Politik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati.

Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås – och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning:

tisdag 7 april 2026

Tänk större om energikrisen – varför Borås måste bli självförsörjande på förnybart nu

Tänk större om energikrisen – varför Borås måste bli självförsörjande på förnybart nu

Just nu skakar världen av en ny energikris. Konflikten i Mellanöstern har återigen visat hur sårbart vårt samhälle är när det står och faller med fossila bränslen. Olje och gasflödena är hotade, och Europa känner redan av konsekvenserna i form av osäkerhet och prischocker. I Borås märker vi det inte bara på elräkningen, vi ser risken med att vara beroende av energi som vi inte styr själva. Det är dags att tänka större. Världen kan inte lita på att fossila bränslen alltid finns där när vi behöver dem, vi måste bli självförsörjande på förnybart här hemma.

Vi i Miljöpartiet ser energikrisen som en del av det energisystem som håller ihop Borås. Precis som jag beskrev i artikeln om hur politiken i Borås hänger ihop så hänger energi, klimat, ekonomi och trygghet ihop. Ett fortsatt fossilt beroende är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsrisk, en ekonomisk risk och en risk för hela samhällets stabilitet.

Solpaneler och vindkraft i stadsmiljö i Borås som visar övergång till lokal förnybar energi
Lokal produktion av förnybar energi gör Borås mindre beroende
 av fossila bränslen och mer robust vid energikriser.


Vad är energisäkerhet?

Energisäkerhet handlar om ett samhälles förmåga att ha tillgång till stabil, prisvärd och tillräcklig energi – även vid kriser, konflikter eller störningar i omvärlden.

På lokal nivå innebär det att producera mer energi nära där den används, minska beroendet av import och bygga system som klarar av både höga priser och avbrott.

Den globala energikrisen visar fossilt beroendes faror

Konflikten kring Hormuzsundet och instabila olje- och gasleveranser har återigen blottat hur sårbart Europa är. I Tyskland har industrier tvingats minska produktionen på grund av höga gaspriser. I Frankrike har regeringen infört restriktioner på energianvändning i offentliga byggnader och uppmanar till ransonering. I Storbritannien har priserna på el stigit kraftigt och flera energibolag varnar för möjliga blackouts om vintern blir kall. Även i Kina och Indien rapporteras om strömavbrott och ransonering av el till industrier för att klara den ökade efterfrågan på gas.

I Sverige är vi fortfarande beroende av importerad fossilenergi under kalla vintrar. Energimyndigheten varnar för att importberoendet gör oss sårbara. Ett fortsatt fossilt beroende innebär att vi lämnar över makten över vår energiförsörjning till geopolitiska krafter vi inte styr. Det är en risk som drabbar både hushåll och företag när priserna svänger eller leveranserna hotas.

Riskerna med fossilt beroende i Sverige och Borås

Att vara beroende av fossila bränslen är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsfråga och en ekonomisk fråga. Sverige importerar fortfarande stora mängder gas och olja. När konflikter bryter ut eller leveranskedjor störs blir vi omedelbart påverkade. Vi har ingen egen kontroll över priserna eller leveranserna.

Konsekvenserna är konkreta: 

- Högre kostnader för industrier och kommunala verksamheter som påverkar allt från skola och omsorg till infrastruktur. 

- Större påverkan på hushållens ekonomi och trygghet när energipriserna svänger.-

- Miljömässiga risker genom fortsatt utsläpp och långsiktig klimatpåverkan som leder till fler extremväder i Borås.

Det fossila beroendet gör oss beroende av en osäker omvärld. Det är en risk vi inte längre har råd med. Vi måste bryta det beroendet och ta makten över vår egen energiförsörjning.

