Stadsutveckling och kollektivtrafik i Borås – bygger vi för bilen eller för människor?

Infografik: Forskning visar att tätare stadsplanering och god kollektivtrafik minskar bilberoende och transporternas klimatutsläpp.

Sammanfattning: Borås växer. Nya bostadsområden planeras och staden förändras. Men hur vi bygger avgör om vi stärker friheten och jämlikheten – eller låser fast människor i bilberoende strukturer. För Miljöpartiet är stadsutveckling och kollektivtrafik i grunden en fråga om vilken stad vi vill vara.

Bakgrund: mer än en teknisk fråga

Transportsektorn är en av de största källorna till klimatutsläpp i Sverige. Men stadsplanering handlar inte bara om utsläpp och infrastruktur. Den handlar om frihet, tillgång och rättvisa.

I många städer har planeringen länge utgått från bilen som norm. Resultatet blir större avstånd, mer mark till parkering och mindre plats för möten, grönska och närservice.

Vad säger forskningen?

Forskningen är tydlig kring sambandet mellan stadsplanering och klimatutsläpp. I sin senaste klimatrapport lyfter IPCC fram kompakt stadsutveckling och god kollektivtrafik som centrala verktyg för att minska transportsektorns utsläpp och energianvändning.

Läs mer: IPCC AR6 – Climate Change Mitigation

Även internationell samhällsforskning pekar i samma riktning. Enligt analyser från OECD påverkar transportsystem hur människor når arbete, utbildning och samhällsservice. Städer med stark kollektivtrafik ger bättre tillgång till arbetsmarknaden och minskar transportkostnader för hushåll.

Läs mer: OECD – Compact City Policies

Svensk transportforskning visar samma mönster. Studier från VTI visar att tätare stadsstruktur och god kollektivtrafiktillgänglighet minskar behovet av bilresor och påverkar människors resvanor över tid.

Läs mer: Statens väg- och transportforskningsinstitut

Även svensk universitetsforskning pekar i samma riktning. Studier från KTH visar att stadsplanering har stor betydelse för människors resvanor. Tätare bebyggelse och god tillgång till kollektivtrafik minskar bilberoendet och gör det lättare för fler att välja hållbara transportsätt.

Läs mer: KTH – Transportforskning

Lokal påverkan: vad betyder detta för Borås?

När nya bostadsområden placeras långt från kollektivtrafik och service ökar beroendet av bil. Det påverkar hushållens ekonomi och gör vardagen mer sårbar för stigande drivmedelspriser och ökade kostnader.

Alla har inte bil. För ungdomar, äldre och många låginkomsttagare är kollektivtrafiken avgörande. En stad som planeras med bilen som norm riskerar att begränsa människors rörelsefrihet istället för att stärka den.

Jämlikhet byggs inte bara genom reformer – den byggs också i hur vi formar våra gator och stadsdelar.

Politisk analys: vilken människosyn styr planeringen?

Stadsutveckling är ett uttryck för värderingar. Ska frihet definieras som möjligheten att alltid ta bilen – eller som möjligheten att klara sin vardag utan att vara beroende av bil?

För Miljöpartiet handlar frihet om tillgänglighet. Det ska vara möjligt att arbeta, studera och leva ett aktivt liv utan att vara beroende av egen bil.

Bilnormen är inte naturgiven. Den är resultatet av politiska prioriteringar. På samma sätt kan vi välja en annan riktning.

Konkreta åtgärder för Borås

Miljöpartiet i Borås vill därför prioritera följande, flera av dem redan förankrade i vårt kommunpolitiska handlingsprogram:

• Prioritera nybyggnation i kollektivtrafiknära lägen.
• Utveckla blandstad med service, bostäder och arbetsplatser nära varandra.
• Subventionera periodbiljetter för att sänka trösklarna till kollektivt resande.
• Permanent införa sommarbusskort för högstadie- och gymnasieelever.
• Utöka skolskjutsens giltighetstid till kvällar och helger.
• Införa mobilitetshubbar i stadens olika delar.
• Skapa ett sammanhängande gång- och cykelnätverk.
• Införa feministisk snöröjning där gång- och cykelvägar prioriteras.

Riktningen framåt

Borås kan fortsätta planera för ökat bilberoende – eller ta steget mot en mer sammanhållen, tillgänglig och klimatsmart stad.

Miljöpartiet vill bygga en stad för människor – inte bara för bilar. Det är ett uttryck för ansvar, jämlikhet och långsiktighet.

