Lokalpolitik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati. Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning finns inom:

fredag 13 mars 2026

Vad andra kommuner kan lära av Borås – grön politik i praktiken

Vad andra kommuner kan lära av Borås – grön politik i praktiken

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 5 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Boråsmodellen – klimatpolitik i praktiken
  • Lokal koldioxidbudget som styr politiska beslut
  • Upphandling som driver marknaden mot hållbara produkter
  • Stadsplanering med fokus på klimat och grön infrastruktur
  • Lokalt energisystem med fjärrvärme, biogas och kraftvärme
  • Medborgardialog och klimatrådslag

Sammanfattning

Borås har under de senaste femton åren byggt upp ett system där klimatpolitik, smarta inköp, grön stadsutveckling, energiproduktion och medborgardemokrati hänger ihop.

Det är inte en enskild reform som gjort skillnad och det finns inte utrymme att beskriva allt vi gjort. slutsatsen är att det är kombinationen av många beslut som tillsammans skapat ett lokalt klimatsystem.

Borås har exporterat kunskap om avfallshantering och biogas till Vietnam och Indonesien, utvecklat ett energisystem där avfall och biomassa blir resurser och samtidigt arbetat med medborgardialoger och klimatrådslag.

Idag är Borås en av Sveriges 47 klimatneutrala städer inom programmet Viable Cities 2030.

Borås verkliga innovation: ett integrerat kretsloppssystem

Det som ofta gör att Borås uppmärksammas internationellt är inte en enskild teknik utan hur flera system kopplas ihop.

I Borås hänger avfall, energi, vatten och transporter ihop i ett gemensamt kretslopp.

  • Avfall används som bränsle i kraftvärmeverk
  • Matavfall och avloppsslam blir biogas
  • Biogas används som bränsle i transporter

När systemen kopplas ihop minskar både utsläpp och resursförbrukning.

Historik: från avfall till cirkulär ekonomi

Borås har länge varit en pionjär inom avfall och energi.

Genom att vara tidiga med den så kallade Boråsmodellen för avfallssortering kunde olika typer av avfall samlas in i separata påsar och sorteras optiskt.

  • brännbart avfall blev energi i kraftvärmeverk
  • organiskt avfall blev biogas

Detta system gjorde Borås till ett internationellt exempel på hur avfall kan bli en resurs i ett cirkulärt system.

Nästa steg: fyrfackssystem och EU:s nya avfallsregler

Under 2020-talet har Borås tagit nästa steg i utvecklingen av avfallssystemet genom att införa fyrfackssystem för hushållsavfall.

Det innebär att hushållen sorterar flera material direkt hemma i särskilda kärl.

  • matavfall till biogasproduktion
  • restavfall till energiåtervinning
  • förpackningar till materialåtervinning
  • tidningar och papper till återvinning

Systemet är en del av nya EU-regler om producentansvar för förpackningar och fastighetsnära insamling av avfall.

Syftet är att öka återvinningen och göra det enklare för hushållen att sortera sitt avfall.

Fakta: Borås energisystem
  • Fjärrvärme baserad på biobränslen och energiåtervinning av avfall
  • Biogasproduktion från matavfall och avloppsslam
  • Kraftvärmeverk som producerar både värme och el
  • Lokalt kretslopp mellan avfall, energi och transporter

Textilstaden Borås och cirkulär ekonomi

Borås är också Sveriges centrum för textil innovation.

Vid Högskolan i Borås och Science Park Borås utvecklas nya metoder för textil återvinning och cirkulära affärsmodeller.

Det gör att stadens textiltradition har utvecklats till ett centrum för hållbar innovation.

Fairtrade City och global hållbarhet

Borås har också länge arbetat med Fairtrade City-konceptet där kommun, näringsliv och civilsamhälle samarbetar för mer hållbara leverantörskedjor.

Det visar hur lokal politik kan bidra till bättre sociala och miljömässiga villkor globalt.

Demokrati – medborgarna som medskapare

Klimatpolitik handlar inte bara om teknik utan också om demokrati.

Borås har arbetat med medborgardialoger och klimatrådslag där invånare diskuterar klimatåtgärder tillsammans med politiker.

