Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?

I kommunfullmäktige aktualiseras åter frågan om Borås som Fairtrade City. Det är i grunden bra. Offentliga åtaganden ska tåla granskning och det är rimligt att fråga både vad något kostar och vad det ger.

Samtidigt riskerar debatten ibland att fastna i en förenklad bild. För att kunna ta ställning framåt behöver vi hålla flera saker i huvudet samtidigt.

Borås har varit Fairtrade City sedan 2008

Borås diplomerades som Fairtrade City 2008. Syftet är att kommunen ska bidra till mer etisk konsumtion genom upphandling, informationsarbete och samverkan med lokala aktörer.

Arbetet handlar alltså inte bara om vilka produkter som serveras vid representation, utan om ett bredare arbete med hållbara inköp och medveten konsumtion.

Miljöpartiet i Borås var en drivande kraft bakom införandet och har länge varit tydliga i utgångspunkten:

”För Miljöpartiet är det självklart att våra inköp inte ska leda till att mänskliga rättigheter bryts i andra länder eller att miljö förstörs någon annanstans.”

Det är också därför partiet har betonat att kommunen bör använda sin upphandlingsmakt för att ställa relevanta sociala och miljömässiga krav.

En fråga Borås arbetat med länge

Arbetet med rättvis handel och hållbar upphandling i Borås har vuxit fram över lång tid. Jag har själv följt och drivit frågan i olika sammanhang under många år.

• 2008: För ett grönt Borås – om de tidiga ambitionerna kring hållbar utveckling och rättvis handel.
• 2012: Gröna inslag i Borås stads budget 2013 – där Fairtrade och hållbar upphandling lyftes som en del av budgetarbetet.
• 2013: Borås stad – en ännu schysstare stad – om hur arbetet med Fairtrade och rättvis handel omsattes i praktiken.

Den aktuella interpellationsdebatten är alltså inte en isolerad fråga, utan en del av ett långsiktigt arbete för mer hållbara och etiskt ansvarsfulla inköp i Borås.

Vad gör Fairtrade unikt?

Fairtrade är världens mest kända etiska hållbarhetsmärkning och omfattar över två miljoner odlare och anställda i mer än 70 länder.

Det som särskiljer Fairtrade från många andra initiativ är kombinationen av flera mekanismer i samma system:

• garanterat minimipris som skyddar odlare vid låga världsmarknadspriser
• en särskild Fairtrade-premie till lokala investeringar
• krav på demokratiskt inflytande i producentorganisationer
• oberoende tredjepartskontroll

Kriterierna omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga krav med målet att skapa mer hållbara värdekedjor.

Miljödimensionen glöms ofta bort

I debatten beskrivs Fairtrade ibland enbart som en rättvisefråga. Men kriterierna innehåller också tydliga miljökrav.

Producenter ska arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan, skydda biologisk mångfald och hantera vatten och kemikalier ansvarsfullt.

Fairtrade uppmuntrar dessutom ekologisk produktion genom ekonomiska incitament och krav på mer hållbara odlingsmetoder.

Det innebär att Fairtrade i praktiken ofta bidrar både till förbättrade arbetsvillkor och till mer miljömässigt hållbar produktion – en koppling som sällan lyfts i den lokala debatten.

Vad visar interpellationssvaret?

I underlaget till kommunfullmäktige framgår att den direkta kostnaden för diplomeringsavgiften ligger runt 25 000 kronor per år och att den administrativa belastningen bedöms som begränsad.

Det betyder inte att frågan är ointressant – men det sätter diskussionen i proportion.

Det finns också konkreta resultat

Fairtrade syftar till att motverka fattigdom genom handel och stärka människors egenmakt i globala leverantörsled.

I Borås har arbetet bland annat handlat om att öka andelen etiskt certifierade råvaror i offentlig upphandling, stärka kunskapen om hållbar konsumtion och använda kommunens inköpsvolym mer strategiskt.

