Politik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati.

Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås – och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning:

torsdag 26 mars 2026

Ett Borås för alla – varför vi aldrig kan kompromissa om mänskliga rättigheter

Ett Borås för alla – varför vi aldrig kan kompromissa om mänskliga rättigheter

När vi pratar om hållbarhet i Borås – och den grundläggande jämlikheten i samhället – hamnar fokus ofta på det vi kan ta på: solceller, cykelbanor och avfallshantering. Men en stad är ingenting utan sina invånare. Om vi bygger tekniskt perfekta system i ett samhälle som slits isär av klyftor, otrygghet och diskriminering, då har vi misslyckats. Social hållbarhet är den grund som hela vårt systembygge vilar på.

AI-genererad bild med människor i olika åldrar och bakgrunder i stadsmiljö i Sverige som symboliserar social hållbarhet och jämlikhet
Ett socialt hållbart samhälle byggs av människor
 med trygghet, jämlikhet och tillit som grund. (Bild: AI)


Kärnan i frågan: Jämlikhet är inte en mjuk "sidofåra" i politiken. Klyftor, våld och diskriminering är dyra systemfel som trasar sönder samhällsväven. Det kräver politiskt mod och systemförståelse för att åtgärdas.

Kort sammanfattning: Miljöpartiets vision för Borås är en stad där ingen lämnas efter. I över 15 år har vi konsekvent drivit på för att bekämpa ekonomisk utsatthet, garantera kvinnors trygghet, försvara HBTQI-rättigheter och stå upp för en human migrationspolitik. Detta är grundbultarna i ett tryggt och ekonomiskt starkt samhälle.

Vad är social hållbarhet? Det handlar om att bygga ett samhälle där människor har trygghet, jämlika livschanser och tillit till varandra. Det omfattar ekonomi, hälsa, utbildning och mänskliga rättigheter – och är avgörande för att hela samhället ska fungera.

I mitt arbete med att förklara hur politiken i Borås hänger ihop återkommer jag ständigt till helheten. Social hållbarhet handlar om att förstå orsakssamband. När vi misslyckas med att skydda de mest utsatta, sprider sig konsekvenserna genom hela samhällskroppen – i form av ohälsa, segregation, ökade socialbidrag och bristande tillit.

Den ekonomiska otrygghetens pris

Redan 2010 lyfte jag hur människor med små ekonomiska marginaler systematiskt diskrimineras. Idag, med skenande levnadsomkostnader och en digital klassklyfta där äldre och resurssvaga stängs ute från samhällsservicen, är situationen än mer akut.

Vi vet att när den ekonomiska otryggheten ökar, påverkas kvinnors trygghet allra mest. Fattigdom och ekonomisk stress är kända riskfaktorer för våld i nära relationer. Det är därför vi aldrig kan se på ekonomiskt bistånd, skola eller bostadsbyggande som isolerade öar – de är kommunicerande kärl.

Rätten till ett liv fritt från våld

En av de absolut mörkaste fläckarna i vårt samhällsbygge är mäns våld mot kvinnor. I mars 2026 lade jag stort fokus på detta, både genom att granska den mörka statistiken för Västra Götaland och genom att ställa den skarpa frågan: Gör Borås tillräckligt utifrån sitt lagstadgade ansvar?

Detta är inget nytt problem, och det är framförallt ett strukturellt problem. När den politiska debatten kantrar mot att göra våldet till en ren invandringsfråga, blundar man för verkligheten. Som jag påpekade i en uppmärksammad debattartikel redan 2013: Våldet är ett samhällsproblem, inte ett invandrarproblem. För att knäcka våldet krävs resurser till kvinnojourer, förebyggande jämställdhetsarbete i förskolan och ett samhälle som slutar se mellan fingrarna.

