Billigare bensin men dyrare bussbiljett – regeringens obegripliga systemfel

Politik i Borås: Hur regeringens sänkta bensin- och dieselskatter påverkar kollektivtrafik, klimat och vardagsekonomi i Västra Götaland.

I dagarna kom beskedet: regeringen väljer återigen att lägga miljarder av våra gemensamma skattepengar på att sänka skatten på bensin och diesel. Det är ett beslut som ofta presenteras som en lättnad för hushållen, men om vi lyfter blicken och ser på helheten i hur politik i Borås faktiskt fungerar framträder ett gigantiskt politiskt systemfel som i slutändan kommer att kosta oss alla oerhört mycket mer.

När bensinpriset sänks samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skapas
ett systemfel som påverkar både klimatet och människors vardag i Borås.

Så hänger systemet ihop:

Statens skattepolitik påverkar kostnaden för att köra bil. Samtidigt finansieras kollektivtrafiken regionalt. När staten sänker kostnaden för bilen men inte stärker kollektivtrafiken uppstår ett systemfel där hållbara alternativ blir relativt dyrare. Det är detta som nu sker i praktiken.

I min senaste analys över hur politiken i Borås och Västra Götaland hänger ihop underströk jag vikten av systemtänkande. Man kan inte fatta ett beslut om skatter eller infrastruktur i ett vakuum. Regeringens fossila skattesänkning är typexemplet på motsatsen: en kortsiktig rubrik som aktivt saboterar andra livsviktiga samhällssystem.

Dubbelsmällen mot de som gör rätt

Medan regeringen subventionerar det fossila bilåkandet, kämpar regionerna med näbbar och klor för att hålla kollektivtrafiken flytande. Som jag tidigare har konstaterat är höjda biljettpriser i Västtrafik helt fel väg att gå. Ändå är det precis den verklighet många regioner nu tvingas in i, eftersom de statliga stöden för den gröna omställningen och infrastrukturen dras undan.

Resultatet? Det blir billigare att släppa ut, men dyrare att ta bussen eller tåget till jobbet.

Detta är ett tydligt exempel på hur politik i Borås och Sverige fungerar som ett sammanhängande system. Beslut om skatter, infrastruktur och kollektivtrafik hänger alltid ihop – och när en del förändras, påverkas hela samhällsbygget.

Redan för flera år sedan påpekade jag att att ta bussen är en solidaritetshandling med dem som verkligen måste ta bilen. Att välja kollektivtrafiken minskar trängseln, förbättrar luften och skonar klimatet. När regeringen nu aktivt gör det dyrare (i relation till bilen) att resa klimatsmart, straffar man de invånare som tar ansvar för det gemensamma.

Ett svek mot den lokala omställningen

För oss i Borås slår denna politik direkt mot vår stadsutveckling. Vi befinner oss mitt i ett historiskt skifte från de spårvagnar som aldrig kom till dagens system. Vi bygger om staden för att ge plats åt människor, cyklar och en effektiv, elektrifierad kollektivtrafik.

När staten samtidigt pumpar in miljarder i att göra fossilbilen billigare, motarbetar man aktivt kommunernas arbete. Det är precis den här bristen på helhetssyn som ledde till att Klimatpolitiska rådet sågade regeringens samlade klimatpolitik jäms med fotknölarna. Staten trampar på gasen, medan vi i kommunerna tvingas dra i handbromsen.

Vad kostar skattesänkningen egentligen?

• Uteblivna klimatinvesteringar: De miljarder som läggs på att sänka priset vid pumpen är pengar som tas direkt från utbyggnaden av järnväg, laddinfrastruktur och välfärd.
• Ökade framtida kostnader: När vi missar klimatmålen ökar kostnaderna för extremväder, översvämningar och framtida utsläppsrätter.
• Sämre folkhälsa: Ett ökat bilberoende i stadskärnorna leder till sämre luftkvalitet och mindre aktiv mobilitet (gång och cykel).

Dags för pragmatisk, grön ekonomi

Vi behöver en politik som ser helheten. Istället för att subventionera fossila bränslen från utländska oljebolag borde vi lägga varje tillgänglig skattekrona på att elektrifiera våra transportsystem, bygga ut vår egen energiproduktion och göra kollektivtrafiken till det mest attraktiva och ekonomiskt självklara valet för alla.

Den omställningen handlar inte om ideologiska symbolbeslut - det är stenhård, pragmatisk ekonomi. Om vi ska skapa ett genuint hållbart Borås och Västra Götaland, måste den nationella trafikpolitiken stötta vår utveckling, inte sabotera den.

Vanliga frågor om bensinskatt och kollektivtrafik

Varför sänker regeringen skatten på bensin och diesel?

Skattesänkningen motiveras ofta som en lättnad för hushåll med höga drivmedelskostnader. Kritiken är att åtgärden samtidigt ökar utsläppen och försvårar klimatomställningen.

Varför blir kollektivtrafiken dyrare samtidigt?