Vad vi vill göra i Borås – självförsörjning på förnybart

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” lovar vi en rättvis och snabb klimatomställning med en investering på 1 miljard kronor. Det handlar om att:

  • Öka den lokala produktionen av förnybar el genom solceller på stadens tak, vindkraft på lämpliga platser och batterilagring
  • Stärka Borås Energi & Miljö så att kommunen blir en aktiv spelare i den gröna omställningen
  • Genomföra stora energieffektiviseringsprogram i kommunens fastigheter och hos hushållen
  • Bygga upp en lokal energiberedskap med reservkraft, ö-drift och flexibilitet som gör Borås mindre sårbart vid nationella störningar

Detta är inte bara klimatpolitik - det är trygghetspolitik och plånbokspolitik. När vi producerar mer el lokalt blir vi mindre beroende av svängande världsmarknadspriser och geopolitiska kriser. Det är ett Borås som står starkt, oavsett vad som händer i världen.

Kopplingen till hela systemet

Energisystemet är en av samhällets mest grundläggande funktioner. När tillgången på energi minskar eller priserna stiger påverkas hela ekonomin - från hushållens elräkningar till kostnaderna för skola, omsorg och industri. Höga energipriser leder till högre priser på varor och tjänster, vilket i sin tur påverkar jobb, företag och den kommunala ekonomin. Samtidigt kan störningar i energiförsörjningen leda till elavbrott som påverkar allt från uppvärmning och vatten till transporter och digital infrastruktur. Genom att producera mer energi lokalt, effektivisera användningen och bygga robusta system minskar vi dessa risker och stärker hela samhällets stabilitet. Därför är energipolitik i praktiken både ekonomisk politik, trygghetspolitik och klimatpolitik.

Energikrisen visar tydligt hur allt hänger ihop. När vi är beroende av fossila bränslen påverkas både hushållens ekonomi och kommunens kostnader för skola, omsorg och infrastruktur. När vi satsar på förnybar lokal produktion stärker vi både klimatet och den sociala hållbarheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. En stark energiförsörjning är grunden för ett Borås som håller ihop.

Vanliga frågor

Varför är energipolitik en lokal fråga?

För att hur energi produceras och används lokalt påverkar priser, trygghet och hur väl samhället klarar kriser. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är lokal energiproduktion viktig just nu?

Globala kriser visar att vi inte längre kan lita på importerad fossilenergi. Lokal förnybar produktion gör Borås mer oberoende och tryggare - både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Hur mycket kostar det att bli självförsörjande?

Det är en investering som betalar sig själv genom lägre importkostnader, färre risker och stärkt krisberedskap. Vår 1-miljardssatsning är en del av den planen.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell politik för mer förnybart, energieffektivisering och minskat fossilt beroende – samma principer som vi har lokalt i Borås.

Hur påverkar det vanliga boråsare?

Genom stabilare energiförsörjning, lägre risk för prischocker och ett samhälle som är bättre rustat för framtida kriser. Det handlar om både trygghet och ekonomi.

Källor

söndag 5 april 2026

Tänk större om trygghet och krisberedskap – ett Borås som står starkt vid extremväder och osäkra tider

Tänk större om trygghet och krisberedskap – ett Borås som står starkt vid extremväder och osäkra tider

Extremväder blir allt vanligare. Skyfall, torka, värmeböljor och oväntade störningar i elförsörjningen påverkar redan idag våra liv. Samtidigt ser vi en osäkrare omvärld där energipriser svänger och samhällskritisk infrastruktur kan hotas. I Borås vill vi inte bara reagera när krisen kommer - vi vill vara förberedda. Vi vill tänka större om trygghet och krisberedskap så att ingen boråsare ska behöva känna otrygghet när vädret slår till eller när elnätet sviktar.

Vi i Miljöpartiet ser krisberedskap som en naturlig del av det system som håller ihop Borås vid kriser och extremväder. Precis som vi beskrev i föregående artikel hänger energi, klimat, stadsutveckling och social hållbarhet ihop. En stark krisberedskap är inte en extra kostnad – det är en investering i ett samhälle som håller, både idag och i framtiden. Det handlar om att skydda människor, infrastruktur och natur på samma gång.