Samtidigt är det rimligt att kontinuerligt följa upp vilken faktisk effekt olika verktyg ger.

Den verkliga politiska skiljelinjen

Den intressanta frågan är egentligen inte om kommunen ska bry sig om arbetsvillkor i globala leverantörsled. Det gör i dag i princip alla seriösa aktörer.

Den verkliga skiljelinjen handlar snarare om hur kommuner bäst ska arbeta med etiska och miljömässiga krav:

• genom etablerade certifieringar
• genom egna uppföljningssystem
• eller genom en kombination

Det är en mer relevant diskussion än att reducera frågan till symbol eller inte.

Upphandlingens makt ska användas klokt

Kommuner gör varje år mycket stora inköp. Att då helt bortse från arbetsvillkor och miljöpåverkan i leverantörsled vore inte ansvarsfullt.

Samtidigt är det rimligt att löpande pröva:

• kostnadseffektivitet
• administrativ belastning
• faktisk påverkan
• träffsäkerhet i kraven

Det gäller Fairtrade – men också andra verktyg inom hållbar upphandling.

Min bedömning

Interpellationen reser legitima frågor om uppföljning och proportionalitet. Det är bra. Men bilden av Fairtrade City som en tung kostnadsdrivare för kommunen får svagt stöd i det underlag som finns.

Framåt bör fokus ligga på att:

• säkerställa att sociala och miljömässiga krav i upphandling är träffsäkra
• utvärdera effekter systematiskt
• använda de verktyg som ger bäst faktisk påverkan

Kommunens uppgift är ytterst att använda skattemedel klokt – men också att ta ansvar för hur våra inköp påverkar människor och miljö i globala leverantörskedjor.

Debatten behöver höjas ett steg

Fairtrade City är inte hela lösningen på globala arbetsvillkor. Men frågan om etiska och hållbara inköp kommer inte att försvinna.

Den relevanta diskussionen framåt är därför inte om vi ska bry oss – utan hur Borås på mest effektivt sätt ska använda sin upphandlingskraft för att bidra till schyssta villkor och minskad miljöpåverkan globalt.

---

Relaterat:
Miljöpartiet i Borås om Fairtrade

Mer på bloggen:
Klimat och hållbar utveckling i Borås

Effektavgifter i Borås – rimlig reform eller ny kostnadschock?

Under de kommande åren förändras elnätsavgifterna i hela Sverige. Allt fler nätbolag går över till så kallade effektavgifter. För hushåll i Borås väcker det många frågor – inte minst eftersom kommunen täcks av flera olika elnätsområden.

Kort om förändringen

Effektavgift innebär att en större del av din elnätskostnad baseras på hur mycket el du använder samtidigt, inte bara hur många kilowattimmar du förbrukar totalt.

• Hög samtidighet → kan ge högre kostnad
• Jämnare elanvändning → kan sänka kostnaden
• Vintertid får ofta större betydelse

Syftet är att minska belastningen på elnäten när efterfrågan är som högst.

Så införs modellen i Borås

I centrala Borås inför det kommunägda nätbolaget en ny prismodell med effektavgift. Bolaget beskriver förändringen som ett sätt att använda elnätet mer effektivt och hantera framtidens ökade elbehov.

Samtidigt är Borås inte ett enhetligt elnätsområde. Kommunen täcks av flera nätbolag, och exakt hur modellerna utformas kan skilja sig åt. Det innebär att hushåll i olika delar av kommunen kan påverkas olika.

En nationell omläggning av elnätspriser

Förändringen drivs inte enbart lokalt. Energimarknadsinspektionen har beslutat att elnätsföretag successivt ska gå mot mer effektbaserade tariffer senast 2027.

Bakgrunden är att Sverige elektrifieras snabbt. Industrin ställer om, transportsektorn elektrifieras och efterfrågan på el väntas öka kraftigt. Effekttopparna i elnäten blir då allt viktigare att hantera.