Vad andra kommuner kan göra redan imorgon

  • införa en lokal koldioxidbudget
  • använda upphandling som klimatverktyg
  • planera staden för gång, cykel och kollektivtrafik
  • bygga lokala energisystem
  • involvera medborgarna i klimatarbetet

Sammanfattning

Borås visar att klimatpolitik fungerar när den är praktisk, lokal och långsiktig.

När energi, avfall, stadsplanering och demokrati kopplas ihop skapas ett system där utsläppen minskar och samhället samtidigt blir mer robust.

Grön politik i praktiken fungerar – och modellen kan inspirera många andra kommuner.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om klimatpolitik, energisystem och hur kommunala beslut kan driva klimatomställningen i Borås.

Relaterade inlägg

Källor och vidare läsning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , ,

Energiinvesteringar som gör skillnad – nu ser vi resultaten

Energiinvesteringar som gör skillnad – nu ser vi resultaten

Detta är det första inlägget jag gör om regionpolitiska frågor. Men eftersom jag sitter som ledamot i styrelsen för fastighet, stöd och service i Västra Götalandsregionen som har hand bland annat om regionens fastigheter och som direkt styr över arbetet med många av våra miljömål måste jag ändå kommentera detta. 

I onsdags på styrelsens sammanträde fick vi en glädjande rapport om hur det går med våra energiinvesteringar. En av de frågor jag brinner för och kämpar med och resultatet är gott. Här följer en redogörelse av vad rapporten visar. 

Det är lätt att prata om klimatmål. Det är svårare att genomföra dem i praktiken. Men ibland finns det siffror som visar att förändring faktiskt sker.

Den senaste statusrapporten om energiinvesteringar visar att arbetet med energieffektivisering i Västra Götalandsregionens fastigheter ger tydliga resultat. Under 2025 beslutades 14 nya energiinvesteringsprojekt till ett värde av drygt 147 miljoner kronor. När dessa projekt är fullt genomförda väntas de minska energianvändningen med nästan 6 000 MWh per år. 

Det är inte bara siffror i ett dokument. Det handlar om konkreta förändringar i våra sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader i regionen.

Investeringarna omfattar bland annat nya ventilationssystem, solcellsinstallationer, värmeåtervinning och förbättringar av byggnaders energiprestanda. De genomförs ofta samtidigt som andra renoveringar eller tekniska åtgärder, vilket både minskar störningar i verksamheten och gör investeringarna mer kostnadseffektiva.

En långsiktig satsning på energieffektivisering

Diagram som visar hur energianvändningen i Västra Götalandsregionens fastigheter minskat från cirka 273 kWh per kvadratmeter på 1990-talet till 141 kWh per kvadratmeter år 2025, med målet 137 kWh per kvadratmeter år 2030.
Den specifika energianvändningen i Västra Götalandsregionens fastigheter har minskat kraftigt över tid. Under 2025 uppgick energianvändningen till 141 kWh per kvadratmeter och år, vilket innebär att målet för 2025 överträffades.

Satsningen på energieffektivisering är inte något som startade i går. Sedan 2013 har beslut fattats om energiinvesteringar på över 1,7 miljarder kronor i regionens fastigheter.

Det är en strategisk satsning som har ett tydligt mål: att halvera energianvändningen i fastighetsbeståndet.

Den typen av långsiktiga investeringar gör skillnad. Varje projekt bidrar till att minska energianvändningen och därmed både kostnader och klimatpåverkan.

Solenergin växer snabbt i regionens fastigheter

Stapeldiagram som visar ökningen av solelproduktion i Västra Götalandsregionens fastigheter från 2014 till 2025, där produktionen når cirka 3,9 GWh år 2025.
Produktionen av egen solel i Västra Götalandsregionens fastigheter har ökat kraftigt de senaste åren. Under 2025 uppgick den totala produktionen till nästan 4 GWh från ett växande antal solcellsanläggningar.

En annan positiv utveckling är den ökande produktionen av solel.

Under 2025 installerades fyra nya solcellsanläggningar i regionens fastigheter. Den största finns på Skaraborgs sjukhus i Skövde och står för en installerad kapacitet på nästan 0,85 GWh.

Totalt uppgår nu den installerade solelkapaciteten till 5,8 GWh – vilket redan överträffar målet för 2025 som låg på 4,6 GWh.

Det betyder att regionen är på god väg mot målet att producera 10 GWh solel i egen regi till år 2030.