AI bild - Skyfall i stadsmiljö i Borås där människor rör sig i regn och visar behovet av krisberedskap
Klimatanpassning och lokal krisberedskap gör Borås mer robust
vid skyfall, värmeböljor och andra samhällsstörningar.

Vad är lokal krisberedskap?

Krisberedskap handlar om ett samhälles förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från störningar som extremväder, elavbrott och andra kriser.

På lokal nivå innebär det att kommunen planerar för risker, bygger robust infrastruktur och säkerställer att invånare, verksamheter och samhällsfunktioner fungerar även när normala system sätts under press.

Varför krisberedskap är en del av Tänk större

Klimatkrisen gör att extremväder blir vanligare. SMHI varnar för fler skyfall, längre värmeperioder och ökade risker för översvämningar längs Viskan. I Borås har vi redan upplevt konsekvenserna: översvämningar i centrum, värmestress i tätorten och oro bland hushåll när elpriserna svänger kraftigt. Samtidigt visar nationella rapporter att Sverige är sårbart för energistörningar, cyberhot och andra kriser. Vi kan inte längre lita på att allt fungerar som vanligt.

I Miljöpartiet i Borås valmanifest ”Tänk större - För ett Borås att längta till” slår vi fast att trygghet handlar om att vara förberedd. Det är inte bara brandvarnare och sandpåsar – det är ett helt system av förebyggande åtgärder som skyddar människor, infrastruktur och natur. Vi vill inte vänta på nästa kris. Vi vill bygga beredskap nu, så att Borås står starkt när det gäller som mest.

Våra konkreta förslag för ett tryggare Borås

Vi vill:

  • Öka investeringarna i klimatanpassning mot torka och skyfall – bland annat genom utbyggd blå-grön infrastruktur längs Viskan, fler dammar och gröna tak som hanterar regn och kyler staden vid värmeböljor
  • Stärka den lokala energiberedskapen genom mer egenproduktion av förnybar el, batterilager och energieffektivisering så att Borås blir mindre sårbart vid nationella störningar
  • Bygga ut kommunens krisberedskap med tydliga planer för extremväder, elavbrott och andra kriser – med fokus på att skydda de mest utsatta, som äldre, barn och personer med funktionsvariationer
  • Införa regelbundna medborgardialoger om krisberedskap så att alla boråsare känner sig delaktiga, informerade och trygga
  • Stärka stödet till frivilliga organisationer och civilsamhället som är en viktig del av den lokala beredskapen – från Röda Korset till lokala föreningar

Dessa åtgärder är inte bara reaktiva – de är proaktiva. De räddar liv, minskar kostnader för samhället och skapar ett Borås som står starkt när det gäller som mest. Det är politik som både skyddar och inkluderar.

Kopplingen till hela systemet

Krisberedskap handlar i grunden om hur olika delar av samhället påverkar varandra när något går fel. Extremväder kan slå ut infrastruktur, vilket påverkar elförsörjning, transporter och tillgång till vård och omsorg. När elen försvinner påverkas allt från uppvärmning och vattenförsörjning till kommunikation och trygghet i hemmen. På samma sätt kan höga energipriser slå mot hushållens ekonomi och skapa oro i samhället. Genom att stärka varje del - klimatanpassning, energisystem, sociala nätverk och lokal planering – bygger vi ett samhälle som inte faller när en del sviktar. Därför är krisberedskap i praktiken både klimatpolitik, energipolitik och socialpolitik.

Krisberedskap är inte en separat fråga. Den hänger ihop med allt annat vi gör i Borås. När vi bygger blå-grön infrastruktur hanterar vi både skyfall och biologisk mångfald. När vi satsar på lokal energiproduktion stärker vi både klimat och elförsörjning. När vi inkluderar medborgare i planeringen ökar den sociala tryggheten och tilliten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. Ett starkt Borås är ett Borås där alla delar av systemet arbetar tillsammans.