Den politiska diskussionen har skärpts

På nationell nivå pågår nu en tydlig politisk diskussion om hur effektavgifter införs. Miljöpartiet och flera andra aktörer har lyft att ett smartare och mer flexibelt elsystem är nödvändigt.

Samtidigt har kritiken vuxit mot hur snabbt och hur kraftigt avgifterna införs på vissa håll. Den centrala invändningen handlar inte om principen i sig – utan om risken att hushåll möts av kostnadsökningar som är svåra att förutse och förstå.

Min bedömning

Att använda elnäten mer effektivt är i grunden rimligt. Sverige behöver både bygga ut elnäten och använda den kapacitet vi har smartare.

Men införandet av effektavgifter måste klara tre grundkrav:

• det ska vara förutsägbart för hushållen
• det ska vara transparent hur avgiften beräknas
• det ska vara socialt rimligt i omställningen

Om människor upplever förändringen som en oförklarlig kostnadschock riskerar förtroendet för hela elektrifieringen att ta skada.

Borås behöver särskild tydlighet

Eftersom Borås har flera nätbolag blir informationsfrågan extra viktig. Invånare i olika delar av kommunen kan annars möta olika modeller och olika ekonomiska konsekvenser.

Här behövs:

• tydlig och jämförbar information
• rimlig framförhållning
• uppföljning av verkliga kostnadseffekter

Vad jag kommer följa framöver

Under de kommande åren blir det avgörande att följa hur effektavgifterna faktiskt slår i praktiken i Borås.

• Hur stora blir kostnadsförändringarna?
• Skiljer de sig mellan olika nätområden?
• Får hushållen tillräcklig möjlighet att anpassa sig?

Elektrifieringen kräver ett smartare elsystem. Men den kräver också politiskt ansvar för att omställningen upplevs som rimlig och begriplig för vanliga hushåll.

---

🔎 Detta inlägg ingår i:
→ Energipolitik i Borås

Vindkraft i Borgstena – därför sa vi nej den här gången

Beslutet publicerat 2026 efter kommunstyrelsens ställningstagande.

Kommunstyrelsen i Borås har nu landat i ett tydligt besked: vi avser att avstyrka den planerade vindkraftsparken i Borgstena. Beslutet gäller den aktuella vindkraftsetableringen i Borgstena i Borås kommun och har väckt frågor – inte minst eftersom Miljöpartiet i grunden är starkt positivt till vindkraft. Här förklarar jag varför ställningstagandet ändå är rimligt.

Kort om beslutet

Kommunstyrelsen i Borås har beslutat att avstyrka den planerade vindkraftsparken i Borgstena efter en samlad bedömning av naturvärden, kulturmiljö, boendemiljö och lokal påverkan.

Sammanfattning

• Borås är generellt positivt till vindkraft.
• Men varje etablering måste prövas lokalt.
• I Borgstena finns betydande risker för natur-, kultur- och boendemiljö.
• Därför landade kommunstyrelsen i ett nej.

Ett principiellt ja till vindkraft

Låt mig börja i rätt ände. Vindkraft är en central del av energiomställningen. Den bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen och har mycket låg klimatpåverkan. Det är också därför Borås stad historiskt har tillstyrkt andra vindkraftsprojekt.

Kommunstyrelsen slår också fast att kommunen är generellt positiv till vindkraft som energikälla. Det är en viktig utgångspunkt.

Men platsen spelar roll

Energipolitik är inte bara en fråga om hur mycket el vi behöver, utan också var och hur produktionen sker.

I fallet Borgstena pekar underlagen på flera potentiella konflikter:

• påverkan på närboende
• höga naturvärden i området
• risker för kulturmiljöer, bland annat kyrkomiljön
• buller och påverkan på djurliv

Kommunstyrelsens samlade bedömning är att etableringen riskerar att få betydande negativa konsekvenser för både lokalsamhälle och miljö. Det är den avvägningen beslutet bygger på.