---

Detta inlägg är en del av

• Klimatpolitik i Borås
• Trafik och kollektivtrafik i Borås
• Stadsutveckling i Borås

Relaterade inlägg

Vegetarisk skolmat i Borås – klimatansvar eller köttpopulism?

Debatt om vegetarisk skolmat i Borås – frågan är fortfarande aktuell åtta år senare.

För åtta år sedan svarade jag Sverigedemokraterna i Borås Tidning om vegetarisk skolmat. Argumenten var då att barn inte skulle bli mätta och att valfriheten hotades.

Åtta år senare är debatten tillbaka – nu på riksnivå. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har nyligen sagt att skolor inte ska kunna servera enbart vegetarisk mat utan alltid måste erbjuda kött-, fisk- eller fågelalternativ. Läs mer i Expressen här.

Kritiken mot ministern har varit hård. Forskare och debattörer menar att utspelet bortser från klimatforskning och folkhälsoperspektiv.

Detta är den verkliga konfliktlinjen

Det handlar inte om att förbjuda kött. Det handlar om vilket ansvar kommuner ska ta i klimatomställningen.

Animalieproduktion har betydligt högre klimatpåverkan än växtbaserad produktion. Nötkött kan orsaka omkring 20–30 kg koldioxidekvivalenter per kilo, medan baljväxter ofta ligger runt 1–2 kg. Skillnaden är dramatisk. En internationell sammanställning av livsmedels klimatpåverkan visar tydligt dessa skillnader ( Our World in Data – Environmental impacts of food).

Nötkött orsakar i globala genomsnitt omkring 60 kg CO2e per kilo, medan baljväxter ligger runt 1 kg. Källa: Poore & Nemecek (Science 2018), FAO, IPCC.

När Borås stad serverar tusentals måltider varje dag får råvaruvalen konkret klimatpåverkan. Det är inte symbolik. Det är matematik.

Vad säger vårt program?

I Miljöpartiets kommunpolitiska program är inriktningen tydlig:

• Vegetariskt som klimatsmart förstahandsval i skolornas storkök
• Ökad andel ekologiskt och närproducerat
• Minskad matsvinn
• Klimathänsyn i offentlig upphandling

Det är ansvarstagande kommunpolitik. Inte tvång. Inte moralism.

Argumentet om barnens hälsa

Mättnad beror på energi och näringsinnehåll – inte på kött i sig. En välplanerad vegetarisk måltid med baljväxter, fullkorn och bra fetter ger god mättnad och fullvärdig näring. Livsmedelsverkets kostråd visar att barn behöver mer frukt, grönt och fullkorn ( Livsmedelsverket – Kostråd för barn och ungdomar).

Samtidigt vill vi stärka jämlikheten genom gratis frukost i grundskolan. För oss hänger klimat och social rättvisa ihop.

Åtta år senare

Det som provocerade då provocerar fortfarande: att klimatpolitiken når vardagen. Att även skolmaten är en del av omställningen.

Men klimatkrisen har inte blivit mindre sedan dess. Den har blivit större.

Frågan är därför inte om vegetariskt är “ideologiskt”. Frågan är om politiken vågar ta ansvar.

Frågan om vegetarisk skolmat har diskuterats länge i Borås. Jag skrev redan tidigare om hur staden kan ta en ledande roll i artikeln Borås visar vägen för vegetariskt.

---

Vanliga frågor

Vill ni förbjuda kött i skolorna?

Nej. Vi vill att vegetariskt ska vara ett klimatsmart förstahandsval och att kvaliteten höjs.

Har detta verklig klimatpåverkan?

Ja. Skillnaden i utsläpp mellan nötkött och baljväxter är mångdubbel. Enligt internationell klimatforskning sammanställd av bland annat FAO och Our World in Data ( läs mer här) har nötkött flera gånger högre klimatpåverkan än växtbaserade proteinkällor. När en kommun serverar tusentals måltider varje dag får råvaruvalen därför konkret effekt.

Är detta bara symbolpolitik?

Nej. Det är en del av en bred klimatstrategi som inkluderar upphandling, matsvinn och lokal produktion.

---

---

Detta inlägg är en del av

• Klimatpolitik i Borås – Hur Borås ska bli klimatneutralt och minska sina utsläpp.
• Skola för alla boråsare – Vår politik för likvärdighet, trygghet och kvalitet i skolan.
• Kommunpolitik i Borås – Samlad översikt över våra prioriterade frågor inför valet 2026.