Ett öppet och inkluderande Borås

Miljöpartiet har alltid drivit visionen om att Borås ska bli Sveriges bästa HBTQ-kommun. Det handlar om trygghet, inkludering och rätten att vara precis den man är. Tyvärr har vi ofta fått ta den kampen i motvind. Ett bottennapp var 2016 när Liberalerna med SD i släptåg röstade ner vårt förslag om att erbjuda stadens lärare HBTQ-utbildning. Rättigheter är aldrig vunna för alltid; de måste försvaras i varje budget och i varje nämnd.

Samma humanistiska grundsyn måste gälla hur vi ser på människor som flyr till vårt land. När Tidöpartiernas migrationspolitik idag aktivt splittrar familjer i Sverige, är det inte bara ett svek mot individen, det är ett sabotage av hela integrationsprocessen. Redan under flyktingkrisen 2015 argumenterade jag för att vi med rätt system och en rättvis fördelning absolut kan klara ett humant mottagande. Pragmatism och humanism står inte i motsats till varandra – de förutsätter varandra.

Vad vill vi framåt inför 2026?

Ett Borås som präglas av social hållbarhet bygger på modig politik. Inför valet 2026 är vårt budskap tydligt:

  • Nolltolerans mot våld: Kommunen måste fullt ut säkra finansieringen för skyddade boenden och trappa upp det våldsförebyggande arbetet.
  • Slut på stuprören: Socialtjänst, skola och samhällsbyggnad måste arbeta systematiskt för att bryta segregationen och bekämpa barnfattigdomen.
  • Försvara det öppna samhället: Borås ska vara en fristad där HBTQI-personers rättigheter värnas och där mångfald ses som en tillgång, inte ett hot.

Fördjupning: Mitt arkiv om jämlikhet och mänskliga rättigheter

Dessa frågor har jag debatterat konsekvent i över 15 år. Här hittar du de viktigaste inläggen som formar Miljöpartiets ställningstaganden i Borås, uppdelat på ämnen:

Kvinnors trygghet och mäns våld

HBTQI och ett öppet Borås

Ekonomisk rättvisa och humanism

Relaterade analyser

Källor och fördjupning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , , ,

onsdag 25 mars 2026

Raymond Liljas (L) atom-experiment i Borås

Raymond Liljas (L) atom-experiment: En miljardnota och ett fläktvrål över Sjuhärad

Liberalernas Raymond Lilja vill utreda små modulära reaktorer (SMR) i Borås. Men bakom orden om ”stabil el” döljer sig en teknisk och ekonomisk mardröm för en inlandskommun: gigantiska fläktar som dånar dygnet runt, enorma vattenbehov och en nota på miljarder som boråsarna ska betala via skattsedeln. Det är inte framtidens energi – det är ett industriellt buller- och kostnadsexperiment på vår gemensamma mark. Detta visar hur energipolitiken i Borås i praktiken påverkar människors vardag. Läs också Linnea Kläths inlägg på miljöpartiet Borås sida.

Kärnan i frågan: Förslaget om kärnkraft i Borås är inte ett svar på energipolitiken - det är ett systemfel. Det försöker pressa in en storskalig, vatten- och kylkrävande teknik i en inlandskommun där förutsättningarna saknas, med konsekvenser för ekonomi, miljö och människors vardag.

AI- Visualisering av kärnkraftverk i ett bostadsnära inlandområde i Sverige
Kärnkraft kräver stora kylsystem och industriell infrastruktur,
något som sällan diskuteras i lokala förslag.

Vad är en SMR (små modulära reaktorer)? Det är en mindre typ av kärnkraftverk som byggs i moduler. De kräver fortfarande omfattande kylning, infrastruktur och säkerhetssystem – och är ännu inte kommersiellt etablerade i stor skala, vilket gör dem till en oprövad och mycket dyr teknik i praktiken.

Problemet är systemet – inte bara tekniken

Det är svårt att förstå Liberalernas logik. Den 23 februari 2026 röstade både Liberalerna och Miljöpartiet nej till vindkraft i Borgstena. Vi i Miljöpartiet sa nej till just den placeringen för att skydda lokal natur och boendemiljö – vi vill ha vindkraft, men på rätt plats. Liberalerna däremot använder nu samma argument för att stoppa förnybart, samtidigt som de öppnar för en teknik som bullrar betydligt mer, kostar betydligt mer och riskerar vår lokala miljö på ett helt nytt sätt.

