhället klarar kriser. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är lokal energiproduktion viktig just nu?

Globala kriser visar att vi inte längre kan lita på importerad fossilenergi. Lokal förnybar produktion gör Borås mer oberoende och tryggare - både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Hur mycket kostar det att bli självförsörjande?

Det är en investering som betalar sig själv genom lägre importkostnader, färre risker och stärkt krisberedskap. Vår 1-miljardssatsning är en del av den planen.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell politik för mer förnybart, energieffektivisering och minskat fossilt beroende – samma principer som vi har lokalt i Borås.

Hur påverkar det vanliga boråsare?

Genom stabilare energiförsörjning, lägre risk för prischocker och ett samhälle som är bättre rustat för framtida kriser. Det handlar om både trygghet och ekonomi.

Fördjupning – politik i Borås

• Energipolitik i Borås
• Klimat i Borås
• Kommunpolitik i Borås
• Krisberedskap i Borås

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Tänk större om klimatomställningen

Källor

• Energimyndigheten – Energisäkerhet och energiförsörjning
• SMHI – Extremväder i Sverige
• IEA – Global Energy Crisis
• Reuters – Energy News
• Bloomberg – Energy Markets

Tänk större om trygghet och krisberedskap – ett Borås som står starkt vid extremväder och osäkra tider

Extremväder blir allt vanligare. Skyfall, torka, värmeböljor och oväntade störningar i elförsörjningen påverkar redan idag våra liv. Samtidigt ser vi en osäkrare omvärld där energipriser svänger och samhällskritisk infrastruktur kan hotas. I Borås vill vi inte bara reagera när krisen kommer - vi vill vara förberedda. Vi vill tänka större om trygghet och krisberedskap så att ingen boråsare ska behöva känna otrygghet när vädret slår till eller när elnätet sviktar.

Vi i Miljöpartiet ser krisberedskap som en naturlig del av det system som håller ihop Borås vid kriser och extremväder. Precis som vi beskrev i föregående artikel hänger energi, klimat, stadsutveckling och social hållbarhet ihop. En stark krisberedskap är inte en extra kostnad – det är en investering i ett samhälle som håller, både idag och i framtiden. Det handlar om att skydda människor, infrastruktur och natur på samma gång.

Klimatanpassning och lokal krisberedskap gör Borås mer robust
vid skyfall, värmeböljor och andra samhällsstörningar.

Vad är lokal krisberedskap?

Krisberedskap handlar om ett samhälles förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från störningar som extremväder, elavbrott och andra kriser.

På lokal nivå innebär det att kommunen planerar för risker, bygger robust infrastruktur och säkerställer att invånare, verksamheter och samhällsfunktioner fungerar även när normala system sätts under press.

Varför krisberedskap är en del av Tänk större

Klimatkrisen gör att extremväder blir vanligare. SMHI varnar för fler skyfall, längre värmeperioder och ökade risker för översvämningar längs Viskan. I Borås har vi redan upplevt konsekvenserna: översvämningar i centrum, värmestress i tätorten och oro bland hushåll när elpriserna svänger kraftigt. Samtidigt visar nationella rapporter att Sverige är sårbart för energistörningar, cyberhot och andra kriser. Vi kan inte längre lita på att allt fungerar som vanligt.

I Miljöpartiet i Borås valmanifest ”Tänk större - För ett Borås att längta till” slår vi fast att trygghet handlar om att vara förberedd. Det är inte bara brandvarnare och sandpåsar – det är ett helt system av förebyggande åtgärder som skyddar människor, infrastruktur och natur. Vi vill inte vänta på nästa kris. Vi vill bygga beredskap nu, så att Borås står starkt när det gäller som mest.

Våra konkreta förslag för ett tryggare Borås

Vi vill:

• Öka investeringarna i klimatanpassning mot torka och skyfall – bland annat genom utbyggd blå-grön infrastruktur längs Viskan, fler dammar och gröna tak som hanterar regn och kyler staden vid värmeböljor
• Stärka den lokala energiberedskapen genom mer egenproduktion av förnybar el, batterilager och energieffektivisering så att Borås blir mindre sårbart vid nationella störningar
• Bygga ut kommunens krisberedskap med tydliga planer för extremväder, elavbrott och andra kriser – med fokus på att skydda de mest utsatta, som äldre, barn och personer med funktionsvariationer
• Införa regelbundna medborgardialoger om krisberedskap så att alla boråsare känner sig delaktiga, informerade och trygga
• Stärka stödet till frivilliga organisationer och civilsamhället som är en viktig del av den lokala beredskapen – från Röda Korset till lokala föreningar

Dessa åtgärder är inte bara reaktiva – de är proaktiva. De räddar liv, minskar kostnader för samhället och skapar ett Borås som står starkt när det gäller som mest. Det är politik som både skyddar och inkluderar.

