Världsordningen är död!

Historiens mörka cykel är sluten, 1930 talet tillbaka

​Den 3 januari 2026 markerar inte bara en militär operation; det är datumet då den regelbaserade världsordningen officiellt upphörde att existera. USA:s invasion av Venezuela och tillfångatagandet av dess statsledning är en geopolitisk jordbävning som bekräftar att vi nu inträtt i en historisk cykel som ekar skrämmande likt den som föregick andra världskriget.

​Historien upprepar sig sällan i detalj, men den rimmar ofta. Vi befinner oss nu i ett skede som bär omisskännliga drag av mitten på 1930-talet. Då, liksom nu, kännetecknades världen av att stormakter slutade låtsas bry sig om internationella fördrag för att istället utöva den starkes rätt. När USA nu öppet deklarerar sin avsikt att styra en suverän nation och använda dess oljetillgångar för att finansiera ockupationen, har vi lämnat efterkrigstidens diplomati och återgått till en era av nakna erövringskrig.

​Parallellerna till 1930-talets fascistiska expansionism är inte retoriska överdrifter, utan strukturella likheter. Det tydligaste exemplet är Mussolinis invasion av Abessinien (Etiopien) 1935. Då stod Nationernas Förbund handlingsförlamat när en stormakt krossade en svagare stat för att bygga imperium. Idag ser vi samma impotens hos Förenta Nationerna. Säkerhetsrådet är paralyserat av vetorätten, och FN reduceras till en åskådare när Washington ensidigt ritar om kartan.

​Än mer oroande är likheterna med Tysklands agerande under samma period. Den retorik som nu strömmar från Washington bär ekon av hur naziregimen motiverade sina tidiga annekteringar. Då talades det om att skydda tyska minoriteter och återställa ordning i närområdet för att rättfärdiga intåget i Sudetenland och Polen. Idag används kampen mot narkoterrorism och skyddet av den egna gränsen mot påstådda kriminella element som förevändning för att halshugga en främmande statsledning.

​Mekanismen är identisk: en inrikespolitisk fiendebild projiceras på en utländsk stat för att legitimera aggression. Genom att avhumanisera motståndaren och reducera en statschef till en simpel brottsling, kringgår man krigets lagar. Det är en modern variant av 1930-talets Gleichschaltung, där juridik och militär makt smälter samman för att tjäna ledarens vilja, utan hänsyn till konstitutionella spärrar eller folkvald församling. Att kongressen i USA inte tillfrågades innan anfallet visar att den demokratiska kontrollapparaten har satts ur spel, precis som skedde i Tyskland genom fullmaktslagarna.

​Det ekonomiska motivet är också en tydlig återgång till det förflutna. 1930-talets aggressorer drevs av drömmen om autarki och Lebensraum – behovet av resurser för att göra imperiet oberoende. När den amerikanska administrationen nu talar om att få oljan att flöda för att betala insatsen, är det en renodlad resursimperialism. Det handlar inte om demokrati, utan om kontroll över strategiska råvaror i en värld där kampen om resurser hårdnar.

​Faran ligger i prejudikatet. Om världens ledande demokrati etablerar principen att man militärt kan avsätta regimer och beslagta naturtillgångar baserat på inhemska arresteringsorder, har man raserat skyddsvallarna för alla. Vad hindrar nu andra revisionistiska stormakter från att tillämpa samma logik? Ryssland kan använda det för att rättfärdiga total annektering av grannländer, och Kina kan se det som grönt ljus för att militärt "lösa" frågan om Taiwan under förevändning av intern säkerhetspolis.

​Vi ser också tecken på en dominoeffekt i närområdet. Hoten mot Mexiko och Kuba, samt de märkliga utspelen om Grönland och Kanada, tyder på en återupplivad och radikaliserad Monroe-doktrin. Hela västra halvklotet betraktas återigen som en exklusiv intressesfär där ingen suveränitet står över Washingtons vilja. Detta tvingar mindre stater att söka beskydd hos andra stormakter, vilket driver fram en blockuppdelning av världen som påminner om allianssystemen som drog in mänskligheten i världskrig.