Fläktvrål dygnet runt – det enda realistiska alternativet i Borås

Borås ligger långt från havet. Viskan har under sommaren bara cirka 11 kubikmeter vatten per sekund. En enda 300 MW-reaktor kräver upp till 15 kubikmeter per sekund för kylning. Det är mer än hela åns flöde. Alternativet är luftkylning med massiva industriella fläktar.

Ett sådant system kan nå upp till 89 dBA vid källan. Även med dyra dämpare hamnar bullret på 50 dBA vid tomtgränsen – betydligt högre än vindkraftens gräns. Och till skillnad från vindens varierande sus är fläktljudet ett konstant, mekaniskt dån som aldrig tystnar, inte ens när det är vindstilla. Forskning visar att långvarigt exponering för sådant buller kan ge sömnstörningar, stress och ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar. Raymond Lilja har inte svarat på den enkla frågan: Vart ska kärnkraften med dessa enorma fläktarna placeras? I Fristad, Rydboholm eller Borgstena? Är ni beredda att berätta för de närboende att de får ett bullrigt atom-experiment som granne?

Foto: pressmeddelande från Liberalerna i Borås om små modulära reaktorer och kärnkraft
Liberalernas pressmeddelande om att utreda kärnkraft i Borås.
Frågan är inte bara om det låter bra - utan om det faktiskt fungerar i en inlandskommun.

Vattenparadoxen: Ska reaktorn dricka mer än boråsarna?

Även om man försöker använda Viskan blir det ohållbart. En reaktor förbrukar enorma mängder vatten – mer än de 14 500 m³ dricksvatten som Borås använder per dygn under sommaren. Med kyltorn förångas tusentals kubikmeter varje dag. SMHI:s data över Viskans medelvattenföring visar att sommarmånaderna redan är kritiska för åns ekosystem. Ska vi prioritera kylning av Liljas reaktorer eller boråsarnas dricksvatten och naturens behov? Det är en omöjlig ekvation som Lilja helt ignorerar i sitt pressmeddelande.

En miljardnota som boråsarna får betala

Enligt forskning från Chalmers tekniska högskola blir ett energisystem med ny kärnkraft upp till 1 600 miljoner euro dyrare per år än ett förnybart system. Regeringens modell (SOU 2024:56) kräver 300 miljarder i statliga lån och en prisgaranti på 80 öre/kWh – finansierat med en ny elskatt på 2 öre/kWh. Det är atomsocialism: skattebetalarna tar hela risken medan elen ändå exporteras enligt EU-regler. Vi producerar mer el än någonsin, men priset hemma sjunker inte. Varför ska boråsarna betala mer för att få det bullrigare?

Reaktorerna är inte så stabila som Lilja vill få oss att tro

Svenska reaktorer har haft 5–12 oplanerade snabbstopp per år det senaste decenniet. Oskarshamn 3 (2025) låg nere i över ett halvår efter sprickor vid härdtanken. Ringhals 4 var avstängd sju månader under vintern 2022–2023. Att bygga ett lokalt system på få, stora enheter är att lägga alla ägg i en mycket osäker korg. Strålsäkerhetsmyndighetens driftsstatistik visar att nästan var tredje revision drar ut på tiden. Sårbarheten är inbyggd i tekniken – och det är boråsarna som får leva med konsekvenserna.

Vårt alternativ i Borås: Grön baskraft utan dån och miljardnota

Vi i Miljöpartiet vill ha billig, grön och tyst el redan nu – inte ett osäkert experiment om 20 år. Lokalt i Borås satsar vi på det som faktiskt fungerar här och nu:

  1. Energieffektivisering
  2. Grön baskraft
  3. Energilagring

På riksnivå driver Miljöpartiet samtidigt en bredare energipolitik som inkluderar mer havsbaserad vindkraft och nationella satsningar på flexibilitet. Men i Borås handlar det om lokala lösningar som passar vår inlandskommun – inte om att importera en teknik som varken är grön, billig eller tyst.