Kopplingen till hela systemet

Krisberedskap handlar i grunden om hur olika delar av samhället påverkar varandra när något går fel. Extremväder kan slå ut infrastruktur, vilket påverkar elförsörjning, transporter och tillgång till vård och omsorg. När elen försvinner påverkas allt från uppvärmning och vattenförsörjning till kommunikation och trygghet i hemmen. På samma sätt kan höga energipriser slå mot hushållens ekonomi och skapa oro i samhället. Genom att stärka varje del - klimatanpassning, energisystem, sociala nätverk och lokal planering – bygger vi ett samhälle som inte faller när en del sviktar. Därför är krisberedskap i praktiken både klimatpolitik, energipolitik och socialpolitik.

Krisberedskap är inte en separat fråga. Den hänger ihop med allt annat vi gör i Borås. När vi bygger blå-grön infrastruktur hanterar vi både skyfall och biologisk mångfald. När vi satsar på lokal energiproduktion stärker vi både klimat och elförsörjning. När vi inkluderar medborgare i planeringen ökar den sociala tryggheten och tilliten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. Ett starkt Borås är ett Borås där alla delar av systemet arbetar tillsammans.

Vanliga frågor

Varför är krisberedskap en lokal politisk fråga?

För att hur väl ett samhälle klarar kriser avgörs av lokala beslut om infrastruktur, energi, planering och socialt stöd. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är krisberedskap en klimatfråga?

Extremväder orsakas av klimatförändringarna. Ju bättre vi anpassar oss, desto färre skador och lidanden får vi när vädret slår till. Det är därför klimatanpassning är en central del av vår krisberedskap.

Hur mycket kostar det?

Det är en investering som sparar pengar på sikt. Förebyggande åtgärder är alltid billigare än att sanera efter en kris. Vi ser det som en del av den rättvisa klimatomställningen på 1 miljard kronor.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell krisberedskapsstrategi som inkluderar lokal anpassning och stärkt civilsamhälle – samma principer vi nu för in i Borås.

Hur involverar ni medborgarna?

Genom regelbundna dialoger och övningar så att alla känner sig delaktiga och vet vad som gäller vid kris. Det skapar både kunskap och trygghet.

Fördjupning – politik i Borås

• Klimat i Borås
• Energipolitik i Borås
• Social hållbarhet i Borås
• Kommunpolitik i Borås
• Krisberedskap i Borås

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Tänk större om klimatomställningen

Källor

• SMHI – Extremväder i Sverige
• MSB – Krisberedskap
• Naturvårdsverket – Klimatanpassning
• SKR – Krisberedskap och civilt försvar

Tänk större om livet i vår stad – en levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser Borås stadskärna ska vara en

Tänk större om livet i vår stad – en levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser

Borås stadskärna ska vara en plats där människor möts, handlar, skapar och känner sig hemma – inte bara en genomfart för bilar eller ett tomt köpcentrum. Ändå ser vi idag hur många butiker står tomma, hur torghandeln minskar och hur offentliga platser inte alltid känns välkomnande för alla. Det är dags att tänka större om hur vi använder vår stadskärna.

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” slår vi fast att stadskärnan ska bli en levande mötesplats med torghandel, återbruk, kultur och aktiviteter. Det handlar inte bara om handel – det handlar om att skapa ett Borås där människor vill vistas, träffas och känna tillhörighet. Precis som vi beskrev i stadsutveckling i Borås och i artikeln "så hänger politiken i Borås ihop" kopplas  stadsutveckling ihop med social hållbarhet, kultur och ekonomi. En levande stadskärna stärker hela systemet.

En levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser
 skapar trygghet och stärker lokal ekonomi i Borås.

Vad är en levande stadskärna?

En levande stadskärna är ett centrum där människor inte bara passerar – utan stannar, möts och deltar i stadens liv. Det handlar om en blandning av handel, kultur, mötesplatser och vardagsliv.