​Europa och omvärlden står inför ett ödesdigert vägskäl. Att tiga still av rädsla för att stöta sig med USA är en form av appeasement-politik som historien dömt ut hårt. Eftergifter mot expansionism leder sällan till fred, utan ökar bara aptiten hos aggressorn.

​Venezuela må vara enskilt fall med en impopulär ledare, men händelsen är en kanariefågel i kolgruvan. Den cykliska historien varnar oss: när internationell rätt ersätts av den starkes rätt, och när stormakter börjar äta av sina grannar för att stilla sin resurs hunger, då är en global brand sällan långt borta. Vi har sett mönstret förut, och vi vet hur det slutar.

Därför är höjda biljettpriser fel väg att gå!

Höjda biljettpriser i Borås: ett ekonomiskt självmål som hotar klimatet och Västsveriges arbetsmarknad

I Västra Götaland driver M, L, C och KD – med stöd av SD – just nu ett förslag om att höja självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken, vilket i praktiken innebär kraftiga och oansvariga prishöjningar för Västtrafiks biljetter. För Borås och hela Västsverige är detta ett direkt hot mot klimat-omställningen, hushållens ekonomi och regionens arbetsmarknad.

Varför “höjd självfinansieringsgrad” är en missvisande förevändning

Begreppet “självfinansiering” låter rationellt vid ett skrivbord – men i verkligheten missar höger-politikerna grundläggande samband. Kollektivtrafik är samhällsinfrastruktur, inte en privat tjänst. När den fungerar stärker den arbetsmarknadens sammanbindning, minskar trängseln och förbättrar luftkvaliteten i städer som Borås.

Om vi höjer biljettpriserna slår vi direkt mot dem som redan har det tufft och gör det samtidigt svårare att pendla hållbart. Resultatet blir fler bilar på vägarna, mer trängsel och högre utsläpp – precis det vi borde undvika.

Prishöjningar startar en negativ spiral

Priselasticiteten i kollektivtrafiken är väldokumenterad: höjda priser leder till färre resenärer. När resandet minskar sjunker intäkterna, vilket pressar fram ytterligare prishöjningar eller nedskärningar i utbudet. Detta är den klassiska dödsspiralen som många regioner föll in i på 90-talet – och som tog årtionden att reparera.

Det är inte ekonomiskt ansvar. Det är kortsiktig nedmontering av en samhällsbärande funktion.

Biltrafiken är redan subventionerad – varför straffa kollektivresenären?

Biltrafiken i våra tätorter bär inte sina samhällskostnader. När man räknar in kostnader för trängsel, buller, vägslitage, olyckor, luftföroreningar och klimatpåverkan står det klart att bilismen är kraftigt underprissatt. Detta slår Trafikanalys fast år efter år.

Att i detta läge kräva att kollektivtrafiken ska “bära sina egna kostnader” är både orättvist och samhällsekonomiskt fel. Det snedvrider konkurrensen till bilens fördel – och straffar dem som väljer det hållbara alternativet.

Höjda priser hotar Västsveriges arbetsmarknad

Kollektivtrafiken binder ihop Västsveriges arbetsmarknad. Företag i Borås rekryterar från Göteborg, Alingsås, Mark, Ulricehamn och Skövde. När det blir dyrare att pendla minskar människors möjlighet att ta jobb i andra kommuner. Det skadar både företagen och arbetstagarna.

I ett läge där många hushåll har det tufft ekonomiskt är dyrare resor det sista regionen borde tvinga fram.

Miljöpartiets alternativ: investera i kollektivtrafik – håll biljettpriserna nere

Miljöpartiet ser kollektivtrafiken som en investering som ger mångdubbelt tillbaka. Varje resenär som väljer bussen eller tåget framför bilen innebär:

• mindre trängsel
• lägre utsläpp
• bättre folkhälsa
• friare mark i staden som annars går åt till parkering
• ökad tillgänglighet för alla grupper

Därför vill vi använda regionens ekonomiska muskler för att hålla biljettpriserna rimliga, bygga ut trafiken och skapa snabbare, tätare och mer pålitliga linjer i hela regionen.