Det är både billigare och tystare än Liljas fläktvrål. Och det passar perfekt in i det systemperspektiv vi beskrev i systemartikeln – energi, klimat och stadsutveckling måste hänga ihop.

Raymond Lilja, det är dags att vara ärlig...Var vill du lägga kärnkraften i Borås? När hade du tänkt fråga de närboende?

Fördjupa dig i energipolitiken

Relaterade analyser

Källor

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , ,

tisdag 24 mars 2026

Elnätsbolagen i Borås backar om effektavgifterna

Elnätsbolagen i Borås backar om effektavgifterna – vad händer nu med elnätsavgifter och elpriser?

Villaområde i Borås på kvällen med hög elanvändning och visualisering av elnätets belastning
När många använder el samtidigt uppstår toppar i elnätet,
 det är dessa som effektavgifterna försöker styra.


Idag kom beskedet som många villaägare och hushåll i hela Borås kommun har väntat på. Både Nätkraft Borås och Sandhult-Sandareds El (SSEL) stoppar införandet av de omdebatterade effekttarifferna. Det är ett djupt pragmatiskt och helt nödvändigt beslut. Man kan inte tvinga fram en prismodell som riskerar att straffa vanliga medborgare innan tekniken och förståelsen finns på plats. Detta visar hur energipolitiken i praktiken påverkar människors vardag.

Kärnan i frågan: Effektavgifter handlar inte bara om elräkningar – det handlar om hur vi styr hela energisystemet mellan hushåll, elnät och produktion.

Vad är en effektavgift? Det är en avgift baserad på hur mycket el du använder samtidigt (din effekttopp), inte bara hur mycket el du använder totalt. Syftet är att minska belastningen på elnätet – men i praktiken kräver det att hushåll kan styra sin elanvändning i realtid.

När regeringen tidigare i mars gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att pausa kraven på effektavgifter nationellt, var det bara en tidsfråga innan effekten skulle nå oss här lokalt. I Borås har vi den speciella situationen att kommunen är uppdelad på tre olika elnätsägare: Nätkraft Borås, SSEL och Vattenfall. Att våra lokala aktörer nu snabbt agerar och officiellt trycker på pausknappen visar på en lyhördhet som vi politiker måste uppmuntra. Prestige får aldrig gå före funktion i energiomställningen.

Samtidigt är bilden mer komplex hos den tredje aktören. Vattenfall, som ansvarar för delar av elnätet i kommunen, har i flera områden valt en mer avvaktande linje där man inte fullt ut backar, utan snarare justerar och pausar införandet i väntan på tydligare nationella riktlinjer. Det speglar skillnaden mellan lokala och nationella aktörer – där de mindre bolagen ofta kan agera snabbare, medan de större systemen rör sig mer trögt.

Tekniken var inte redo för politiken

Som jag skrev redan i februari, när debatten gick som hetast, uppstod en bisarr krock när smarta hem plötsligt skulle tvingas dubbeloptimera mot både rörliga timpriser och lokala effekttoppar. Systemet som nätbolagen var på väg att rulla ut var teoretiskt snyggt i ett kalkylblad, men i praktiken krävde det att boråsarna skulle schemalägga sin tvättmaskin, elbilsladdning och matlagning med en forskares precision för att undvika kostnadschocker.

Det som nu sker är ett tydligt exempel på vad som händer när styrmedel införs utan att systemen runt omkring är synkroniserade. Effektavgifter bygger på att hushållen kan reagera rationellt på prissignaler – men det kräver teknik, automatisering och begriplighet. När dessa delar saknas blir styrningen istället slumpmässig och orättvis. Det är inte hushållen som har misslyckats – det är politiken och systemdesignen.

Grön politik måste vara begriplig. Om vi bygger system som skapar ångest varje gång någon startar spisen klockan 17:00 en kall tisdag, då tappar vi det folkliga stödet för hela klimatomställningen.