Energieffektivisering ger tydliga resultat

Siffrorna visar också att arbetet med energieffektivisering ger tydliga resultat.

Den specifika energianvändningen i regionens fastigheter minskade under 2025 från 146 till 141 kWh per kvadratmeter och år. Målet för året var 144 kWh, vilket innebär att målet inte bara nåddes – utan också överträffades.

Bakom denna utveckling ligger flera faktorer:

  • allt fler energiprojekt genomförs och den samlade besparingen växer
  • energisystemen i fastigheterna optimeras löpande
  • nya byggnader byggs med betydligt lägre energianvändning
  • modern teknik, till exempel effektivare ventilation och belysning, installeras

Resultatet är ett fastighetsbestånd som steg för steg blir mer energieffektivt.

Innovation i energisystemen

Utvecklingen handlar inte bara om traditionell energieffektivisering. Den handlar också om innovation i energisystemen.

Vid Skaraborgs sjukhus i Skövde har ett akvifärprojekt för storskalig värmeåtervinning färdigställts. Under 2026 ska systemet optimeras för att ta tillvara ännu mer spillvärme.

På Östra sjukhuset fortsätter arbetet med ett avancerat värmeåtervinningssystem som redan i sin första etapp har gett tydliga energibesparingar.

Liknande lösningar används även i andra fastigheter, till exempel genom borrhålslager och smartare energistyrning.

Små steg som tillsammans gör stor skillnad

Energieffektivisering är sällan spektakulär. Den sker steg för steg: ett ventilationssystem här, en solcellsanläggning där, ett bättre isolerat tak någon annanstans.

Men när dessa steg summeras blir effekten betydande.

Den senaste rapporten visar att utvecklingen går åt rätt håll. Energianvändningen minskar, den egenproducerade energin ökar och investeringarna fortsätter.

Det är så verklig klimatomställning ser ut: inte i stora rubriker utan i tusentals tekniska förbättringar som tillsammans gör våra samhällen mer hållbara.

Och när resultaten nu börjar synas i statistiken är det också ett kvitto på att långsiktiga energiinvesteringar faktiskt fungerar.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om energiomställning, energieffektivisering och hur offentliga investeringar kan bidra till att minska klimatpåverkan i Västra Götaland.

Relaterade inlägg

Källor och vidare läsning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , ,

torsdag 12 mars 2026

Energisystemet avgör klimatpolitiken – lärdomar från Borås

Energisystemet avgör klimatpolitiken – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 4 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Energisystemet i Borås – därför spelar det roll
  • Fjärrvärme från biobränslen och energiåtervinning
  • Biogasproduktion från matavfall och avloppsslam
  • Kraftvärmeverk som producerar både värme och el
  • Batterilagring och stödtjänster till elnätet
  • Lokal koldioxidbudget som styr investeringar

Sammanfattning

Energisystemet är inte bara kablar och kraftverk – det är nyckeln till hela klimatpolitiken.

När man talar om klimatpolitik hamnar fokus ofta på symbolfrågor: flygskatter, bensinpriser eller internationella klimatavtal. Men i praktiken avgörs klimatpolitiken mycket mer konkret: av hur energi produceras, hur städer värms och hur transporter drivs.

I Borås syns detta tydligt. Kommunen har infört en lokal koldioxidbudget, elektrifierar fordonsparken och bygger ut laddinfrastruktur. Samtidigt har det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö utvecklat ett energisystem där avfall, biogas, fjärrvärme och elproduktion hänger ihop i ett lokalt kretslopp.

När energisystemet fungerar kan utsläppen minska snabbt. När det inte gör det stannar omställningen.

Vad betyder det att energisystemet avgör klimatpolitiken?

Energisystemet styr tre avgörande saker i samhället:

  • hur stora utsläppen blir
  • hur höga energipriserna blir
  • hur robust samhället är vid kriser

Om energin produceras fossilfritt minskar utsläppen. Om energin produceras lokalt minskar beroendet av globala marknader. Om energisystemet är robust fungerar samhället även vid störningar.

Kommuner påverkar detta mer än många tror. De gör det genom ägande av energibolag, upphandlingar, energiplanering och investeringar i lokal produktion.