När statliga stöd minskar och kostnader ökar kan regioner tvingas höja biljettpriserna. Det gör att kollektivtrafiken blir mindre konkurrenskraftig jämfört med bilen.

Hur påverkar detta Borås och Västra Götaland?

För Borås innebär det att lokala satsningar på kollektivtrafik och hållbar stadsutveckling motverkas. Det blir svårare att nå klimatmål och skapa ett transportsystem som fungerar för alla.

Sammanfattning

• Regeringens sänkta skatt på bensin och diesel gör det billigare att köra bil – men försvårar klimatomställningen.
• Samtidigt tvingas regioner höja biljettpriserna i kollektivtrafiken, vilket slår mot dem som väljer hållbara alternativ.
• Resultatet blir ett systemfel där det lönar sig att släppa ut mer, medan klimatsmarta val blir dyrare.
• För Borås innebär detta att lokala satsningar på kollektivtrafik och hållbar stadsutveckling motverkas.
• En fungerande politik måste se helheten – där stat, region och kommun drar åt samma håll.

Fördjupa dig i politiken bakom analysen

Den här artikeln visar hur nationella beslut påverkar vardagen lokalt. För att förstå helheten behöver man se hur olika politikområden hänger ihop i Borås.

• Kommunpolitik i Borås
• Trafikpolitik
• Klimatpolitik
• Energipolitik
• Stadsutveckling

Relaterade analyser

• Så hänger politiken i Borås ihop
• Därför är höjda biljettpriser fel väg att gå
• Stadsutveckling och kollektivtrafik i Borås
• Energisystemet avgör klimatpolitiken
• Kan en kommun driva klimatomställningen?

Källor och fördjupning

• Klimatpolitiska rådet – Granskning av regeringens samlade klimatpolitik
• Naturvårdsverket – Klimatet och transporterna
• Trafikanalys – Statistik och utveckling för kollektivtrafiken i Sverige
• Konjunkturinstitutet – Miljöekonomisk rapport (Klimatpolitikens styrmedel och effekter)
• Västra Götalandsregionen – Så styrs och planeras kollektivtrafiken

Den nya klassklyftan är digital

Den nya klassklyftan är digital – när en fungerande telefon blir ett demokratiproblem

Den politiska debatten handlar alltför ofta om isolerade utspel – en ny cykelbana där, eller en debatt om skolmaten här. Men i dagens samhälle har tillgången till teknik blivit en lika avgörande välfärdsfråga. När det offentliga rummet digitaliseras riskerar vi att bygga nya, osynliga murar som stänger ute de mest sårbara, något som också lyfts i nationella analyser av digital inkludering.

När samhällstjänster kräver ny teknik riskerar äldre
 och ekonomiskt utsatta att hamna utanför.

Tidigare idag pratade jag med en äldre medborgare här i staden. Hon berättade något som med smärtsam tydlighet ringar in ett av vår tids snabbast växande, men mest tystlåtna, samhällsproblem. Hon hade just tvingats gå och köpa en helt ny, dyr smartphone. Inte för att hon ville ha den senaste tekniken, och definitivt inte för att hennes gamla telefon var trasig. Den gamla fungerade alldeles utmärkt för att ringa och skicka meddelanden.

Problemet? Den kunde inte längre köra den senaste versionen av BankID, vilket är ett växande problem i takt med att säkerhetskrav och tekniska uppdateringar höjs.

Fakta: Enligt Internetstiftelsen använder nästan hela den vuxna befolkningen internet i Sverige, men hundratusentals människor står fortfarande utanför digitala samhällstjänster eller saknar möjlighet att använda dem fullt ut. Äldre personer och hushåll med små ekonomiska marginaler är överrepresenterade i gruppen.

När det privata dikterar det offentliga

Denna kvinnas upplevelse är inte unik, den är symptomatisk för en farlig utveckling. Vi har hamnat i ett läge där nyckeln till det svenska samhället – förmågan att logga in på 1177, hantera sin pension, betala räkningar eller boka tid hos Borås Stad – har överlåtits till ett privat system (BankID). Detta system är i sin tur helt beroende av de globala teknikjättarnas (Apple och Google) operativsystem och deras kommersiella livscykler.

När en fullt fungerande telefon plötsligt mjukvaruuppdateras bort från samhällets grundtjänster skapas två massiva problem:

1. Ett ekonomiskt och demokratiskt utanförskap: Att tvingas köpa en ny telefon för flera tusen kronor bara för att kunna identifiera sig mot myndigheter är en orimlig skatt på äldre och ekonomiskt utsatta. Det urholkar vår sociala hållbarhet och ritar upp en ny gräns för jämlikhet.
2. Ett enormt resursslöseri: Från ett grönt perspektiv är det rent vansinne att fullt fungerande elektronik förvandlas till skrot och elavfall i förtid, bara för att mjukvaran stänger dörren. Det motverkar allt vi försöker åstadkomma inom vår lokala klimatpolitik och den cirkulära ekonomin.

"Vi kan inte ha en välfärd där inträdesbiljetten är en smartphone för 6000 kronor som måste bytas ut vart fjärde år."