När stadskärnan fungerar som en social och ekonomisk knutpunkt skapas trygghet, lokal handel stärks och fler människor rör sig i det offentliga rummet. När den inte gör det uppstår istället tomma lokaler, minskad aktivitet och otrygghet.

Varför en levande stadskärna är viktig

En stadskärna som lever är en stadskärna som binder ihop människor. Den ger mötesplatser för alla åldrar, skapar trygghet genom ögonkontakt och aktivitet, och bidrar till lokal ekonomi. Idag riskerar vi att stadskärnan blir en plats man bara passerar – inte en plats man vill stanna på. Det skapar ensamhet, minskad gemenskap och sämre ekonomi för lokala företag. Vi vill vända den utvecklingen.

Våra konkreta förslag från valmanifestet

Vi vill:

• Utveckla torghandeln så att fler lokala producenter och hantverkare får plats på torgen
• Stärka återbruk och cirkulär ekonomi med permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker i centrum
• Skapa fler mötesplatser och aktiviteter – från uteserveringar och kulturscen till sittplatser och lekytor
• Göra centrum mer barnvänligt och tillgängligt med tryggare gångstråk, belysning och aktiviteter för familjer
• Säkerställa att saneringen av Viskan genomförs så att ån blir en naturlig, blå-grön mötesplats mitt i staden

Detta är inte bara ”fina idéer”. Det är konkreta åtgärder som gör att fler boråsare vill vistas i centrum, att fler lokala företag överlever och att staden känns levande och välkomnande.

Kopplingen till hela systemet

En stadskärna fungerar som ett nav i det lokala samhället. När människor rör sig i centrum, handlar lokalt och deltar i aktiviteter skapas ett kretslopp av trygghet, ekonomi och social sammanhållning. Fler människor i rörelse ökar den upplevda tryggheten, vilket i sin tur gör att fler vågar vistas i området. Det stärker handeln, gör det mer attraktivt att starta verksamheter och skapar fler arbetstillfällen. På samma sätt får en tom stadskärna motsatt effekt: minskad aktivitet leder till otrygghet, vilket minskar besökare och slår direkt mot lokala företag. Därför är stadsutveckling i praktiken också trygghetspolitik, näringspolitik och folkhälsopolitik.

En levande stadskärna är en del av det större system vi beskriver i systemartikeln. När människor möts i centrum stärks den sociala hållbarheten. När torghandel och återbruk prioriteras minskar vi avfall och främjar cirkulär ekonomi. När vi gör centrum barnvänligt och tillgängligt kopplar vi ihop stadsutveckling med jämlikhet och folkhälsa. Allt hänger ihop – och allt börjar med politiska beslut som prioriterar människor framför bilar och tomma ytor.

Vanliga frågor

Varför är stadskärnan en politisk fråga?

För att hur vi utformar stadens centrum påverkar trygghet, handel, mötesplatser och hur människor rör sig i vardagen. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är torghandel så viktigt?

Torghandel ger lokala producenter och hantverkare en chans att möta kunder direkt. Det skapar levande torg, stärker den lokala ekonomin och ger boråsarna färskare och mer hållbara varor.

Hur ska återbruk bli en del av stadskärnan?

Genom permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker där folk kan lämna in och köpa begagnat. Det minskar avfall, sänker konsumtionen och skapar nya mötesplatser.

Hur gör ni centrum mer barnvänligt?

Genom tryggare gångstråk, bättre belysning, fler sittplatser och aktiviteter som riktar sig till familjer. Barnvänliga städer är städer där alla trivs.

Hur finansierar ni detta?

Genom omfördelning av befintliga medel från bilparkeringsplatser och storskaliga exploateringsprojekt till levande stadsmiljö. Det är en investering som betalar sig själv genom ökad handel och trygghet.

Fördjupning – politik i Borås

• Stadsutveckling i Borås
• Social hållbarhet i Borås
• Kommunpolitik i Borås
• Val 2026 i Borås

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Tänk större om hur vi bygger vår stad

Källor och referenser

• Miljöpartiet – Kulturpolitik
• SKR – Kultur- och musikskolor i Sverige
• Folkhälsomyndigheten – Faktorer som påverkar barns och ungas psykiska hälsa
• Kulturrådet – Kultur för barn och unga
• Regeringen – Strategi för ett starkt biblioteksväsende
• SCB – Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Fritid och hälsa)