Avgörande faktorer i bedömningen

• närhet till höga naturvärden
• påverkan på kulturmiljö och landskapsbild
• risk för påverkan på närboende
• lokal förankring och tidigare ställningstaganden

Lokal acceptans är avgörande för energiomställningen

En lärdom från hela Sverige de senaste åren är att tempo i energiomställningen inte bara avgörs av teknik eller ekonomi. Den avgörs också av lokal legitimitet.

När stora energiprojekt upplevs som påtvingade riskerar motståndet att växa, även mot projekt som i grunden är klimatmässigt motiverade. Därför behöver varje etablering prövas noggrant mot lokala förutsättningar.

I Borgstena finns ett starkt lokalt engagemang i frågan. Det är i sig inte avgörande, men det är en faktor som ansvarstagande kommunpolitik måste väga in tillsammans med naturvärden, boendemiljö och landskapsbild.

Ingen ny fråga – Borgstena har prövats tidigare

Det här är inte första gången frågan prövas. För drygt tio år sedan avstyrkte kommunen ett liknande projekt i området. Lokal planering bygger på långsiktighet och förutsägbarhet.

Tidigare inlägg i frågan:

• Nej till vindkraft i Borgstena (2013)
• Borås Energi lägger ner planer på… (2013)

Stora verk ställer högre krav

Moderna vindkraftverk är betydligt högre än de som diskuterades för 10–15 år sedan. Med totalhöjder upp mot 300 meter blir påverkan på landskapsbild och upplevelsevärden mer påtaglig.

Det betyder inte att höga verk är fel i sig – men det ställer högre krav på lokalisering och avvägning.

Miljöpartiets avvägning

Jag vet att vissa reagerar på att Miljöpartiet är med på beslutet. Men vår linje är konsekvent:

• Ja till mer förnybar el
• Ja till vindkraft där den är lämplig
• Nej till projekt som riskerar stora lokala värden

Den gröna omställningen kräver både tempo och legitimitet. Om lokala konflikter ignoreras riskerar motståndet mot vindkraft att växa – och då bromsas hela energiomställningen.

Energibehovet i Västsverige kommer att öka

Samtidigt får vi inte tappa helhetsbilden. Elektrifieringen av industri och transporter innebär att efterfrågan på el i Västsverige väntas öka kraftigt de kommande decennierna, även i Borås.

Frågan hänger också ihop med den bredare energidebatten om elpriser och systemkapacitet i Sverige.

Det betyder att kommunen framöver kommer att behöva ta ställning till fler energiprojekt. Just därför är det viktigt att varje beslut är välgrundat.

Slutsats

Beslutet i kommunstyrelsen handlar inte om att backa från energiomställningen. Det handlar om att göra den på rätt plats och med rätt avvägningar.

Borås ska fortsätta bidra till mer förnybar el – men vi ska också värna naturvärden, kulturmiljöer och människors boendemiljö. Den balansen är avgörande om omställningen ska hålla över tid.

---

🔎 Detta inlägg ingår i:
→ Energipolitik i Borås
→ Klimatpolitik i Borås
→ Stadsutveckling i Borås

Elnätet är flaskhalsen

Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen

Inledning

Svensk energidebatt fastnar ofta i frågan om ny elproduktion. Men för många kommuner i södra Sverige, inklusive Borås, är det i praktiken elnätets kapacitet som är den verkliga begränsningen. Utan ett starkt och utbyggt elnät riskerar både elektrifiering, företagsetableringar och hushållens elförsörjning att bromsas.

Sammanfattning

Problem: Kapacitetsbrist i elnätet bromsar elektrifieringen.
Orsak: För lite fokus på nät och flexibilitet.
Konsekvens: Högre priser och försenad omställning.
Lösning: Satsa på elnät, lagring och effektivisering parallellt med ny produktion.