IT-politik är modern välfärdspolitik

Som jag skrev i min nyligen publicerade genomgång över hur politiken i Borås hänger ihop som ett system, kan vi aldrig isolera en fråga. IT-politik handlar inte bara om bredbandsutbyggnad eller servrar; det handlar om demokrati.

När vi diskuterar hur vi ska modernisera Borås och använda ny teknik, till exempel resan från e-petitioner till AI i välfärden, måste vi ställa oss frågan: Vem bygger vi systemen för? Om digitaliseringen leder till att äldre, personer med funktionsvariationer eller hushåll med små ekonomiska marginaler stängs ute från den offentliga servicen, då har vi misslyckats med vårt grunduppdrag.

Vad måste vi göra lokalt i Borås?

Självklart kan Borås kommun inte ensamt förändra BankID:s tekniska krav eller stoppa Apple och Google från att fasa ut gamla telefoner. Det är en nationell fråga där staten snarast måste ta fram en kostnadsfri, statlig e-legitimation som fungerar även på enklare enheter, något som återkommande diskuteras i statliga utredningar om digital infrastruktur och inkludering. Men lokalt i vår kommun måste vi bedriva en kommunpolitik som fungerar som en krockkudde mot detta digitala utanförskap:

• Behåll de analoga vägarna: Digitalt ska vara ett komplement, inte ett tvång. Det måste alltid finnas en möjlighet att ringa, boka och hantera sina kommunala ärenden fysiskt eller via telefon utan orimliga kö-tider.
• Stärk biblioteken och Mötesplatserna: Våra bibliotek och lokala mötesplatser gör redan idag ett enormt jobb som ofrivillig IT-support för medborgare. Detta demokratiska uppdrag måste stöttas och resurssättas.
• Kravställ i upphandlingar: När Borås Stad upphandlar nya digitala system och plattformar för medborgardialog ska ett absolut krav vara att de är bakåtkompatibla och kan köras på äldre hårdvara och enklare skärmar.

Vanliga frågor om digitalt utanförskap

Vad är digitalt utanförskap?

Digitalt utanförskap uppstår när människor saknar tillgång till eller kunskap om den teknik som krävs för att delta fullt ut i samhället – till exempel att använda BankID, boka vård eller kommunicera med myndigheter.

Varför blir BankID ett problem för vissa grupper?

BankID kräver moderna smartphones och uppdaterade operativsystem. När äldre enheter inte längre stöds tvingas användare köpa ny teknik, vilket kan skapa ekonomiska och praktiska hinder – särskilt för äldre och låginkomsttagare.

Vad kan en kommun göra åt digitala klyftor?

Kommuner kan behålla analoga kontaktvägar, stärka bibliotekens roll som stöd för digital service och ställa krav på att digitala system fungerar även på enklare teknik.

Sammanfattning

• Den digitala utvecklingen riskerar att skapa en ny klassklyfta i samhället.
• BankID och tekniska krav driver fram ekonomiskt utanförskap.
• Problemet är både socialt och klimatmässigt.
• Kommunen måste fungera som skydd mot digital exkludering.
• Digital politik är i grunden demokrati.

Fördjupa dig i politiken bakom frågan

• Kommunpolitik i Borås
• Demokrati
• Jämlikhet
• Social hållbarhet
• Klimat

Relaterade inlägg

• Så hänger politiken i Borås ihop
• Från e-petition till AI

Källor

• Internetstiftelsen – Svenskarna och internet 2025
• Internetstiftelsen – Internetanvändning i Sverige
• DIGG – Digital inkludering
• Riksdagen – Demokrati i Sverige
• SKR – Digitalisering i offentlig sektor
• Naturvårdsverket – Elavfall

Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten

Den politiska debatten handlar alltför ofta om isolerade utspel – en ny cykelbana där, eller en debatt om skolmaten här. Men för att förstå hur politiken i Borås faktiskt fungerar måste man inse en grundläggande sanning: Politik i Borås är ett tätt sammanhängande system. Varje beslut i kommunfullmäktige skapar direkta konsekvenser för skolan, klimatet och stadsutvecklingen. Detta är hur politiken i Borås faktiskt fungerar i praktiken.

Politiken i Borås fungerar som ett sammanhängande system där
beslut om klimat, energi, trafik och skola påverkar varandra.

Innehållsförteckning

• Vad är systemtänkande i politiken i Borås??
• Så styrs Borås – maskineriet bakom besluten
• Energi, klimat och stadsutveckling: stadens blodomlopp
• Skola och social hållbarhet är samma fråga
• Trafiksystemet – hur vi rör oss definierar staden
• Varför politiska beslut ofta blir konfliktfyllda
• Vad vill Miljöpartiet göra annorlunda inför 2026?
• Ordlista: Så fungerar den kommunala byråkratin

Vad är systemtänkande i politiken?

Systemtänkande innebär att se samband, förstå fördröjda effekter och acceptera att enskilda beslut alltid skapar svallvågor i samhället.