Grundproblemet är inte löst – nätet är fortfarande flaskhalsen

Men vi får inte lura oss själva. Att Nätkraft Borås och SSEL nu skrotar tarifferna betyder inte att elnätet i Sjuhärad plötsligt har obegränsad kapacitet. Som jag tidigare har analyserat: elnätet är den verkliga flaskhalsen i vår infrastruktur. Vi elektrifierar transporter, industri och uppvärmning i ett rasande tempo, och kapacitetsbristen är på riktigt.

Om vi inte kan använda ekonomiska piskor (effekttariffer) för att kapa topparna i nätet, måste vi som kommun och samhälle snabba på de verkliga systemlösningarna:

  • Digitalisering och automation: Vi måste invänta system där AI och smarta elcentraler sköter lastbalanseringen automatiskt i bakgrunden, utan att hushållen behöver agera mikromanagers över sin egen elförbrukning.
  • Mer lokal produktion: Utbyggnaden av solenergi på våra kommunala tak och lokala batterilager måste växlas upp dramatiskt för att avlasta nätet.
  • Säkerställ vår krisberedskap: Arbetet mot en robust lokal energiförsörjning och fullskalig ö-drift i Borås blir nu ännu viktigare. Om det övergripande nätet svajar måste vi kunna stå på egna ben.

En grön politik som fungerar i vardagen

Beskedet från våra lokala nätbolag är en seger för det sunda förnuftet. Nu slipper boråsarna en obegriplig straffavgift, och bolagen slipper administrera ett system som riskerade att bygga massiv irritation.

Framåt måste energipolitiken i Borås handla om morötter, smart infrastruktur och lokalt oberoende. Det är så vi bygger ett samhälle som håller ihop, både ekonomiskt och ekologiskt.

Fördjupa dig i energipolitiken

Den här artikeln visar hur effektavgifter påverkar vardagen i Borås. För att förstå helheten behöver du också se hur energisystemet, klimatpolitiken och kommunens beslut hänger ihop.

Relaterade analyser

Källor och fördjupning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , ,

Från upphandling till tallrik – så styr maten klimatpolitiken i Borås

Från upphandling till tallrik – så styr maten klimatpolitiken i Borås

Illustration av hur offentlig upphandling av mat i Borås påverkar klimat, ekonomi och folkhälsa
Kommunens inköp av mat påverkar klimatet, folkhälsan och
den lokala ekonomin - från beslut till tallrik.

När vi pratar om klimatpolitik i Borås stannar debatten ofta vid trafiklösningar och energisystem. Men ett av kommunens allra skarpaste och mest direkta verktyg för att styra utsläppen och den lokala ekonomin ligger bokstavligen på våra tallrikar. Offentliga måltider och kommunal upphandling är inte administrativa bisaker – det är tung systempolitik.

Kärnan i frågan: Mat är inte en detalj i politiken – det är ett av kommunens mest kraftfulla verktyg för att styra klimat, hälsa och ekonomi.

Kort sammanfattning: Kommunens upphandling av mat i skola och äldreomsorg är ett av de mest kraftfulla verktygen för att styra klimatpåverkan, folkhälsa och lokal ekonomi. Genom offentliga måltider kan Borås minska utsläpp, stärka lokala producenter och driva omställningen mot ett hållbart matsystem.

Borås kommun köper in varor, tjänster och livsmedel för enorma summor varje år. Det vi väljer att lägga dessa skattepengar på formar oundvikligen marknaden. Som jag tidigare beskrivit i min analys av hur politiken i Borås hänger ihop som ett system, skapar varje inköpsbeslut svallvågor genom vår miljö, vår folkhälsa och sociala hållbarhet och vår krisberedskap. Detta är också en central del av vår kommunpolitik i Borås, där upphandling används som ett strategiskt verktyg för att styra utvecklingen.