Vanliga frågor

Varför är krisberedskap en lokal politisk fråga?

För att hur väl ett samhälle klarar kriser avgörs av lokala beslut om infrastruktur, energi, planering och socialt stöd. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är krisberedskap en klimatfråga?

Extremväder orsakas av klimatförändringarna. Ju bättre vi anpassar oss, desto färre skador och lidanden får vi när vädret slår till. Det är därför klimatanpassning är en central del av vår krisberedskap.

Hur mycket kostar det?

Det är en investering som sparar pengar på sikt. Förebyggande åtgärder är alltid billigare än att sanera efter en kris. Vi ser det som en del av den rättvisa klimatomställningen på 1 miljard kronor.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell krisberedskapsstrategi som inkluderar lokal anpassning och stärkt civilsamhälle – samma principer vi nu för in i Borås.

Hur involverar ni medborgarna?

Genom regelbundna dialoger och övningar så att alla känner sig delaktiga och vet vad som gäller vid kris. Det skapar både kunskap och trygghet.

Källor

lördag 4 april 2026

Tänk större om livet i vår stad – en levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser Borås stadskärna ska vara en

Tänk större om livet i vår stad – en levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser

Borås stadskärna ska vara en plats där människor möts, handlar, skapar och känner sig hemma – inte bara en genomfart för bilar eller ett tomt köpcentrum. Ändå ser vi idag hur många butiker står tomma, hur torghandeln minskar och hur offentliga platser inte alltid känns välkomnande för alla. Det är dags att tänka större om hur vi använder vår stadskärna.

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” slår vi fast att stadskärnan ska bli en levande mötesplats med torghandel, återbruk, kultur och aktiviteter. Det handlar inte bara om handel – det handlar om att skapa ett Borås där människor vill vistas, träffas och känna tillhörighet. Precis som vi beskrev i stadsutveckling i Borås och i artikeln "så hänger politiken i Borås ihop" kopplas  stadsutveckling ihop med social hållbarhet, kultur och ekonomi. En levande stadskärna stärker hela systemet.

AI-bild - Människor på torg i Borås med torghandel och mötesplatser som visar en levande stadskärna
En levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser
 skapar trygghet och stärker lokal ekonomi i Borås.

Vad är en levande stadskärna?

En levande stadskärna är ett centrum där människor inte bara passerar – utan stannar, möts och deltar i stadens liv. Det handlar om en blandning av handel, kultur, mötesplatser och vardagsliv.

När stadskärnan fungerar som en social och ekonomisk knutpunkt skapas trygghet, lokal handel stärks och fler människor rör sig i det offentliga rummet. När den inte gör det uppstår istället tomma lokaler, minskad aktivitet och otrygghet.

Varför en levande stadskärna är viktig

En stadskärna som lever är en stadskärna som binder ihop människor. Den ger mötesplatser för alla åldrar, skapar trygghet genom ögonkontakt och aktivitet, och bidrar till lokal ekonomi. Idag riskerar vi att stadskärnan blir en plats man bara passerar – inte en plats man vill stanna på. Det skapar ensamhet, minskad gemenskap och sämre ekonomi för lokala företag. Vi vill vända den utvecklingen.

Våra konkreta förslag från valmanifestet

Vi vill:

  • Utveckla torghandeln så att fler lokala producenter och hantverkare får plats på torgen
  • Stärka återbruk och cirkulär ekonomi med permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker i centrum
  • Skapa fler mötesplatser och aktiviteter – från uteserveringar och kulturscen till sittplatser och lekytor
  • Göra centrum mer barnvänligt och tillgängligt med tryggare gångstråk, belysning och aktiviteter för familjer
  • Säkerställa att saneringen av Viskan genomförs så att ån blir en naturlig, blå-grön mötesplats mitt i staden

Detta är inte bara ”fina idéer”. Det är konkreta åtgärder som gör att fler boråsare vill vistas i centrum, att fler lokala företag överlever och att staden känns levande och välkomnande.