Sobacken – hjärtat i Borås energisystem

En central del av Borås energisystem är Sobacken. Här kombineras flera funktioner i ett gemensamt kretslopp: avfallsbehandling, energiproduktion, biogasproduktion och avloppsrening.

Avfall som tidigare gick till deponi omvandlas idag till energi i kraftvärmeverk. Matavfall och slam används för att producera biogas som kan driva bussar och transporter. Spillvärme tas tillvara i fjärrvärmesystemet.

Resultatet är ett system där resurser cirkulerar istället för att gå förlorade.

Detta är ett tydligt exempel på hur energisystem och cirkulär ekonomi kan kopplas ihop i praktiken.

Fakta: Sobacken
  • Producerar fjärrvärme till stora delar av Borås
  • Producerar biogas från matavfall och avloppsslam
  • Kopplar samman energi, avfall och vatten i ett kretsloppssystem

Fjärrvärmen – en av stadens viktigaste klimatlösningar

Fjärrvärmen är en av de mest underskattade klimatlösningarna i Sverige. I Borås produceras fjärrvärmen framför allt från biobränslen och energiåtervinning från avfall. Samtidigt producerar kraftvärmeverken el, vilket gör energianvändningen mycket effektiv.

Det betyder att samma bränsle kan ge både värme och elektricitet.

Biogas – från matavfall till fordonsbränsle

Borås har länge varit en pionjär inom biogasproduktion.

Matavfall och avloppsslam bryts ned i biogasanläggningar där mikroorganismer producerar metan. Gasen kan sedan användas som bränsle i bussar och andra fordon.

Det innebär att avfall blir en resurs samtidigt som utsläppen minskar.

Borås Energi och Miljö har dessutom utvecklat samarbeten kring produktion av flytande biogas, vilket kan spela en viktig roll för tung trafik och transporter i framtiden.

Batterilagring och framtidens energisystem

Energisystemet förändras snabbt. När mer energi produceras från sol och vind ökar behovet av att lagra och balansera elproduktionen.

Borås Energi och Miljö har därför investerat i batterilagring som kan stabilisera elnätet och leverera stödtjänster.

Den typen av teknik gör det möjligt att skapa mer flexibla och robusta energisystem.

Historik: från vindkraft Borgstena till lokal koldioxidbudget

Energisystemet formas inte bara av teknik utan också av politiska beslut.

Ett exempel är vindkraftsfrågan i Borgstena där vi valde att säga nej till ett förslag som inte uppfyllde krav på lokal delaktighet och naturhänsyn. Samtidigt har vi också varit positiva till vindkraft där det faktiskt skulle passa in. 

Samtidigt har Borås varit en av de första kommunerna i Sverige att införa en lokal koldioxidbudget. Den innebär att utsläppen måste minska varje år och att alla nämnder och bolag måste bidra.

När nationell energidebatt möter lokal verklighet

I den nationella politiken handlar energidebatten ofta om stora frågor: kärnkraft, elområden och elpriser.

Men mycket av den faktiska energiomställningen sker lokalt.

Det är kommunala energibolag som bygger fjärrvärme, producerar biogas och el samt investerar i kraftvärmeverk. Det är kommuner som planerar laddinfrastruktur och energieffektiva byggnader.

När man tittar på verkliga utsläppsminskningar visar det sig ofta att lokal energipolitik har större effekt än nationella debatter.

Miljöpartiets lösningar – nästa steg

För att accelerera klimatomställningen vill Miljöpartiet i Borås ta flera nya steg.

  • 1 miljard kronor i klimatinvesteringar
  • solceller på kommunala tak
  • lokala energigemenskaper
  • batterilagring
  • planering för ö-drift vid kriser

Sammanfattning

Energisystemet avgör klimatpolitiken.

Borås har visat att kommuner kan spela en avgörande roll genom fjärrvärme, biogasproduktion, kraftvärme och lokal koldioxidbudget.

Men nästa steg kräver nya investeringar i lokal energiproduktion, energilagring och klimatinfrastruktur.

För ett Borås att längta till – där energin är lokal, priserna rimliga och utsläppen nere.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om energisystem, klimatpolitik och hur kommunala beslut kan driva klimatomställningen i Borås.