Som politiker med ansvar i både kommunala bolag och regional nämnd ser jag dagligen hur snäva perspektiv skapar långsiktiga problem. Verklig politisk förändring kräver en solid dos pragmatism. Det går helt enkelt inte att lösa klimatkrisen utan att förstå de ekonomiska drivkrafterna, och det går inte att bygga trygghet utan att samtidigt bygga rätt infrastruktur.

Denna insikt har präglat mitt arbete länge. Redan 2007 varnade jag offentligt för att klimatet kräver drastiska och omedelbara omställningar. Det var uppenbart att isolerade åtgärder inte räckte. Året därpå, 2008, lyfte jag debatten om industriellt tillagad och kyld mat i kommunen. Varför? Därför att våra offentliga inköp i grunden är ett systemverktyg som påverkar vår hälsa, den lokala ekonomin och klimatet samtidigt. Min övergripande vision för kommunpolitik i Borås vilar på att varje skattekrona måste arbeta på flera fronter.

Så styrs Borås – maskineriet bakom besluten

För att förstå hur politiken hänger ihop i staden måste man förstå det formella hantverket bakom kommunpolitiken i Borås. Kommunen styrs inte av goda viljor ensamma, utan av tunga legala och ekonomiska strukturer.

• Det lagstadgade beredningskravet: Politik är ingen snabb affär, och det finns en anledning till det. Inget ärende landar på kommunfullmäktiges bord utan att först ha passerat ett strikt beredningskrav. Ett ärende (som ofta börjar i en nämnd) måste först utredas, beredas och beslutas i kommunstyrelsen innan fullmäktige ens får ta det slutgiltiga beslutet. Detta system tvingar fram en helhetssyn där ekonomiska, juridiska och hållbarhetsmässiga konsekvenser belyses innan klubban faller.
  
  
• Kommunfullmäktige (Det högsta beslutande organet): Det är här boråsarnas valresultat omsätts i mandat. Kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten, men de gör något lika viktigt: de upprättar de reglementen som ger de exakta uppdragen till stadens alla nämnder. Inget sker utan att fullmäktige har delegerat makten.
  
  
• Kommunstyrelsen (Motorn med uppsiktsplikt): Förutom att bereda alla ärenden till fullmäktige, leder kommunstyrelsen arbetet mellan sammanträdena och har en lagstadgad uppsiktsplikt. Man måste aktivt övervaka att nämnderna och bolagen faktiskt levererar det som kommunfullmäktige beslutat.
  
  
• Styrdokumenten (Vardagens regelverk): Utöver budgeten styrs hela Borås kommunala maskineri av ett massivt nätverk av policyer och riktlinjer. Dessa samlas i vår författningssamling. Dessa dokument dikterar allt från hur vi ska bygga grönområden till hur socialtjänsten arbetar, och de är limmet i den löpande förvaltningen.
  
  
• De kommunala bolagen (Styrda via ägardirektiv): Bolag som Borås Energi och Miljö är inga vanliga privata företag; de är avgörande samhällsverktyg som politiken styr genom ägardirektiv. Genom dessa bestämmer vi vilka hållbarhetsmål bolagen ska leverera på.

När vi diskuterar gröna budgetar med tydligt klimatfokus, eller debatterar varför politiska förhandlingar strandar, är det i själva verket kontrollen över dessa verktyg – beredningsprocessen, budgeten och ägardirektiven – som står på spel. För att förankra detta svåra maskineri hos medborgarna driver vi aktivt frågan om ökad digital demokrati. Medborgardialoger och framtidens användning av AI i demokratin är avgörande för att skapa insyn i hur staden styrs.

Energi, klimat och stadsutveckling: stadens blodomlopp

I mitt arbete blir det tydligt hur energisystemet avgör vår förmåga att föra en ambitiös klimatpolitik. Vi kan inte planera nya stadsdelar utan att i samma andetag ha säkrat elnätets kapacitet via våra ägardirektiv, och vi kan inte bygga ny infrastruktur utan en mycket hög krisberedskap för extremväder.

När den nationella politiken misslyckas – vilket bevisades när Klimatpolitiska rådet sågade regeringens nuvarande klimatpolitik – måste vi lokalt använda våra kommunala bolag och styrdokument som stabiliserande krafter. När illa utformade statliga effektavgifter skapar osäkerhet för hushållen i Borås, eller när vi behöver trygga vår lokala energisäkerhet (Ö-drift), bevisar vi att en kommun faktiskt kan driva klimatomställningen på egen hand.

När vi debatterar stadsutveckling är träd och parker klimatanpassning. Att integrera träd i städer är avgörande för att hantera värmeböljor, vilket är kärnan i 3-30-300-modellen. Genom att bevara den biologiska mångfalden bygger vi upp stadens resiliens. Ett konkret kvitto på framgångsrik stadsutveckling som klimatpolitik är byggandet av Viskans park – en central grönblå lunga som fungerar som direkt skyfallshantering. Det är de här systemlösningarna i våra styrdokument som lägger grunden för hur Borås kan bli en av Sveriges grönaste städer 2030, vilket andra kommuner idag reser hit för att lära av.