Kopplingen till hela systemet

En stadskärna fungerar som ett nav i det lokala samhället. När människor rör sig i centrum, handlar lokalt och deltar i aktiviteter skapas ett kretslopp av trygghet, ekonomi och social sammanhållning. Fler människor i rörelse ökar den upplevda tryggheten, vilket i sin tur gör att fler vågar vistas i området. Det stärker handeln, gör det mer attraktivt att starta verksamheter och skapar fler arbetstillfällen. På samma sätt får en tom stadskärna motsatt effekt: minskad aktivitet leder till otrygghet, vilket minskar besökare och slår direkt mot lokala företag. Därför är stadsutveckling i praktiken också trygghetspolitik, näringspolitik och folkhälsopolitik.

En levande stadskärna är en del av det större system vi beskriver i systemartikeln. När människor möts i centrum stärks den sociala hållbarheten. När torghandel och återbruk prioriteras minskar vi avfall och främjar cirkulär ekonomi. När vi gör centrum barnvänligt och tillgängligt kopplar vi ihop stadsutveckling med jämlikhet och folkhälsa. Allt hänger ihop – och allt börjar med politiska beslut som prioriterar människor framför bilar och tomma ytor.

Vanliga frågor

Varför är stadskärnan en politisk fråga?

För att hur vi utformar stadens centrum påverkar trygghet, handel, mötesplatser och hur människor rör sig i vardagen. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är torghandel så viktigt?

Torghandel ger lokala producenter och hantverkare en chans att möta kunder direkt. Det skapar levande torg, stärker den lokala ekonomin och ger boråsarna färskare och mer hållbara varor.

Hur ska återbruk bli en del av stadskärnan?

Genom permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker där folk kan lämna in och köpa begagnat. Det minskar avfall, sänker konsumtionen och skapar nya mötesplatser.

Hur gör ni centrum mer barnvänligt?

Genom tryggare gångstråk, bättre belysning, fler sittplatser och aktiviteter som riktar sig till familjer. Barnvänliga städer är städer där alla trivs.

Hur finansierar ni detta?

Genom omfördelning av befintliga medel från bilparkeringsplatser och storskaliga exploateringsprojekt till levande stadsmiljö. Det är en investering som betalar sig själv genom ökad handel och trygghet.

Källor och referenser

fredag 3 april 2026

Tänk större om fritid och kultur – avgiftsfri kulturskola och meröppna bibliotek för alla

Tänk större om fritid och kultur – avgiftsfri kulturskola och meröppna bibliotek för alla

Alla barn och unga i Borås ska ha rätt till en meningsfull fritid – oavsett var de bor eller hur mycket föräldrarna har på kontot. Ändå ser vi idag hur många aktiviteter kostar pengar, hur bibliotek stänger tidigt och hur fritidsgårdar inte alltid når fram till dem som behöver dem mest. Det skapar klyftor och minskar chansen för barn att känna gemenskap, kreativitet och tillhörighet.

Vi i Miljöpartiet vill tänka större. Kultur och fritid är inte lyx – det är en grundläggande rättighet och en viktig del av det sociala system som håller ihop Borås. Precis som vi skrev i artikeln hur Borås politik hänger ihop så hänger fritid och kultur ihop med skolan, jämlikheten och social hållbarhet. När vi investerar här investerar vi i ett starkare och tryggare samhälle.

AI genererad bild: Barn och ungdomar i Borås deltar i kultur och fritidsaktiviteter i en inkluderande miljö med fokus på jämlikhet
Avgiftsfri kulturskola och öppna bibliotek ger fler barn i Borås
 möjlighet till kreativitet och gemenskap.

Fritid och kultur som del av det sociala systemet

Fritid och kultur är en central del av det sociala systemet i ett samhälle. Det handlar om tillgång till mötesplatser, kreativ utveckling och gemenskap utanför skola och arbete.