Relaterade inlägg

• Klimatpolitik i Borås – vår väg mot klimatneutralitet
• Skola för alla boråsare – vår utbildningspolitik

Är Borås rustat för extremväder?

Översvämningar i stadsmiljö illustrerar de risker som extrem nederbörd kan innebära även för Borås.

Sammanfattning: Extremväder i Borås är inte längre en framtidsfråga. Skyfall, värmeböljor och torka blir vanligare i ett varmare klimat. Borås har tagit fram en skyfallsplan – men räcker det? Frågan om extremväder handlar inte bara om klimatpolitik. Det är krisberedskap, social hållbarhet och prioriteringar inför valet 2026.

Extremväder är inte längre en framtidsfråga

SMHI visar att kraftig nederbörd redan har ökat i Sverige och förväntas fortsätta öka i ett varmare klimat.

Källa:
SMHI – Extrem nederbörd

För Borås innebär det konkreta risker för översvämning, överbelastade dagvattensystem och påverkan på samhällsviktig infrastruktur.

Extremväder är inte en isolerad fråga. Jag har tidigare skrivit om hur klimatförändringarna redan märks i vädermönstren, till exempel i artikeln Även i Borås regnar vintern bort – Pär Holmgren hade rätt i sak och i analysen Fryser du också i Borås? Därför har Pär Holmgren fortfarande rätt .

Energisystemet är också en central del av klimatanpassningen. Jag har tidigare beskrivit hur elnätets kapacitet påverkar samhällets robusthet i analysen Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen .

Fakta i korthet – Klimat och extremväder i Borås

• Skyfallsdefinition: I Borås skyfallsplan används scenarier runt 50 mm regn på en timme för att analysera översvämningsrisk.
  Källa:
  Borås Stad – Skyfallskartering
• Lokal kartläggning: Borås har identifierat riskområden vid extrema regn och använder detta i planeringen.
  Källa:
  Borås Stad – Översvämningar vid skyfall
• Översvämningsrisk i framtiden: SMHI bedömer att översvämningar från skyfall och höga flöden blir vanligare i ett varmare klimat.
  Källa:
  SMHI – Översvämningar

Var i Borås är riskerna störst?

Lågt liggande områden nära Viskan är särskilt känsliga vid höga vattennivåer. Tät bebyggelse med hårdgjorda ytor ökar risken för snabb ytavrinning vid kraftiga regn.

• Vattenverk och pumpstationer
• Äldreboenden och vårdinrättningar
• Skolor och förskolor
• Vägnät och kollektivtrafik

Klimatanpassning är därför en central del av krisberedskap i Borås.

Värmeböljor – en underskattad risk

Värmeböljor blir vanligare i Sverige enligt SMHI. De påverkar särskilt äldre, kroniskt sjuka och personer med hjärt- och lungsjukdomar.

• Uttorkning och vätskebrist
• Försämrad hjärt- och lungfunktion
• Ökad belastning på vård och omsorg
• Försämrad inomhusmiljö i äldre byggnader

Källa:
Göteborgs-Posten – Hårt tryck på vården när värme bidrar

Torka och vattenförsörjning

SMHI bedömer att risken för sommartorka ökar i delar av södra Sverige.

Källa:
SMHI – Torka i ett förändrat klimat

• Grundvattennivåer påverkas
• Dricksvattenförsörjning kan pressas
• Ekosystem och jordbruk påverkas

Torka och ökad risk för skogsbränder

Längre torra perioder ökar risken för skogs- och markbränder.

Källa:
MSB – Skogsbrand och brandrisk

Källa:
SMHI – Brandriskprognoser

Vad betyder detta för Borås?

Extremväder i Borås handlar om fyra parallella risker:

• Skyfall och översvämningar
• Värmeböljor med påverkan på hälsa och vård
• Torka och press på vattenförsörjningen
• Skogsbränder under torra perioder

Den avgörande frågan inför 2026 är hur stor andel av investeringsbudgeten som ska gå till förebyggande klimatanpassning.

Det är därför frågan om extremväder är en del av vägvalet inför Valet 2026 i Borås.

---

🔎 Detta inlägg är en del av:

Klimatpolitik i Borås
Krisberedskap i Borås

Relaterade analyser

• Kommunpolitik i Borås
• Ö-drift i Borås – energisäkerhet och lokal energipolitik
• Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen
• Effektavgifter i Borås – rimlig reform eller ny kostnadschock?