Maten: En investering i framtiden, inte ett sparbeting

Skolan och äldreomsorgen är kommunens största restauranger. Kvaliteten på maten som serveras där påverkar elevernas inlärning, äldres livskvalitet och vår sociala trygghet. Redan 2008 tog jag strid mot centraliseringen och kvalitetstappet i min kritik mot industriellt tillagad och kyld mat i äldreomsorgen. Mat får aldrig reduceras till rena budgetkalkyler i ett kalkylblad.

Denna grundsyn har präglat Miljöpartiets arbete sedan dess. När vi driver på för en vegetarisk skolmat av hög kvalitet, handlar det om att ta ett reellt klimatansvar, minska koldioxidutsläppen och förbättra folkhälsan. Det är inte, som vissa menar, "köttpopulism" – det är att använda skattemedel där de gör som mest långsiktig nytta. Genom att Borås visar vägen och ökar andelen vegetariskt och KRAV-märkt, tvingar vi hela den lokala livsmedelskedjan att ställa om till mer hållbara produktionsmetoder.

Ideologi och praktik: Köttets klimatpåverkan

Politiska beslut kring mat väcker ofta starka känslor. Men vi kan inte blunda för matematiken. Köttindustrin och vår överkonsumtion av animaliska produkter är en av de enskilt största drivkrafterna bakom klimatkrisen. Denna obekväma sanning lyfte jag redan för snart tjugo år sedan, när jag ifrågasatte varför klimatdebatten konsekvent duckade för köttindustrin och uppmanade till att vi måste våga minska vår köttkonsumtion för miljöns skull.

Genom åren har vi tagit många tuffa debatter kring detta, från förslaget om att införa ett vegonavdrag, till den hätska debatten kring en obligatorisk vegetarisk matdag i Borås skolor 2012, och de stora debattartiklarna om köttkonsumtionens miljöpåverkan. Det motstånd vi mötte då har idag bytts mot en bred vetenskaplig konsensus: maten vi äter avgör om vi klarar klimatmålen.

Upphandling som strategiskt styrmedel

Att minska köttet är en del av ekvationen, men upphandlingen som helhet är nyckeln. När vi ändrar våra kommunala inköpskrav, förändrar vi hela marknadens spelregler.

Ett tydligt exempel på denna upphandlingsmakt var när vi ställde krav på och beslutade att Borås Stad enbart ska köpa ekologiska bananer, samt vårt långsiktiga arbete med att göra staden till en Fairtrade City. Dessa beslut signalerar till marknaden att vi prioriterar biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och giftfria miljöer framför kortsiktiga, dumsnåla prispressar. Systemtänkandet bevisar dessutom att det är ekonomiskt smart; vi har tidigare visat hur man faktiskt kan få mer ekologiskt för pengarna om man upphandlar rätt. Det är så vi systematiskt bygger politiken för att nå det övergripande, och helt nödvändiga, målet om 100 procent ekologisk mat i Borås.

Vad vill vi framåt?

Inför valet 2026 är vår hållning glasklar. Mat, inköp och upphandling är ryggraden i vår kommunpolitik och helt avgörande för vår sociala hållbarhet. Vi går till val på flera konkreta reformer: (läs hela vårt kommunpolitiskaprogram på mp.se/boras) 

  • Vi ska öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Våra skattepengar ska stötta lokala producenter för att kapa sårbara transportkedjor. Samtidigt ska kommunen aktivt underlätta för torghandel och lokala initiativ som REKO-ringen.
  • Skolan ska kompensera för orättvisor. Vi vill införa gratis frukost i grundskolan för att ge alla barn en rättvis start på dagen. Samtidigt vill vi minska matsvinnet radikalt genom att låta skolor erbjuda matlådor av överbliven mat till elever vid veckans slut.
  • Vi vill göra vegetariskt till det klimatsmarta förstahandsvalet i alla kommunala storkök. Maten ska vara av hög kvalitet, och vi vill införa fler dagar där samtliga rätter som serveras i skolan är vegetariska.
  • Vi ska fortsätta vår resa mot mer ekologisk kost och ställa stenhårda miljö- och djurskyddskrav i alla livsmedelsupphandlingar.Vi ska öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Våra skattepengar ska stötta lokala producenter för att kapa sårbara transportkedjor. Samtidigt ska kommunen aktivt underlätta för torghandel och lokala initiativ som REKO-ringen.