Elnätet – energisystemets bortglömda ryggrad

Under de senaste åren har energidebatten dominerats av diskussioner om kärnkraft och vindkraft. Men i praktiken är det ofta överföringskapaciteten som avgör om ny el faktiskt kan komma fram till hushåll och företag.

I delar av södra Sverige har effektbrist och kapacitetsproblem redan påverkat möjligheten till nyindustrialisering och elektrifiering.

Därför räcker inte mer produktion

Även om ny elproduktion byggs ut tar nätförstärkningar ofta lång tid. Ett ensidigt fokus på produktion riskerar därför att:

• fördröja verkliga lösningar

• hålla elpriserna uppe regionalt

• skapa nya flaskhalsar

Ett ingenjörsmässigt synsätt på energisystemet kräver att produktion, nät och flexibilitet byggs ut parallellt.

Vad som krävs nu

För att stärka energisystemet i kommuner som Borås behövs:

• snabbare tillståndsprocesser för elnät

• investeringar i lokal nätkapacitet

• satsningar på energilagring

• mer aktiv efterfrågeflexibilitet

• fortsatt utbyggnad av billig fossilfri el

Miljöpartiets linje är att hela energisystemet måste utvecklas – inte bara en enskild kraftkälla.

Varför detta spelar roll för Borås

För en växande kommun med industri, handel och elektrifiering av transporter är tillgången till robust elinfrastruktur avgörande. Energipolitiken måste därför utgå från systemets faktiska flaskhalsar, inte bara från symbolfrågor i den nationella debatten.

🔎 Detta inlägg ingår i:

→ Klimatpolitik
→ Energipolitik

Relaterade analyser:

• Så driver regeringens energipolitik upp elräkningen
• Kärnkraft är dyr, farlig och onödig

Så driver regeringens energipolitik upp elräkningen

Elräkningen, elbilen och det stora sveket mot din plånbok

Inledning

Minns du valrörelsen 2022? Det var löftenas tid. Det talades om ”ny kärnkraft på 100 dagar”, om snabbt sänkta elpriser och om en trygg elektrifiering av Sverige.

Nu har halva mandatperioden gått. För hushåll och företag i Borås är facit tydligt: elräkningarna är fortsatt höga, osäkerheten ökar och omställningen har bromsat in.

Som miljöpartist är jag van vid att vi anklagas för att vara dyra eller krångliga. Men tittar man nyktert på regeringens faktiska energipolitik framträder en annan bild. De billigaste och snabbaste lösningarna har monterats ned, samtidigt som fokus lagts på mycket dyra projekt långt in i framtiden.

Detta är inte bara problematisk klimatpolitik — det är dålig ekonomisk politik.

Sammanfattning

Problem: Höga elpriser och försvagad elektrifiering slår mot hushåll i Borås.
Orsak: Tidöpartiernas energipolitik, stoppad vindkraft och slopade effektiviseringsstöd.
Konsekvens: Dyrare el, svagare elbilsmarknad och ökad ekonomisk osäkerhet.
Förslag: Bygg ut billig elproduktion, återinför elbilsstöd och satsa på energieffektivisering.

Drömmen om kärnkraft betalar inte elräkningen

Regeringens stora prestigeprojekt är ny kärnkraft. Även den som är positiv till kärnkraft vet att nya reaktorer ligger minst 15–20 år bort.

Det hjälper inte företag i Viared eller barnfamiljer på Norrmalm som kämpar med elräkningen i vinter.

Samtidigt som regeringen talar om framtida produktion har man sagt nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker. Det handlar om mycket stora mängder el som hade kunnat komma in i systemet långt innan någon ny reaktor står klar.

När billig elproduktion stoppas idag hålls priserna uppe i onödan. Här går ideologi före pragmatism.

Matematiken bakom elpriset

Det mest förbisedda verktyget i energipolitiken är energieffektivisering.

Den nordiska elmarknaden använder marginalprissättning. Det innebär att priset på all el bestäms av den sista och dyraste kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. Vid effekttoppar är det ofta fossilgas från kontinenten som sätter priset.