När dessa funktioner är jämlikt tillgängliga stärks både individens utveckling och samhällets sammanhållning. När de inte är det, ökar risken för klyftor, utanförskap och ojämlika livschanser.

Varför fritid och kultur är avgörande

Forskning visar att meningsfull fritid minskar risken för psykisk ohälsa, utanförskap och kriminalitet bland unga. Kulturskolan, biblioteken och fritidsgårdarna är de platser där barn och unga möts över gränser – oavsett bakgrund. I Borås har vi en stark kulturarvstradition, men vi måste se till att den når alla. Idag är det tyvärr inte så. Många familjer tvingas välja bort kulturskola på grund av avgifter, och flera bibliotek har begränsade öppettider som inte passar arbetande föräldrar eller ensamstående.

Det är inte rättvist. Och det är inte smart. Ett samhälle som håller ihop behöver mötesplatser där alla känner sig välkomna.

Våra konkreta förslag från valmanifestet

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” lovar vi att:

  • Göra kulturskolan helt avgiftsfri för alla barn och unga i Borås
  • Utöka meröppna bibliotek så att fler kan komma in och låna böcker, läsa läxor eller bara vara när de vill
  • Stärka den öppna ungdomsverksamheten där behoven är störst – med öppettider som anpassas efter målgruppen, inte efter kontorstid

Detta är inte småsaker. Avgiftsfri kulturskola betyder att fler barn får spela instrument, dansa, måla eller sjunga utan att föräldrarna behöver välja mellan mat och kultur. Meröppna bibliotek blir trygga mötesplatser efter skoltid och på helger. Öppen ungdomsverksamhet ger plats åt dem som annars riskerar att hamna utanför.

Kopplingen till hela systemet

Fritid och kultur påverkar inte bara vad barn gör på sin lediga tid – det påverkar hela samhällsutvecklingen. Tillgång till aktiviteter, mötesplatser och kultur bygger sociala nätverk, stärker självkänsla och skapar struktur i vardagen. Det leder i sin tur till bättre skolresultat, minskad psykisk ohälsa och lägre risk för kriminalitet. På samma sätt får brist på tillgång motsatt effekt: ökade klyftor, större utanförskap och högre sociala kostnader. Det är därför fritidspolitik i praktiken också är skolpolitik, trygghetspolitik och ekonomisk politik.

Fritid och kultur är inte en separat ”nice-to-have”-fråga. Det är en del av det sociala system som håller ihop Borås. När barn får en meningsfull fritid presterar de bättre i skolan. När ungdomar har trygga mötesplatser minskar risken för oro och utanförskap. När kulturen når alla stärker vi demokratin och förståelsen mellan människor. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik.

Genom att prioritera fritid och kultur investerar vi samtidigt i förebyggande social hållbarhet – något som sparar pengar på sikt inom både skola och socialtjänst.

Vanliga frågor

Varför är fritid och kultur en politisk fråga?

För att tillgången till fritid, kultur och mötesplatser påverkar jämlikhet, skolresultat och trygghet. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför ska kulturskolan vara avgiftsfri?

För att alla barn ska ha samma chans att utveckla sin kreativitet och känna gemenskap – oavsett föräldrarnas ekonomi. Det är en fråga om jämlikhet och rättvisa.

Hur mycket kostar det att göra kulturskolan avgiftsfri?

Det är en investering som betalar sig själv många gånger om genom bättre skolresultat, mindre psykisk ohälsa och starkare gemenskap. Vi ser det som en prioriterad satsning i vårt valmanifest.

Vad betyder meröppna bibliotek i praktiken?

Att biblioteken är öppna längre på kvällar och helger, även utan personal, så att fler kan komma in och läsa, plugga eller bara vara. Det är en lågtröskelverksamhet som når många.

Hur ska ni anpassa öppettider på fritidsgårdar?