Vanliga frågor om upphandling och klimat i Borås

Varför lägger Miljöpartiet så stort fokus på just maten och upphandlingen?

Eftersom kommunen är en gigantisk köpare. Genom att ställa krav på ekologiskt och vegetariskt vid upphandlingar använder vi den ekonomiska makten för att driva fram en grön marknadsutveckling, samtidigt som vi sänker stadens egna koldioxidutsläpp direkt vid källan.

Är ekologisk och vegetarisk mat inte dyrare för skattebetalarna?

Nej, inte om man ser till hela systemet. Vegetariska alternativ är ofta billigare per portion. Dessutom förhindrar vi de dolda framtida kostnader som den billiga, industriella matproduktionen skapar genom klimatförändringar, hälsoproblem och miljöförstöring.

Fördjupning: Det stora arkivet om mat och klimat

Denna artikel summerar årtionden av miljöpartistisk politik. Vill du läsa de historiska besluten och debatterna som format vår nuvarande inriktning? Här är hela arkivet uppdelat per område:

Kärnartiklar & Styrning

Debattartiklar & Repliker i media

Relaterade analyser

Källor och referenser

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , , ,

måndag 23 mars 2026

Billigare bensin men dyrare bussbiljett – regeringens obegripliga systemfel

Billigare bensin men dyrare bussbiljett – regeringens obegripliga systemfel

Politik i Borås: Hur regeringens sänkta bensin- och dieselskatter påverkar kollektivtrafik, klimat och vardagsekonomi i Västra Götaland.

I dagarna kom beskedet: regeringen väljer återigen att lägga miljarder av våra gemensamma skattepengar på att sänka skatten på bensin och diesel. Det är ett beslut som ofta presenteras som en lättnad för hushållen, men om vi lyfter blicken och ser på helheten i hur politik i Borås faktiskt fungerar framträder ett gigantiskt politiskt systemfel som i slutändan kommer att kosta oss alla oerhört mycket mer.

Illustration av billigare bensin och dyrare kollektivtrafik i Borås med bil vid bensinpump och buss med stigande biljettpris
När bensinpriset sänks samtidigt som kollektivtrafiken blir dyrare skapas
ett systemfel som påverkar både klimatet och människors vardag i Borås.

Så hänger systemet ihop:

Statens skattepolitik påverkar kostnaden för att köra bil. Samtidigt finansieras kollektivtrafiken regionalt. När staten sänker kostnaden för bilen men inte stärker kollektivtrafiken uppstår ett systemfel där hållbara alternativ blir relativt dyrare. Det är detta som nu sker i praktiken.

I min senaste analys över hur politiken i Borås och Västra Götaland hänger ihop underströk jag vikten av systemtänkande. Man kan inte fatta ett beslut om skatter eller infrastruktur i ett vakuum. Regeringens fossila skattesänkning är typexemplet på motsatsen: en kortsiktig rubrik som aktivt saboterar andra livsviktiga samhällssystem.

Dubbelsmällen mot de som gör rätt

Medan regeringen subventionerar det fossila bilåkandet, kämpar regionerna med näbbar och klor för att hålla kollektivtrafiken flytande. Som jag tidigare har konstaterat är höjda biljettpriser i Västtrafik helt fel väg att gå. Ändå är det precis den verklighet många regioner nu tvingas in i, eftersom de statliga stöden för den gröna omställningen och infrastrukturen dras undan.

Resultatet? Det blir billigare att släppa ut, men dyrare att ta bussen eller tåget till jobbet.

Detta är ett tydligt exempel på hur politik i Borås och Sverige fungerar som ett sammanhängande system. Beslut om skatter, infrastruktur och kollektivtrafik hänger alltid ihop – och när en del förändras, påverkas hela samhällsbygget.