Relaterade inlägg

Källor och vidare läsning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , , ,

onsdag 11 mars 2026

Stadsutveckling som klimatpolitik – lärdomar från Borås

Stadsutveckling som klimatpolitik – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 3 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Stadsutvecklingens klimatverktyg i Borås
  • Träbyggnation istället för klimatintensiv betong
  • Passivhus och energieffektiva byggnader
  • Skydd av grönområden och biologisk mångfald
  • Utbyggd cykel- och gånginfrastruktur
  • Klimatanpassning genom parker och gröna stråk

Sammanfattning

När vi bygger nytt i Borås är det inte bara hus vi bygger - det är framtiden vi formar.

Redan under rödgrönt styre stoppades exploateringen av Annelundsparken, en av Sveriges grönaste förskolor byggdes på Hestra och klimatsmarta trähus uppfördes i Fristad. Redan 2009–2010 byggdes också Brunnsvägen i Viskafors – 18 passivhusvillor med hyresrätt och extremt låg energiförbrukning.

Idag fortsätter utvecklingen genom projekt som Junibackens förskola, Kristinegränd och det stora stadsutvecklingsprojektet Viskans park – ett fem kilometer långt grönt stråk med cykelbanor och klimatanpassning längs Viskan.

Stadsutveckling är klimatpolitik. Varje ny kvadratmeter vi bygger ska minska utsläpp, stärka biologisk mångfald och göra staden bättre att leva i.

Stadsutveckling i Borås – huvudfrågor

Borås växer och står inför stora beslut om hur staden ska utvecklas. Frågor om bostadsbyggande, grönområden, cykelinfrastruktur och klimatanpassning avgör hur staden fungerar i vardagen.

Den här artikeln analyserar hur stadsutveckling i Borås kan användas som ett verktyg för klimatpolitik, social hållbarhet och bättre stadsmiljöer.

Varför städer avgör klimatpolitiken

Över 80 procent av Sveriges befolkning bor i städer eller tätorter. Samtidigt står bygg- och fastighetssektorn för en mycket stor del av samhällets klimatutsläpp när man räknar in både byggmaterial och energianvändning i byggnader.

Det betyder att hur vi planerar våra städer - var vi bygger, hur vi bygger och vilka material vi använder - är avgörande för klimatet.

Hus står ofta i 50 till 100 år. Om vi bygger fel idag låser vi fast utsläpp i generationer. Om vi bygger rätt kan vi istället minska energianvändning, stärka biologisk mångfald och göra staden mer motståndskraftig mot skyfall och värmeböljor.

Vad betyder det att stadsutveckling är klimatpolitik?

Stadsutveckling handlar om hur vi använder mark, hur vi bygger och hur vi planerar för människor och natur tillsammans.

När vi bygger nytt eller förtätar kan vi välja att göra det på ett sätt som antingen ökar eller minskar utsläpp, segregation och sårbarhet för extremväder.

Varje beslut om markanvändning, materialval och grönområden är därför också ett klimatbeslut.

Byggsektorn och klimatet

När vi pratar om klimatpolitik tänker många på transporter eller energiproduktion. Men byggsektorn är en av de största klimatutmaningarna i samhället.

Betong och stål är mycket energikrävande material att producera. Cementtillverkning står för en betydande del av världens koldioxidutsläpp.

Därför har intresset för träbyggnation ökat kraftigt de senaste åren. Trä fungerar som en kolsänka eftersom träden binder koldioxid under sin livstid.

När trä används i byggnader lagras kolet i konstruktionen under lång tid samtidigt som produktionen kräver mindre energi än traditionella material.

Historik: När Miljöpartiet satte ner foten

2013 stoppades planerna på att exploatera Annelundsparken - ett av Borås viktigaste grönområden.

Samma år byggdes Kärnhuset på Hestra - en av Sveriges grönaste förskolor med passivhusstandard, solceller, sedumtak och regnvattenhantering.

I Fristad byggdes klimatsmarta trähusområden som Frostaliden och senare Prästhöjden.

Passivhusen i Viskafors – ett tidigt exempel

När passivhusen på Brunnsvägen i Viskafors byggdes 2009–2010 var konceptet fortfarande relativt nytt i Sverige.

Projektet omfattade 18 hyresrättsvillor i området Pumpkällehagen och byggdes med mycket höga energikrav.

Passivhus innebär att byggnaderna är så väl isolerade och energieffektiva att behovet av uppvärmning är mycket lågt – ofta under 50 kWh per kvadratmeter och år.