De dolda subventionerna: reseavdrag och parkeringsnormer

Det pratas ofta om kollektivtrafikens kostnader, men sällan om de stora subventioner som går till biltrafiken.

Reseavdraget kostar staten miljarder och uppmuntrar långpendling med bil. Kommunala parkeringsnormer tvingar byggbolag att bygga dyra garage som höjer hyror och bostadspriser – även för dem som inte äger bil. Detta är reella kostnader som sällan redovisas öppet.

FAQ — Vanliga frågor

Varför påverkar biljettpriserna arbetsmarknaden?

För höga pendlingskostnader gör att människor tackar nej till jobb eller studier i andra kommuner. Det försämrar matchningen och gör det svårare för företag att rekrytera.

Är det rimligt att resenärer betalar mer?

Inte när biltrafiken är mer subventionerad än kollektivtrafiken. En rättvis politik kräver att kostnader internaliseras på ett balanserat sätt.

Vad vill Miljöpartiet göra istället?

Vi vill hålla biljettpriserna nere, bygga ut trafiken, reformera parkeringsnormer och stärka cykel- och gångalternativ. Det är så man skapar en hållbar och fungerande region.

Slutsats

Höjda biljettpriser i Borås är ett ekonomiskt självmål. Det gör det svårare att resa hållbart, försvårar klimatomställningen, ökar biltrafiken och slår mot både hushåll och företag.

Vi i Miljöpartiet säger nej – och väljer en transportpolitik som binder ihop Västsverige, stärker klimatet och gör det lättare att leva och arbeta i Borås.

---

Källor

• Trafikanalys – Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader
• VTI – Kollektivtrafikforskning
• Skatteverket – Reseavdrag
• Konjunkturinstitutet – Reseavdragets effekter
• Boverket – Parkeringsnormer
• SKR – Markanvändning och stadsutveckling

Borås visar vägen för vegetariskt

Idag publicerades min slutreplik till Jonas Paulsson, BT 14/4.


Borås stad ska ta sitt klimatansvar. Det är Miljöpartiets huvudfokus och vi har framgångsrikt drivit på det arbetet på många sätt i vår stad, bland annat via maten som lagas i våra Krav-certifierade kök.

Jonas Paulsson, Köttfri måndag, undrar i BT 14 april när vegonorm ska införas i svensk offentlig sektor. Här i Borås är svaret: Det är redan gjort. Alla skolor och gymnasier erbjuder dagligen två rätter, och huvudrätten är den vegetariska. Det är den som ska stå överst på matsedeln. Titta gärna efter på sajten skolmaten.se, så syns att detta redan har fått genomslag på nästan alla stadens grundskolor. En dag varannan vecka är dessutom båda rätterna vegetariska.

Slutreplik i dagens Borås Tidning om vegonorm och klimatarbetet kring kosten

Sedan ett par år kan varje portions klimatavtryck mätas på ett enkelt sätt, och genom en omläggning av matsedeln kunde klimatpåverkan från matens råvaror i ett slag sänkas med 15 procent. Borås stad ska också på Miljöpartiets initiativ testa att servera en vegansk grundbuffé, med mat som många kan äta – de som inte tål ägg eller mejerivaror, de som inte äter fläsk, de som är vegetarianer. Den som vill komplettera med till exempel kött eller fisk ska kunna göra det nästan varje dag. Vi ska också pröva att märka ut klimatsmart mat på matsedeln, som tips och hjälp att välja för den som så vill.

Och när andra kommuner uttryckligen har tagit bort möjligheten för veganer att få mat helt fri från animalier i skolan, så går Borås i motsatt riktning - rätt riktning. Detta ska tydligt framgå av de kommande riktlinjerna för specialkost. Borås ska vara den veganvänliga staden.

Maten i Borås skolor och gymnasier ska självklart vara både god och vällagad. Lika självklart ska den också vara bra för barn och unga – inte bara på kort sikt, utan också på riktigt lång sikt. Matens miljö- och klimatpåverkan får inte ignoreras. Vi som är vuxna nu måste ta på oss ansvaret för att den mat vi serverar inte bidrar till att förstöra möjligheten till ett gott liv får våra barn, när de i sin tur är vuxna.