Redan för flera år sedan påpekade jag att att ta bussen är en solidaritetshandling med dem som verkligen måste ta bilen. Att välja kollektivtrafiken minskar trängseln, förbättrar luften och skonar klimatet. När regeringen nu aktivt gör det dyrare (i relation till bilen) att resa klimatsmart, straffar man de invånare som tar ansvar för det gemensamma.

Ett svek mot den lokala omställningen

För oss i Borås slår denna politik direkt mot vår stadsutveckling. Vi befinner oss mitt i ett historiskt skifte från de spårvagnar som aldrig kom till dagens system. Vi bygger om staden för att ge plats åt människor, cyklar och en effektiv, elektrifierad kollektivtrafik.

När staten samtidigt pumpar in miljarder i att göra fossilbilen billigare, motarbetar man aktivt kommunernas arbete. Det är precis den här bristen på helhetssyn som ledde till att Klimatpolitiska rådet sågade regeringens samlade klimatpolitik jäms med fotknölarna. Staten trampar på gasen, medan vi i kommunerna tvingas dra i handbromsen.

Vad kostar skattesänkningen egentligen?

  • Uteblivna klimatinvesteringar: De miljarder som läggs på att sänka priset vid pumpen är pengar som tas direkt från utbyggnaden av järnväg, laddinfrastruktur och välfärd.
  • Ökade framtida kostnader: När vi missar klimatmålen ökar kostnaderna för extremväder, översvämningar och framtida utsläppsrätter.
  • Sämre folkhälsa: Ett ökat bilberoende i stadskärnorna leder till sämre luftkvalitet och mindre aktiv mobilitet (gång och cykel).

Dags för pragmatisk, grön ekonomi

Vi behöver en politik som ser helheten. Istället för att subventionera fossila bränslen från utländska oljebolag borde vi lägga varje tillgänglig skattekrona på att elektrifiera våra transportsystem, bygga ut vår egen energiproduktion och göra kollektivtrafiken till det mest attraktiva och ekonomiskt självklara valet för alla.

Den omställningen handlar inte om ideologiska symbolbeslut - det är stenhård, pragmatisk ekonomi. Om vi ska skapa ett genuint hållbart Borås och Västra Götaland, måste den nationella trafikpolitiken stötta vår utveckling, inte sabotera den.

Vanliga frågor om bensinskatt och kollektivtrafik

Varför sänker regeringen skatten på bensin och diesel?

Skattesänkningen motiveras ofta som en lättnad för hushåll med höga drivmedelskostnader. Kritiken är att åtgärden samtidigt ökar utsläppen och försvårar klimatomställningen.

Varför blir kollektivtrafiken dyrare samtidigt?

När statliga stöd minskar och kostnader ökar kan regioner tvingas höja biljettpriserna. Det gör att kollektivtrafiken blir mindre konkurrenskraftig jämfört med bilen.

Hur påverkar detta Borås och Västra Götaland?

För Borås innebär det att lokala satsningar på kollektivtrafik och hållbar stadsutveckling motverkas. Det blir svårare att nå klimatmål och skapa ett transportsystem som fungerar för alla.

Sammanfattning

  • Regeringens sänkta skatt på bensin och diesel gör det billigare att köra bil – men försvårar klimatomställningen.
  • Samtidigt tvingas regioner höja biljettpriserna i kollektivtrafiken, vilket slår mot dem som väljer hållbara alternativ.
  • Resultatet blir ett systemfel där det lönar sig att släppa ut mer, medan klimatsmarta val blir dyrare.
  • För Borås innebär detta att lokala satsningar på kollektivtrafik och hållbar stadsutveckling motverkas.
  • En fungerande politik måste se helheten – där stat, region och kommun drar åt samma håll.

Fördjupa dig i politiken bakom analysen

Den här artikeln visar hur nationella beslut påverkar vardagen lokalt. För att förstå helheten behöver man se hur olika politikområden hänger ihop i Borås.

Relaterade analyser

Källor och fördjupning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , ,
Prenumerera på: Kommentarer (Atom)