Det innebär både lägre klimatpåverkan och lägre energikostnader för de boende.

Nuläget i Borås – från passivhus till Viskans park

Borås växer och behöver fler bostäder. Samtidigt måste nya områden byggas utan att öka utsläpp eller skapa nya segregationsproblem.

Lokala exempel

  • Junibackens förskola – byggd enligt Borås gröna ramverk
  • Kristinegränd – äldreboende med hög miljöstandard
  • Viskans park – fem kilometer långt grönt stadsstråk genom staden
  • Utbyggd cykelinfrastruktur enligt Borås cykelplan

Grön stadsplanering och klimatanpassning

Klimatförändringarna innebär fler skyfall och längre värmeböljor. Därför behöver städer planeras så att de klarar extrema väderhändelser.

  • Träd sänker temperaturen under värmeböljor
  • Parker kan ta upp stora mängder regnvatten
  • Gröna stråk stärker biologisk mångfald
  • Närhet till natur förbättrar människors hälsa

Exempel på klimatsmart stadsutveckling i Borås

  • Hestra – gröna förskolor och närhet till natur
  • Fristad – träbyggnation och hållbara bostadsprojekt
  • Viskafors – passivhusvillor i Pumpkällehagen
  • Centrala Borås – utvecklingen av Viskans park

Miljöpartiets lösningar – så bygger vi ett klimatpositivt Borås

  • Bygg mer i trä och ställ höga miljökrav i alla projekt
  • Skydda värdefulla grönområden
  • Tillämpa 3-30-300-modellen för grönområden
  • Ställ krav på återbruk och cirkulär ekonomi
  • Bygg fler cykelbanor och gångstråk
  • Bryt segregationen genom blandade boendeformer

Vanliga frågor om stadsutveckling i Borås

Vad betyder stadsutveckling i Borås?

Stadsutveckling handlar om hur nya bostäder, parker, cykelbanor och verksamheter planeras så att staden växer på ett hållbart sätt.

Hur påverkar stadsutveckling klimatet?

Val av byggmaterial, energilösningar, grönområden och transportinfrastruktur påverkar både klimatutsläpp och stadens motståndskraft mot extremväder.

Detta inlägg är en del av

Relaterade inlägg

Externa källor och vidare läsning

Posted by at Inga kommentarer:
Labels: , , ,

tisdag 10 mars 2026

När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden – lärdomar från Borås

När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 2 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

  • Artikel 5: Vad andra kommuner kan lära av Borås
    • Borås klimatomställning – några centrala verktyg
    • Lokal koldioxidbudget sedan 2019
    • Deltagande i Viable Cities – Klimatneutrala Borås 2030
    • Samordnad varudistribution sedan 2019
    • Cirkulär möbelhantering och återbruk
    • Fair Trade City-certifiering

    Sammanfattning

    När Borås Stad ändrar sina inköp påverkas inte bara den egna budgeten – hela marknaden förändras. Redan på 2010-talet drev vi igenom ekologiska bananer i skolorna och gjorde Borås till Fair Trade City. Idag fortsätter utvecklingen med cirkulär möbelhantering, samordnad varudistribution och ökade krav på ekologiska, närproducerade och Fairtrade-certifierade produkter.

    Offentlig upphandling är ofta ett av de mest underskattade klimatverktygen i kommunpolitiken. När kommunen ställer krav på klimat, etik och cirkularitet förändras leverantörskedjor – från lokala producenter i Sjuhärad till producenter i globala syd.

    Borås visar hur upphandling kan användas som ett klimatverktyg. Men debatten om kinesisk sten visar också vad som händer när kraven i upphandlingar inte är tillräckligt starka.

    Vad betyder det att kommunen ändrar sina inköp?

    Offentlig sektor är Sveriges största inköpare. Borås Stad upphandlar varor och tjänster för omkring 2 miljarder kronor varje år. När kommunen ställer krav på ekologisk produktion, klimatpåverkan, cirkularitet eller sociala villkor påverkar det vilka leverantörer som kan delta och vilka produkter som efterfrågas.