Skola och social hållbarhet är samma fråga

Skolan är ingen isolerad kunskapsfabrik. Den är den absolut viktigaste motorn för hela stadens sociala hållbarhet och för att uppnå äkta jämlikhet. Skillnader i elevers skolresultat hänger intimt samman med socioekonomiska förutsättningar, boende och familjens ekonomiska trygghet.

Matfrågan i skolan är ett perfekt exempel på hur system överlappar. Genom att ställa om till vegetarisk skolmat av hög kvalitet, och strategiskt välja att ändra kommunens upphandlingskrav, skapar vi bättre hälsa, sänker våra klimatavtryck och förändrar matmarknaden. Kommunen är en enorm marknadsaktör som kan och bör gå före.

När det sociala skyddsnätet brister, märks det överallt. Det är smärtsamt bevisat att när den ekonomiska otryggheten breder ut sig i samhället, drabbas kvinnors trygghet oproportionerligt hårt. Det förfärliga problemet med våld mot kvinnor i Västra Götaland kräver att vi – via kommunstyrelsens uppsiktsplikt – ständigt granskar hur kommunen agerar utifrån sitt lagstadgade ansvar. Fattigdom och trångboddhet stannar aldrig vid hemmets dörr; det följer med barnen in i skolan. Jag larmade om denna dynamik redan 2010 i min analys av hur fattiga ofta diskrimineras systematiskt på bostadsmarknaden.

Trafiksystemet – hur vi rör oss definierar staden

Hur vi ges möjlighet att förflytta oss i Borås och Västra Götaland påverkar inte bara utsläppen; det definierar stadsmiljön och dikterar hushållens månadsekonomi. Modern trafikpolitik handlar inte om att ensidigt ställa bilister mot bussresenärer, det handlar om tillgänglighet. Att lämna bilen hemma och i stället ta bussen när möjligheten finns, är en direkt solidaritetshandling med dem som av olika anledningar verkligen måste använda bilen.

Mina tidiga politiska strider handlade ofta om infrastrukturens fundament, från försvaret av Götalandsbanan till bygget av cykelstaden Borås 2012. Som jag summerade i min senaste genomgång om resan från decennier av tågstrider till framtidens kollektivtrafik, måste vi idag fokusera pragmatiskt på det vi kan förändra. Beslutet att ställa om till smarta BRT-system och effektiv kollektivtrafik i Borås (de så kallade spårvagnarna som aldrig kom) är rätt väg att gå.

Men systemet fungerar bara om invånarna har råd att kliva ombord. Den regionala strategin med ständigt höjda biljettpriser i kollektivtrafiken är helt fel väg att gå, eftersom det tvingar fram mer bilåkande, försvårar klimatmålen och straffar dem som redan har det tuffast ekonomiskt.

Varför politiska beslut ofta blir konfliktfyllda

När man förstår att allt sitter ihop, förstår man också varför politiska beslut ofta är svåra och fyllda av friktion. Att lotsa ett ärende genom hela beredningsprocessen blottlägger nästan alltid tre inbyggda systemkrockar:

• Kortsiktigt budgetår vs. Långsiktig omställning: Det är bekvämt för många partier att fira snabba invigningar. Men att bygga klimatanpassning kostar mycket pengar nu, för att spara miljarder om tio år. Det är en konflikt i varje budget.
  
  
• Ekonomi vs. Miljö (Den falska motsättningen): Många påstår att budgetdisciplin förhindrar tuffa miljöåtgärder. Systemtänkandet bevisar motsatsen: investeringar i modern förnybar energi är det mest lönsamma en kommun kan göra över tid.
  
  
• Lokala intressen vs. Globala behov: Förtätning av staden skapar bostäder, men hotar grönytor – en konflikt som var tydlig när vi fick slåss för att bevara Bockabyn eller stoppade exploateringen av Annelundsparken. Utbyggnad av förnybar energi är livsviktig, men skapar ibland starka lokala protester. Att vi ändå sa nej till vindkraften i Borgstena visar att ett "ja till förnybart" måste balanseras mot andra lokala och ekologiska värden. Det finns sällan perfekta lösningar, bara medvetna, transparenta avvägningar.

Vad vill Miljöpartiet göra annorlunda inför 2026?

För att möta framtiden måste vi bygga ett Borås där beslut inte fattas i isolerade förvaltningar. Vi arbetar utifrån insikten att riktig systemförändring alltid kräver både en stark, obruten grön vision och en rejäl portion vardaglig pragmatism.

Genom att ta ansvaret för hela systemet – att aktivt integrera klimat med stadsplanering, låta upphandlingar forma marknaden och se en fungerande, jämlik skola som samhällets bas – bygger vi ett Borås som inte bara reagerar på omvärldens ständiga kriser, utan som står starkt och enat inför dem.

Ordlista: Så fungerar den kommunala byråkratin

Beredningskravet

Den lagstadgade processen som kräver att ett ärende först måste utredas och beslutas i kommunstyrelsen innan kommunfullmäktige får fatta ett slutgiltigt beslut. Det säkerställer att alla konsekvenser är belysta.