Ö-drift i Borås – energisäkerhet, klimat och makten över elen

Kort sammanfattning:
Ö-drift innebär att en stad tillfälligt kan drivas som ett eget energisystem vid störningar i elnätet. För Borås handlar frågan inte bara om teknik utan om trygghet, klimatpolitik och lokal kontroll över energiförsörjningen.

Kan Borås klara ett större elavbrott? Vad krävs för att göra staden mindre sårbar? Och hur skiljer sig partierna i synen på lokal energiproduktion?

Vad är ö-drift – och varför är det politiskt?

Ö-drift innebär att Borås tillfälligt kan koppla bort sig från det nationella elnätet och drivas som en egen energienhet.

Det kräver lokal produktion, lagring och styrning – men framför allt politiska prioriteringar.

Tekniskt sett krävs:

• Stabil lokal elproduktion (sol, vind, kraftvärme)
• Batterilagring i tillräcklig skala
• Smart nätstyrning
• Prioriteringssystem för samhällskritiska funktioner

Men ö-drift i Borås handlar ytterst om något större: ska energisystemet vara marknadsstyrt eller samhällsstyrt?

Hur ser energisystemet i Borås ut idag?

Borås har ett kraftvärmeverk och fjärrvärmesystem som ger en relativt god grundstruktur.

Men elförsörjningen är fortfarande starkt integrerad i det nationella nätet.

Det innebär att:

• staden är beroende av överregionala lösningar
• störningar i södra Sverige påverkar Borås direkt
• industrin och offentlig sektor är elintensiva
• klimatomställningen ökar elbehovet ytterligare

Elektrifiering av transporter, digitalisering och energieffektivisering förändrar belastningsmönstret.

Det gör att ö-drift inte bara är krispolitik – det är framtidspolitik.

Sårbarhet: vad händer vid ett längre elavbrott?

Vid ett större avbrott påverkas snabbt:

• vattenpumpar och avloppssystem
• äldreboenden och hemtjänst
• kommunens IT-system
• livsmedelsdistribution
• trafiksignaler och kollektivtrafik

Det är därför ö-drift i Borås är direkt kopplad till krisberedskap i Borås.

Ett robust energisystem är grunden för all annan samhällsfunktion.

Tre tydliga konfliktlinjer inför 2026

1. Marknad kontra robusthet

Ska energisystemet optimeras för kortsiktig kostnadseffektivitet – eller för långsiktig stabilitet?

Ö-drift kräver investeringar som inte alltid är marknadsdrivna.

2. Centralisering kontra lokal produktion

Ska Borås förlita sig på nationell utbyggnad av elproduktion – eller bygga egen kapacitet?

3. Klimatpolitik kontra säkerhetspolitik

Är förnybar energi främst ett klimatmål – eller ett sätt att minska geopolitisk sårbarhet?

I praktiken går dessa frågor ihop. Lokal sol, vind och lagring stärker både klimat och trygghet.

Vad krävs konkret för ö-drift i Borås?

• Solcellspark: En större produktionsenhet som kan bidra med stabil dagproduktion.
• Solceller på kommunala tak: Skolor, äldreboenden och idrottshallar bör prioriteras.
• Batterilagring: Strategiskt placerade energilager som kan hålla kritiska funktioner igång.
• Energieffektivisering: Minskad belastning minskar sårbarheten.
• Laststyrning: Smart teknik som prioriterar samhällsviktiga funktioner vid kris.
• Demokratiskt delägande: Möjlighet för invånare att investera i lokal energiproduktion.

Vad betyder ö-drift för elpriserna?

Lokal produktion kan stabilisera prisnivåer över tid, särskilt om Borås minskar sitt beroende av prisvariationer i elområde SE3/SE4.

Det betyder inte att Borås blir helt oberoende – men riskerna minskar.

Ö-drift i Borås är därför både en trygghetsreform och en ekonomisk strategi.

Vad betyder detta för valet 2026?

Inför Valet 2026 i Borås är frågan tydlig:

Ska Borås vara en passiv mottagare av nationell energipolitik – eller en aktiv aktör?

Ö-drift är:

• klimatpolitik
• näringspolitik
• krisberedskap
• kommunal självständighet

Det är en strukturell reform som placerar energipolitik i centrum för lokalpolitik i Borås.