Genom att lyssna på ungdomarna själva. Öppettiderna ska passa deras liv – inte kommunens kontorstid. Det är en del av att stärka den öppna ungdomsverksamheten där behoven är störst.

Källor och referenser

torsdag 2 april 2026

"Men Kina och USA då?" – Varför grön politik i Borås handlar om vår egen plånbok och säkerhet

"Men Kina och USA då?" – Varför grön politik i Borås handlar om vår egen plånbok och säkerhet

"Tom, är du en sån där som tror att lilla Sverige ska rädda hela världen? Inser ni inte att Kina, USA och Indien måste agera? Vi är ju redan koldioxidneutrala om man räknar in skogen!" Det går sällan en vecka utan att jag får kommentarer av den här typen i mina sociala medier. Det är en förståelig frustration, men den bygger på ett massivt missförstånd om vad lokal miljöpolitik egentligen handlar om. Vi ställer inte om Borås för att få "fina resultat på ett papper" i FN. Vi gör det för vår egen överlevnad, vår ekonomi och vår krisberedskap.

Borås stad med solpaneler och modern energilösning som visar grön politik och lokal energisäkerhet
Lokal energiproduktion i Borås är en nyckel för både ekonomi,
 säkerhet och klimatomställning.

Kort sammanfattning: Den gröna omställningen i Borås handlar inte om naiv globalism. Det handlar om krass lokalnytta: att säkra stabil el för våra hushåll, att skydda våra fastigheter från extremväder och översvämningar, och att se till att Sjuhärads företag inte blir utkonkurrerade på den globala marknaden.

Vad betyder grön politik i Borås – i praktiken?

Grön politik i Borås handlar inte främst om globala utsläppsmål, utan om konkreta beslut som påverkar vardagen här och nu.

  • Lägre kostnader: Lokal energiproduktion ger stabilare och billigare energi för hushåll och företag.
  • Starkare ekonomi: Företag som ställer om blir konkurrenskraftiga på en marknad där hållbarhet är ett krav.
  • Tryggare samhälle: Klimatanpassning minskar risken för översvämningar och skador på fastigheter.
  • Ökad beredskap: Lokala energisystem och robust infrastruktur gör Borås mindre sårbart vid kriser.

Det handlar alltså inte om att “rädda världen” – utan om att bygga ett starkare  och tryggare Borås.

Låt mig först vara väldigt tydlig: Självklart måste bjässar som Kina, USA och Indien ta ett gigantiskt ansvar för att få ner de globala utsläppen. Klimatkrisen är global. Och det stämmer att den svenska skogen är en fantastisk kolsänka (även om skogen är ett tillfälligt biologiskt lager som riskerar att brinna upp eller stormskadas, till skillnad från fossil koldioxid som är ett permanent tillskott i atmosfären).

Men debatten om nationell bokföring och Kinas kolkraftverk missar totalt poängen med vad vi lokala politiker faktiskt arbetar med varje dag.

Det här är kärnan i missförståndet: klimatpolitiken fungerar inte som ett enda globalt beslut, utan som summan av tusentals lokala beslut. Energiproduktion, stadsplanering, transporter och industriella investeringar sker alltid på lokal och regional nivå. När Borås bygger ut lokal elproduktion, klimatanpassar sin infrastruktur eller ställer krav i upphandlingar, förändrar vi faktiska system – inte bara statistik. Det är just så den globala omställningen sker i praktiken: genom att varje stad och region gör sin del.

Mitt engagemang i Miljöpartiet här i Borås drivs inte av något storhetsvansinne där vi ensamma ska rädda planeten. Det drivs av en vilja att bygga en robust och trygg stad.