    Genom strategisk upphandling kan kommunen:

    • skapa efterfrågan på ekologiska och närproducerade livsmedel
    • minska avfall genom cirkulär ekonomi
    • förbättra arbetsvillkor i globala leverantörskedjor
    • öppna marknaden för lokala företag

    Från Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030:
    “I Sverige lever vi som om vi hade fyra jordklot. Vi måste stoppa överkonsumtionen och för att göra det krävs handlingskraft på alla politiska nivåer. När vi i Borås upphandlar varor ska det göras med avfallstrappan i beaktande.”

    Historik: Ekobananer, Fair Trade City och tidiga framgångar

    Under vår tid i det rödgröna styret på 2010-talet började Borås använda upphandling som ett aktivt verktyg för hållbar utveckling.

    Ett tidigt exempel var införandet av ekologiska bananer i skolor och förskolor. När en kommun serverar tusentals måltider varje dag påverkar beslut på varunivå snabbt marknaden.

    Borås blev också Fair Trade City, vilket innebär att kommunen aktivt arbetar för etiska inköp och rättvisa arbetsvillkor globalt. Något som Miljöpartiet varit pådrivande för.

    Nuläget i Borås – från ekobananer till cirkulär möbelhantering

    Samordnad varudistribution

    Sedan 2019 används samordnad varudistribution. Varor levereras först till en distributionscentral och körs sedan ut samordnat till kommunens verksamheter med fordon där vi kan sätta miöljö och klimatkraven. Beroende på antal upphandlingar av varor och andra parametrar så ger det i alla fall runt 60% mindre utsläpp från de interna transporterna.

    Det minskar transporter och gör det också möjligt för mindre leverantörer att delta i upphandlingar. I Borås serveras cirka 22 000 måltider varje dag i kommunens verksamheter.

    Cirkulär möbelhantering

    Istället för att slänga möbler satsar Borås på återbruk. Budget 2026 avsätter 1 miljon kronor till cirkulär möbelhantering och utveckling av Marketplace Borås. Varför ska vi slänga full användbara möbler samtidigt som andra förvaltningar köper exakt samma sak nya? Svaret är ju att ska vi inte och det försöker vi komma åt med detta.

    Ekologisk och närproducerad mat

    Borås har under lång tid haft mål om att öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet. Samtidigt har samordnad distribution gjort det enklare för lokala producenter att delta i upphandlingar. Miljöpartiet anser att det går att ha båda i tankarna samtidigt, det bästa är ju att det både är ekologiskt och närproducerat, men när det inte går så bör ju det åtminstone vara ett av de båda. 

    Varningsexempel: debatten om kinesisk sten

    Upphandling visar också riskerna när kraven i upphandlingar inte är tillräckligt starka. År 2021 uppmärksammades att Borås stad köpt in 63 229 kilo sten från Kina.

    Arbetsvillkoren i kinesiska stenbrott har länge kritiserats, vilket visar varför sociala krav i upphandling är viktiga.

    Faktaruta – Upphandling i Borås
    • cirka 2 miljarder kronor i årlig kommunal upphandling
    • cirka 22 000 måltider serveras varje dag
    • Fair Trade City sedan 2008
    • samordnad varudistribution sedan 2019
    • 63 229 kg kinesisk sten upphandlad sedan 2020

    Miljöpartiets lösningar – så driver vi marknaden vidare

    Starkare krav i upphandling

    Tillämpa avfallstrappan fullt ut och dela upp stora upphandlingar så att mindre företag kan delta.

    Cirkulär möbelhantering

    Satsa på återbruk istället för nyinköp.

    Ekologisk, närproducerad och Fairtrade-certifierad mat

    Öka andelen ekologiska, närproducerad och rättvisemärkta produkter i offentlig verksamhet.

    Grön näringslivssamordnare

    En funktion som hjälper företag att delta i upphandlingar och och gör gröna omställningar.

    Sammanfattning

    När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden. Borås visar detta bland annat genom ekologisk mat, Fair Trade City, samordnad varudistribution och cirkulär ekonomi. Genom upphandling kan kommunal politik påverka både lokala företag och globala leverantörskedjor – och göra klimatomställningen konkret.

    Detta inlägg är en del av

    Artikeln handlar om hur kommunal upphandling kan användas för att driva klimatomställning, cirkulär ekonomi och social hållbarhet i Borås.

    Relaterade inlägg

    Källor

    Posted by at Inga kommentarer:
    Labels: , , , , ,
    Prenumerera på: Kommentarer (Atom)