---

🔎 Detta inlägg är en del av:

Energipolitik i Borås
Krisberedskap i Borås

Relaterade analyser

• Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen
• Effektavgifter i Borås – rimlig reform eller ny kostnadschock?
• Smarta hem möter effektavgifter
• Vindkraft i Borgstena

Miljöpartiet i Borås presenterar topp 10 till kommunfullmäktige 2026

Miljöpartiet de gröna i Borås har nu fastställt vår lista till kommunfullmäktigevalet 2026. Listan rymmer både erfarenhet och nya röster, med kandidater från olika delar av kommunen och med bred yrkesbakgrund.

Miljöpartiets topp 10 kandidater till kommunfullmäktige i Borås inför valet 2026

Ett lag som speglar Borås

– Det här är en lista som speglar Borås som stad. Människor med olika erfarenheter och från olika stadsdelar, som delar en gemensam vilja att ta ansvar för klimatet, jämlikheten och framtiden. För oss handlar det också om att värna ett starkt kulturliv, tillgängliga grönområden i hela kommunen och att våga ta politiska beslut som på sikt gör Borås till en stad att längta till – med lösningar som faktiskt gör skillnad i människors vardag, säger Linnea Kläth, bibliotekarie från Sjöbo och etta på listan.

Listan kombinerar erfarenhet från kommunalt ledarskap med nya perspektiv från studenter, yrkesverksamma och engagerade boråsare från hela kommunen – från Sjöbo och Sjömarken till Hässleholmen, Dalsjöfors och Sparsör.

Topp 10 till kommunfullmäktige 2026

1. Linnea Kläth, 30, bibliotekarie, Sjöbo
2. Imaan Muqbil, 20, student, Sjömarken
3. Maria Hyllstam, 56, leg. psykolog, Sjömarken
4. Tom Andersson, 49, tidigare kommunalråd, Sjöbo
5. Pembe Gencoglu, 39, designer, Bergdalen
6. Marcin Mielcarek, 23, designingenjör, Hässleholmen
7. Sabina Hjelmesten, 36, lärarstudent, Dalsjöfors
8. Abdukadir Abdulle, 37, hyresförhandlare, Hässleholmen
9. Tilia Crona, 23, högskolestudent, Druvefors
10. Mosa Roshanghias, 66, sjuksköterska, Sparsör

Politisk riktning inför 2026

Miljöpartiet har samtidigt antagit vårt kommunpolitiska handlingsprogram för 2026–2030. Vi går till val med en tydlig inriktning på ett klimatneutralt och socialt hållbart Borås.

Bland våra största prioriteringar finns:

• Stora investeringar i klimatomställningen och energieffektivisering
• Utbyggnad av lokal förnybar energi och klimatanpassning
• Cirkulär ekonomi och hållbar upphandling
• Satsningar på skolans likvärdighet och minskad skolsegregation
• Stärkt socialt skyddsnät och åtgärder mot ekonomisk utsatthet
• Alla barns rätt till en meningsfull fritid

– Vi vill bygga ett Borås som håller ihop och håller i längden. Det handlar om att minska utsläppen i praktiken, värna naturen, men också om att se till att ingen lämnas efter – oavsett var man bor eller vilka förutsättningar man har, säger Kläth.

– Tillsammans kommer vi arbeta för ett grönare och rättvisare Borås. Vårt handlingsprogram innehåller konkreta förslag för att möjliggöra detta. Vi vill bland annat kraftigt öka investeringar i klimatomställningen samt öka resurser till att bekämpa skolsegregation och ekonomisk utsatthet, säger Imaan Muqbil, student från Sjömarken och tvåa på listan.

Valet 2026 – ett vägval för Borås

Valet 2026 blir ett vägval. Antingen fortsätter Borås i långsam takt – eller så tar vi tydliga steg mot ett klimatneutralt, jämlikt och framtidssäkrat samhälle.

Miljöpartiets kandidater är redo att ta det ansvaret.

Vill du läsa mer om våra prioriterade sakområden inför valet?

• Social hållbarhet
• Klimatpolitik
• Skolpolitik
• Energipolitik

Vad händer nu?

Under våren och hösten 2026 kommer vi att presentera fördjupningar kring våra prioriterade frågor – klimat, skola, energi, stadsutveckling och social hållbarhet. Följ bloggen för löpande analyser av kommunpolitiken i Borås inför valet.

Läs mer på mp.se