Tom Andersson (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och klimat


Här kan du även se två korta videos om våra gröna framgångar när det gäller maten:

Del 1


Del 2

Kortare arbetstid är grön politik - Svar till Vänsterpartiets debattartikel den 23 mars

Idag publicerades vårt svar till den debattartikel som Vänsterpartiet hade publicerad i Borås tidning den 23 mars och som förvånade oss då vi och vänsterpartiet i Borås haft samma linje kring arbetstidsförkortning.

Den 23 mars skriver vår samarbetspartner i Borås, Vänsterpartiet, en slarvigt faktagranskad debattartikel där Miljöpartiet i Borås påstås ha en annan åsikt när det gäller arbetstidsförkortning. Det är alltså fel.

Miljöpartiet och Vänstern i Borås har tvärtom under den senaste mandatperioden gemensamt ställt sig bakom förslag om att pröva kortare arbetstid, men blivit nedröstade.

Vi står fast vid viljan att pröva kortad arbetstid, vi går till val på detta. Och fortsätter också gärna att driva frågan tillsammans med V, hittills ensamma mot alla de övriga partierna i Borås- politiken.

Men vem vet – kanske fler så småningom kan vara med på att 40-timmarsveckan inte är en naturlag, utan ett mänskligt påfund som människor kan ändra.

För att ta reda på mer om hur de anställda skulle uppleva kortare arbetstid, för att finna arbetsformer och pröva hur finansieringen håller, vill Miljöpartiet i Borås starta försök med kortare arbetstid.

Om vi själva hade fått bestämma i Borås hade alltså sådana försök i äldreomsorgen i Borås redan varit igång.

Vårt långsiktiga mål går mycket bredare och längre än så. Vi siktar på en sänkning till 35-timmarsvecka över hela arbetsmarknaden, som ett första steg.

Vi är övertygade om att kortare arbetstid är ingången till ett annat och bättre samhälle – med mindre av stress och ökad möjlighet att inte bara hinna med alla måsten i livet, utan också mer av det man på djupet vill. Läsa en bok för barnen, träffa vänner, idrotta och träna, gå i skogen, odla sina fritidsintressen, engagera sig politiskt, ideellt eller bara vara för sig för sig själv en liten stund.

Har vi verkligen råd med kortare arbetstid, undrar nu någon. Ja, det är en viktig fråga och det är ju av det skälet vi vill pröva oss fram.

Det är därför vi vill göra försök och börja med yrken i vården där vi vet att stressen sliter och tär, där arbetsuppgifterna är angelägna och engagerande, men ofta också psykiskt påfrestande.

Miljöpartiets fullmäktigegrupp i Borås

Svar till Anders Alftberg (SD) och Andreas Exner (SD), BT 24/2.

Här är mitt svar till Andreas Exner och Anders Alftberg Sverigedemokraterna. publicerat i BT 03/03

Barn och unga i Borås skolor ska erbjudas vällagad, näringsriktig och klimatsmart mat. Det är uppdraget till vår kostorganisation från kommunfullmäktige. Vi som är förtroendevalda sätter alltså målen och låter sedan våra kunniga och engagerade medarbetare arbeta fram detaljerna.

Barnen är framtiden brukar det heta – och vi vuxna, folkvalda i Borås stad som tar dessa ord på allvar måste givetvis göra det som står i vår makt för att ge barnen en chans till en god framtid. Ett sätt är att servera mat som är bättre för klimatet.

De rödgröna partierna tog sitt ansvar och lade fram ett sådant förslag. Professionen tog sig an det med stor framgång, och det gav snabbt genomslag. Klimatpåverkan från matens råvaror kunde snabbt sänkas med 15 procent.

Och inte har detta lett till en torftig matsedel om nu någon tror det. Gå gärna in på sajten skolmaten.se och leta rätt på Borås stads skolor. Två rätter varje dag erbjuds. Varje dag en vegetarisk rätt och nästan alla dagar också en kött-, fisk- eller fågelbaserad rätt.