Här är tre kalla, pragmatiska anledningar till varför vi måste driva en stenhård grön politik i Borås – oavsett vad resten av världen gör:

1. Trygg lokal el

När vi förlitar oss på importerade fossila bränslen eller ett sårbar, centraliserat elsystem, lägger vi vår ekonomi i händerna på diktatorer och svängningar på världsmarknaden. Det leder till skenande bensinpriser och elräkningar som slår undan benen på både barnfamiljer och lokala företag.

Vår lokala energipolitik handlar om oberoende. Genom att bygga ut solenergi på industriernas tak, satsa på lokal biogas från vårt eget avfall och skapa system för smart ö-drift och batterilagring, tar vi makten över vår egen el. Det ger oss lägre, mer förutsägbara kostnader och en säkerhet om krisen eller kriget kommer. Det bryr sig inte världsmarknaden om, men det gör plånboken för boråsarna.

2. Konkurrenskraft för lokala företag

När jag drev eget företag lärde jag mig snabbt att man måste anpassa sig efter vad kunderna efterfrågar, annars dör man. Hela den globala marknaden och EU ställer nu benhårda, lagstadgade krav på fossilfri och cirkulär produktion.

Om vi i politiken bromsar omställningen i Borås, och lutar oss tillbaka och säger "men Kina då", gör vi det lokala näringslivet en enorm björntjänst. De företag i Sjuhärad som inte ställer om till hållbar produktion kommer att förlora sina kontrakt och bli utkonkurrerade av europeiska aktörer som låg i framkant. Vår politik går ut på att använda kommunens upphandlingar för att stötta lokala, gröna entreprenörer så att de blir framtidens vinnare. Grön politik är framtidens enda fungerande näringspolitik.

3. Skydd mot extremväder (Extremväder läser inte statistik)

Du kan vifta med hur många nationella papper som helst om att Sverige har "koldioxidneutral mark", men det hjälper inte en millimeter när skyfallet drar in över Borås.

Klimatförändringarna är redan här. Vi ser det i form av torka som slår mot bönderna, värmeböljor som hotar de äldre i vården, och framför allt intensiva skyfall som dränker vår infrastruktur. Att klimatanpassa Borås och bygga en stark krisberedskap är kommunens skyldighet. När vi bevarar Viskans park, stoppar storskalig asfaltering av våtmarker och planterar fler stadsträd som suger upp vattnet, handlar det om att skydda boråsarnas fastigheter och källare från att förstöras. Det är en investering i rena pengar för att undvika skador för hundratals miljoner.

Vi gör det för Borås skull

Så nästa gång någon påstår att Miljöpartiet bara bryr sig om att "rädda världen på ett papper", påminn dem om verkligheten. Vi ställer inte om samhället för att vi är naiva. Vi gör det för att vi vägrar låta Borås och Sjuhärad bli sårbara, fattiga och bokstavligt talat översvämmade när omvärlden förändras.

Inför valet 2026 står valet mellan att blunda och hoppas att någon annan löser problemen, eller att pragmatiskt kavla upp ärmarna och bygga ett starkare, billigare och grönare lokalsamhälle. Vi väljer det senare.

Vanliga frågor om grön politik i Borås

Spelar det någon roll vad Borås gör när Kina och USA släpper ut mer?

Ja. Klimatomställningen sker genom tusentals lokala beslut. Energiproduktion, transporter och stadsplanering styrs lokalt – inte globalt.

Är inte Sverige redan klimatneutralt?

Nej. Svensk skog binder kol, men det är ett tillfälligt lager som kan frigöras. Fossila utsläpp är ett permanent tillskott i atmosfären.

Hur påverkar grön politik min ekonomi?

Lokal energiproduktion och effektivare system kan sänka kostnader för både hushåll och företag samtidigt som de minskar sårbarheten.

Varför är lokal energipolitik viktig?

Den avgör elpriser, energisäkerhet och hur sårbart samhället är vid kriser. Lokal produktion ger större kontroll.

Vad vinner Borås på grön omställning?

Stabilare ekonomi, starkare företag, bättre krisberedskap och ett samhälle som klarar klimatförändringar bättre.