Analyser visar att om effekttopparna kapas med omkring 10 procent kan elpriset falla kraftigt — i vissa scenarier upp till omkring halvering.

En handlingskraftig regering hade därför:

• storsatsat på isolering
• stött smarta värmesystem
• stimulerat styrning av elanvändning

I stället valde Tidöpartierna att slopa investeringsstöden för energieffektivisering i flerbostadshus.

Den lågt hängande frukten plockades aldrig.

Elbilen – från folkhemsprojekt till klassfråga

Problemen stannar inte vid elräkningen.

När klimatbonusen för elbilar togs bort över en natt skickades en chock genom bilmarknaden. Privatmarknaden bromsade kraftigt och idag är det i huvudsak företag som köper nya elbilar.

Samtidigt sänktes reduktionsplikten kraftigt. Utsläppen ökade, medan den utlovade långsiktiga prispressen på bensin uteblev.

Resultatet är en energipolitik där:

• det blivit billigare att öka utsläppen
• det blivit dyrare att ställa om
• inflödet till begagnatmarknaden för elbilar riskerar att strypas

Elbilen riskerar åter att bli en klassfråga.

Dubbelstöten mot hushållen

Parallellt ser många hushåll hur elnätsavgifter stiger och nya effektavgifter införs.

För villa- och radhusägare kan det innebära högre kostnader om flera elintensiva apparater används samtidigt.

Utan stöd till smart styrning riskerar detta att upplevas som ytterligare en ekonomisk belastning på vardagslivet.

En energipolitik som fungerar här och nu

Borås förtjänar bättre än symbolpolitik. Sverige behöver en energipolitik som bygger på tekniska realiteter och ekonomisk rationalitet.

Miljöpartiet vill:

• Säga ja till havsbaserad vindkraft för att snabbt pressa elpriserna
• Återinföra en smart elbilsbonus riktad till vanliga hushåll
• Göra en massiv satsning på energieffektivisering i bostäder och fastigheter

Det snabbaste sättet att sänka elräkningen är inte att vänta på framtida reaktorer — utan att använda den el vi redan har smartare och bygga ut billig produktion nu.

Vanliga frågor

Varför påverkar energieffektivisering elpriset?
Eftersom elpriset sätts av den dyraste kilowattimmen kan minskade effekttoppar pressa priset för alla.

När kan ny kärnkraft tidigast ge effekt?
Bedömningar i branschen pekar ofta på minst 15–20 år från beslut till drift.

Varför är elbilsmarknaden viktig?
Nyförsäljningen styr tillgången på begagnade elbilar, vilket avgör om vanliga hushåll har råd att ställa om.

🔎 Detta inlägg ingår i:
→ Klimatpolitik i Borås
→ Energipolitik

Relaterade analyser:

• Kärnkraft är dyr, farlig och onödig
• Borås Stad ansluter sig till regeringens initiativ Fossilfritt Sverige
• Investering i drömmen om en fossilbränslefri stad
• Folkligt deltagande i energiomställningen

När migrationspolitiken splittrar familjer i Sverige

Systemfelet som sliter sönder familjer – när migrationspolitiken blir ett experiment

Svensk migrationspolitik har gått in i en ny fas. Det handlar inte längre bara om att reglera invandring, utan om att medvetet skapa ett system där människor med stark anknytning till Sverige kan förlora sin framtid över en natt.
När den humanitära skyddsgrunden avskaffades 2023 förändrades migrationslagstiftningen i grunden.

Möjligheten att göra rimliga helhetsbedömningar försvann. Kvar blev ett regelverk som i allt större utsträckning fungerar som ett administrativt maskineri där konsekvenserna för barn och familjer blir sekundära.

Detta är inte ett misstag. Det är en politisk riktning.

Sammanfattning

Problem: Familjer splittras av en migrationslagstiftning utan proportionalitet.