Reglementen

De regelverk som antas av kommunfullmäktige och som sätter ramarna och beskriver de exakta ansvarsområdena för kommunens olika nämnder.

Uppsiktsplikt

Kommunstyrelsens lagstadgade skyldighet att aktivt ha uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag för att säkerställa att de följer fullmäktiges beslut och budget.

Styrdokument

De lokala föreskrifter, riktlinjer, planer och policyer som samlas i författningssamlingen och som styr hur kommunens anställda utför sitt arbete i vardagen.

Ägardirektiv

Det dokument genom vilket kommunfullmäktige (politiken) styr de kommunala bolagen (ex. Borås Energi & Miljö). Det sätter målen för bolagets samhällsnytta, inte bara dess ekonomi.

Systemtänkande

Förmågan att i det politiska arbetet se och analysera hur beslut inom ett system (t.ex. ägardirektiv till ett energibolag) får konsekvenser i andra (t.ex. klimat och social hållbarhet).

Vanliga frågor om politisk styrning (FAQ)

Varför är kommunbudgeten så avgörande för klimatet?

Budgeten är kommunens i särklass viktigaste styrmedel. Endast genom budgeten kan man tvinga fram ett brett systemansvar, istället för att delegera bort miljöansvaret till en enskild miljönämnd. När vi investerar budgetmedel i exempelvis energieffektiviseringar, skapar vi både ekonomisk tillväxt och sänkta utsläpp över tid.

Hur hänger skolmat och klimatpolitik ihop i Borås?

Borås kommun upphandlar mat för enorma summor varje år. Genom att politiskt ställa krav på mer kvalitativ, ekologisk och vegetarisk skolmat minskar vi inte bara stadens direkta klimatavtryck avsevärt, vi förbättrar också folkhälsan och påverkar den lokala livsmedelsmarknaden att ställa om.

Varför sa Miljöpartiet i Borås nej till vindkraften i Borgstena?

Ett systemtänkande kräver avvägningar och en rigorös beredningsprocess. Även om vi strategiskt och principiellt stöttar en massiv utbyggnad av förnybar energi och vindkraft, ansåg vi att just etableringen i Borgstena kom i alltför stark konflikt med andra oersättliga lokala naturvärden och boendemiljöer. Vi gör alltid en bedömning från plats till plats.

Sammanfattning

• Politiken i Borås fungerar inte i isolerade delar – varje beslut påverkar klimat, ekonomi och människors vardag samtidigt.
  
  
• Det är genom budgeten, styrdokumenten och ägardirektiven som verklig förändring sker – inte genom enskilda utspel.
  
  
• Klimat, energi, stadsutveckling och trafik måste planeras tillsammans, annars riskerar besluten att motverka varandra.
  
  
• Skola och social hållbarhet är grunden för ett fungerande samhälle – ojämlikhet skapar konsekvenser i hela systemet.
  
  
• Politik handlar i grunden om prioriteringar – och valet 2026 avgör om Borås ska styras kortsiktigt eller med ett långsiktigt systemperspektiv.

Fördjupa dig i vår politik

Denna artikel visar hur politiken i Borås hänger ihop i praktiken. För att förstå helheten fullt ut behöver du också fördjupa dig i de enskilda politikområdena – där besluten omsätts i konkret politik inför valet 2026.

• Klimatpolitik
• Stadsutveckling
• Trafik
• Social hållbarhet
• Skola

Relaterade inlägg

• Från tågstrider till framtidens kollektivtrafik
• Energisystemet avgör klimatpolitiken
• Stadsutveckling som klimatpolitik
• Kan en kommun driva klimatomställningen?
• Våld mot kvinnor i Västra Götaland

Källor

• Riksdagen – Kommunallag (2017:725)
• SKR – Styrning och ledning i kommuner och regioner
• Borås Stad – Styrande dokument och författningssamling
• Valmyndigheten – Det svenska valsystemet
• Klimatpolitiska rådet
• Boverket – PBL kunskapsbanken
• Naturvårdsverket – Klimatet och transporterna

Från tågstrider till framtidens kollektivtrafik i Västra Götaland

Regionens blodomlopp – från tågstrider till framtidens kollektivtrafik i Västra Götaland

Infrastruktur är regionens blodomlopp. Det är det fysiska nätverk som avgör om människor kan ta sig till jobbet, om företag kan rekrytera kompetens och om vi på allvar kan ställa om till ett hållbart samhälle. Under mina år i politiken har få frågor varit lika laddade, och få frågor har lidit så mycket av kortsiktigt maktspel, som just kollektivtrafiken och järnvägen i Västsverige.

Det här är inte tre separata politikområden – det är ett sammanhängande system där varje beslut påverkar helheten.

Det är först när vi förstår detta som vi kan fatta rätt politiska beslut för framtidens Borås och Västra Götaland.