Nästa steg för att utveckla maten i grundskolorna ännu mer är att starta försök med en vegansk grundbuffé, som många kan äta. Den fungerar för barn med många av de vanliga födoämnesallergierna, den innehåller inte kött och passar därmed såväl vegetarianer som personer som inte äter fläsk. De flesta dagar kommer det också att finnas möjlighet att välja till kött, fisk eller fågel.

Genom detta räknar vi med att kunna minska behovet av specialkosttillagning, och de pengar som på så sätt kan frigöras går till exempel att använda till ännu bättre råvaror. Allt fler av dessa råvaror vill vi ska komma från odlare och bönder i vårt närområde. Och faktiskt finns det redan en plan i verket för detta också. I slutet av året ska den distributionscentral vara igång, som gör det lättare för små lokala företagare att konkurrera om att leverera till skolorna i sin närhet.

Vi vill att fler ska kunna äta den sorts mat de vill och genom en buffé med en kost som så många som möjligt kan äta ser vi valfriheten ökar och det kan sänka kostnaderna.

SD säger tvärtom mellan raderna i sin debattartikel. SD vill endast erbjuda specialkost mot läkarintyg och ta bort möjligheterna att få vegetarisk kost, vegankost och kost där griskött utesluts. Det är att backa in i framtiden.

Tom Andersson (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och klimat

Svar till Monika Hermansson Friedman (C), BT 18/2.

Här är mitt svar till Monikas debattartikel. publicerat i BT 27/2


Visst ska unga boråsare ha inflytande över den mat de äter i skolan. Flera saker är på gång som ska bidra till både valfrihet och ökad möjlighet att göra väl informerade val. Två rätter varje dag har vi redan ute i våra skolor – ibland två vegetariska rätter, men oftast en vegetarisk och en som innehåller kött, fågel eller fisk i någon form.

Snart ska vi börja pröva att märka upp särskilt klimatsmarta rätter direkt i matsedeln, för att de unga som känner sig lockade av att äta sådan mat lätt ska kunna välja den rätten. Det hade förstås varit roligt att vara först i landet med en sådan märkning, men det är vi inte. Den som är nyfiken på hur det kan se ut kan gå in på sajten skolmaten.se och tar en titt på matsedlarna i Nyköpings kommun.

I Borås ska också på åtminstone två skolor göras ett försök med att erbjuda en vegansk grundbuffé, och eftersom en sådan buffé varken innehåller kött, fisk, fläsk, ägg eller mjölk samt undviker vanliga allergener, så kan den ätas av många. Vi tror att det skulle minska behovet av specialkost, spara arbete och pengar i köken som istället kan läggas på att laga ännu bättre mat av fina råvaror.

Det verkar som om Monika Hermansson Friedman (C) har missuppfattat försöket med vegansk grundbuffé. Tanken är alltså inte att alla varje dag ska äta veganmat, utan att buffén ska kompletteras med olika tillbehör – till exempel köttinslag, korv, ägg eller fisk. Just nu är inte ambitionen att öka antalet helt vegetariska dagar från nuläget, det vill säga ungefär en dag varannan vecka. Däremot ska den som vill äta veganmat från buffén kunna plocka ihop en hel måltid åt sig varje dag.

Det tycks också behövas ett klarläggande ifråga om näringsinnehåll. Så här skriver Livsmedelsverket: ”Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi kan även barn äta helt vegetarisk mat – veganmat.”

Borås stads kostorganisation är professionell och har självklart den kompetens som behövs för att kunna erbjuda kompletta vegetariska måltider, och det stöd som unga veganer kan behöva så att de kompletterar sin kost med ett tillskott av vitamin B12.

När det gäller barns och ungas inflytande över maten, så är meningen att matråd ska finnas på alla kommunens grundskolor. Dessa råd är så klart inte bara till för att barn ska kunna ”beställa” sin favoritmat, utan också för att våra kockar och vår måltidspersonal ska sprida kunskap och fakta om näringsvärde, klimatpåverkan, varifrån råvarorna kommer och hur arbetet i köket fungerar. Dubbelriktat lärande, dialog och bra mat varje dag är det vi vill åstadkomma.

Tom Andersson (MP)