Orsak: Tidöpartiernas migrationspolitik och avskaffandet av den humanitära skyddsgrunden.

Konsekvens: Barn och unga med stark anknytning till Sverige riskerar utvisning.

Lösning: Återinför humanitär skyddsgrund och stoppa familjesplittringar.

När lagstiftningen slår mot barn

Migrationsverket varnade redan i remissprocessen för att lagändringarna skulle skapa otrygghet och oförutsägbara uppbrott för barn. Trots det genomfördes politiken.

Nu ser vi konsekvenserna.

Emanuel, åtta månader gammal och född i Sverige, ska utvisas till Iran utan sina föräldrar.

Jomana, som levt nästan hela sitt liv i Sverige, ska utvisas ensam till Egypten.

Ungdomar som Batis, Shahrdad och Ayla riskerar att skiljas från sina familjer.

Detta sker inte för att dessa barn saknar anknytning till Sverige, utan för att lagstiftningen är konstruerad för att inte ta hänsyn till den.

Systemet fungerar exakt som det är designat.

Tidöpolitikens migrationsprojekt

Den migrationspolitik som nu genomförs är i praktiken en realisering av Sverigedemokraternas långvariga politiska mål.

Tidöavtalet markerade en tydlig ideologisk förskjutning i svensk politik. Fokus flyttades från integration och långsiktig samhällsbyggnad till att minska invandringen genom restriktivitet och osäkerhet.

Ett centralt verktyg i denna politik är att göra livet mer osäkert för människor utan medborgarskap:

• begränsad familjeåterförening
• tillfälliga uppehållstillstånd
• högre krav för permanenta tillstånd
• borttagen humanitär skyddsgrund

Syftet är inte bara att minska invandringen, utan att minska Sveriges attraktionskraft.

Detta är Sverigedemokraternas politiska kärnidé — och Tidöpartierna genomför den.

Att även Socialdemokraterna tidigare accepterat delar av denna utveckling har bidragit till att normalisera en migrationspolitik där barns trygghet väger allt lättare.

Ett system utan proportionalitet

När lagstiftningen saknar flexibilitet uppstår absurda situationer.

Barn födda i Sverige kan utvisas. Artonåringar förlorar sin familj över en natt. Familjer splittras trots arbete, studier och etablering.

Det handlar inte om enstaka misstag i myndighetsutövning.

Det handlar om politiskt designade konsekvenser.

En migrationspolitik som inte kan skilja mellan människor som just kommit till landet och unga som vuxit upp här riskerar att bli både omänsklig och kontraproduktiv.

Integration byggs inte genom otrygghet.

Vad behöver förändras

Miljöpartiet har tillsammans med Vänsterpartiet, med stöd av Centerpartiet, lagt fram initiativ för att förändra lagstiftningen.

Tre förändringar är avgörande:

återinför humanitär skyddsgrund

låt unga upp till 21 år räknas till sin familj

gör helhetsbedömningar möjliga igen

Det handlar inte om att avskaffa migrationspolitiken, utan om att återinföra rimlighet.

Inför valet 2026

Det är drygt tvåhundra dagar kvar till valet.

Den politiska konfliktlinjen blir allt tydligare:

mellan en migrationspolitik byggd på rädsla och en politik som utgår från människors verkliga liv.

Sverige kan inte kalla sig ett humant samhälle samtidigt som barn och väl integrerade ungdomar behandlas som juridiska restposter i ett politiskt experiment.

Frågan är inte bara hur många som får stanna.

Frågan är vilket samhälle vi vill vara

AI-sammanfattning

Lagändringar i migrationspolitiken utförda av Tidöregeringen 2023, inklusive borttagandet av den humanitära skyddsgrunden, har minskat möjligheten att göra individuella bedömningar i migrationsärenden. Detta har lett till att barn och unga med stark anknytning till Sverige riskerar utvisning och familjer splittras.