Ett decennium av förlorad tid på spåren

För över femton år sedan stod Borås och Västra Götaland inför ett avgörande vägval gällande Götalandsbanan och höghastighetstågen. Redan då varnade jag för hur det politiska spelet riskerade hela vår regions utveckling. När jag 2010 skrev om hur cirkuståget Alliansen rullade vidare och den härdsmälta som rådde i Centerpartiet kring järnvägen, var frustrationen påtaglig.

Den kortsiktigheten fortsatte tyvärr. Vi såg det när Alliansens utspel stoppade Götalandsbanan (2012) och när Kristdemokraterna i Borås spårade ur helt i tågfrågan (2016) kring stationsläget. Denna oförmåga att fatta långsiktiga, blocköverskridande beslut över decennier har kostat vår region oerhört mycket tid och tillväxt.

När spårvagnarna blev BRT

Men även om den nationella och regionala tågpolitiken har hackat, har vi inte stått stilla lokalt. När planerna på spårvagnar i Borås utreddes, ledde de inte till räls i gatan – men de lade grunden för något annat. Som jag analyserade nyligen, är historien om spårvagnarna som aldrig kom startskottet för dagens BRT- tankarna (Bus Rapid Transit) i vår stad.

Den stadsutveckling vi gör idag, där vi bygger för snabba, elektrifierade bussar, är helt avgörande. Jag skrev redan för tio år sedan att att ta bussen är en solidaritetshandling med de som verkligen måste åka bil. Den grundtanken gäller fortfarande. Vi måste frigöra utrymme i staden. Om vi ska lyckas med vår vision om en hållbar stad i Borås, måste framtidens stadsutveckling och kollektivtrafik byggas för människor, inte för bilen. Det innebär breda cykelbanor – en satsning jag drivit sedan vi började bygga cykelstaden Borås 2012 – och en trygg gatumiljö.

För att förstå varför frågan om kollektivtrafik är så avgörande behöver man se hur tre politiska nivåer hänger ihop:

Faktaruta: 3 nivåer av hållbar infrastruktur

För att en region som Västra Götaland ska fungera krävs att tre politiska nivåer kuggar i varandra:

• Lokalt (Borås): Gaturummet måste prioritera gående, cyklister och snabba, tillförlitliga bussar.
• Regionalt (VGR/Västtrafik): Kollektivtrafiken måste vara ett prisvärt och pålitligt förstahandsval för arbetspendling över kommungränserna.
• Nationellt (Riksdagen): Staten måste säkra investeringar i järnväg och spårbunden trafik för att binda ihop regionerna hållbart.

Höjda biljettpriser slår mot klimatet och jämlikheten

Oavsett hur bra vi planerar våra städer och drar våra busslinjer, faller hela systemet om människor inte har råd att åka. I regionen är Västtrafiks biljettpriser en brännande fråga.

När hushållens marginaler redan är extremt pressade, blir resan till jobbet eller skolan en klassfråga. Som jag nyligen slog fast: Därför är höjda biljettpriser helt fel väg att gå. Att höja trösklarna till kollektivtrafiken riskerar att öka biltrafiken, vilket försvårar vår klimatomställning, samtidigt som det försvagar arbetsmarknaden i hela Västsverige. Det drabbar de som redan kämpar hårdast.

En pragmatisk väg framåt

Inför de kommande mandatperioderna är mitt fokus tydligt. Vi ska inte fastna i gamla tågstrider, men vi ska heller inte acceptera en regional politik som prissätter vanligt folk ur kollektivtrafiken.

Infrastruktur är ingen isolerad fråga; den är tätt sammanflätad med vår sociala hållbarhet och vår möjlighet att nå klimatmålen. Det är dags att vi bygger ett Borås och ett Västra Götaland som hänger ihop – hela vägen från cykelbanan i stadsdelen, till bussen i centrum och tåget ut i regionen.

• Prioritera kollektivtrafik och cykel i all stadsplanering.
• Säkra långsiktiga investeringar i järnväg och regional trafik.
• Hålla nere biljettpriserna så att fler kan välja bort bilen.
• Bygga staden så att avstånden minskar och resbehovet förändras.

Fördjupning

• Trafik i Borås
• Stadsutveckling i Borås
• Energipolitik i Borås
• Klimatpolitik i Borås
• Kommunpolitik i Borås

Relaterade inlägg

• Spårvagnarna som aldrig kom
• Stadsutveckling och kollektivtrafik
• Vad är en hållbar stad i Borås?
• Därför är höjda biljettpriser fel väg

Källor

• Trafikanalys – kollektivtrafik och resande
• Västtrafik – kollektivtrafik i Västra Götaland
• Naturvårdsverket – transport och klimat

Vad är en hållbar stad i Borås – klimat, energi och jämlik utveckling

Om denna artikel

Detta är en artikel som binder ihop klimat, energi, trafik och stadsutveckling i Borås. Syftet är att visa hur dessa områden hänger ihop – och varför en hållbar stad kräver politiska beslut som fungerar tillsammans, inte var för sig.

Så kan ett hållbart Borås se ut i framtiden – med solceller, kollektivtrafik, cykelvägar och grön stadsplanering som hänger ihop.

Sammanfattning

En hållbar stad i Borås är en stad där klimat, energi och jämlik utveckling hänger ihop i varje politiskt beslut. Det innebär minskade utsläpp, trygg energiförsörjning och jämlik tillgång till grönska, transporter och livsmiljöer.

Grunden för detta finns i klimatpolitiken i Borås.

Borås har flera viktiga styrkor: en lokal koldioxidbudget, hög andel förnybar energi och närhet till natur. Men systemen hänger ännu inte ihop fullt ut. Transportutsläpp, ojämlik tillgång till grönska och skillnader mellan stadsdelar visar att hållbar utveckling inte sker automatiskt, den måste planeras.

Vad menas med en hållbar stad?

En hållbar stad bygger på tre sammanhängande dimensioner:

• Miljömässig hållbarhet – utsläppen minskar, naturvärden skyddas och resurser används effektivt.
• Social hållbarhet – alla invånare har likvärdig tillgång till trygghet, samhällsservice och grönska och samhällsservice. Alla invånare har också samma möjligheter till ett gott liv. 
• Ekonomisk hållbarhet – investeringar är långsiktiga och minskar framtida kostnader.

I praktiken betyder det att staden inte bara utvecklas – den utvecklas på ett sätt som håller över tid. Det handlar om hur vi bygger, hur vi reser, hur vi producerar energi och hur vi fördelar resurser mellan olika delar av Borås.

Hur ser Borås ut idag?

Borås är i många avseenden en stad med goda förutsättningar. Det finns ett etablerat klimatarbete, en stark energisektor och tillgång till natur både i och runt staden.

Samtidigt finns tydliga utmaningar:

• Transportsektorn står fortfarande för en stor del av utsläppen.
• Tillgången till parker och grönområden varierar mellan stadsdelar.
• Segregation påverkar både livsvillkor och hälsa.

Detta innebär att hållbarhetsarbetet inte kan bedrivas i separata delar. Klimatpolitik, stadsplanering och social politik måste samverka.

Tre system som avgör stadens utveckling

För att förstå hur Borås kan bli en hållbar stad behöver man se tre grundläggande system:

Energisystemet
Energiförsörjningen är grunden för hela samhället. Borås har ett starkt system med fjärrvärme och lokal produktion, men står inför nya krav på elektrifiering, lokal elproduktion och robusthet.
Mer om detta: Energipolitik i Borås

Transportsystemet
Hur människor rör sig i staden påverkar både klimat och livskvalitet. Idag är bilen fortfarande norm i många delar av Borås kommun. En hållbar utveckling kräver bättre kollektivtrafik, utbyggd cykelinfrastruktur och minskat bilberoende.
Mer om detta: Trafik i Borås

Stadsplaneringen
Hur vi planerar staden avgör hur de andra systemen fungerar. Täthet, grönska och funktioner i vardagen styr både resmönster och livskvalitet. Verktyg som 3–30–300-modellen och grön-blå strukturer som Viskans park blir avgörande.
Mer om detta: Stadsutveckling i Borås

Varför hänger klimat och jämlikhet ihop?

Klimat och jämlikhet är nära kopplade. De områden som har minst tillgång till grönska och god stadsmiljö drabbas ofta hårdast av värmeböljor, luftföroreningar och buller. Samtidigt har dessa områden ofta sämre tillgång till kollektivtrafik och service.

En hållbar stad måste därför vara jämlik. Det handlar inte bara om miljö – utan om rättvisa i hur staden fungerar i vardagen.
Mer om detta: Social hållbarhet i Borås

Sammanfattning

En hållbar stad i Borås är en stad där klimat, energi och jämlik utveckling hänger ihop i varje beslut. Det räcker inte att göra enstaka satsningar – systemen måste fungera tillsammans.

Borås har redan viktiga byggstenar. Nästa steg är att koppla ihop dem. Med rätt prioriteringar kan staden bli ett exempel på hur en medelstor kommun driver en sammanhållen omställning.

FAQ

Vad är en hållbar stad?
En stad där klimatpåverkan minskar, resurser används effektivt och alla invånare har likvärdiga livsvillkor.

Hur hållbart är Borås idag?
Borås har starka system för energi och natur, men har fortfarande utmaningar inom transporter och jämlik tillgång till stadsmiljö.

Vad kan kommunen påverka?
Kommunen styr genom planering, investeringar, energibolag och trafiklösningar – och har därför stor påverkan på stadens utveckling.

Vilka beslut är viktigast?
Beslut om stadsplanering, energisystem och transportsystem – särskilt hur de kopplas ihop.

Fördjupning

• Klimatpolitik i Borås
• Energipolitik i Borås
• Trafik i Borås
• Stadsutveckling i Borås
• Social hållbarhet i Borås

Relaterade inlägg

• Kan en kommun driva klimatomställningen?
• Stadsutveckling som klimatpolitik
• Vad andra kommuner kan lära av Borås

Källor

• Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030
• Borås Stads översiktsplan och grönområdesplan
• Naturvårdsverket – grön och blå infrastruktur
• SKR – Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i nya stadsdelar