HBTQI-politik i Borås: Så kan vi skapa ett samhälle fritt från diskriminering

Det ska inte kännas farligt att vara den man är i Borås. Ändå rapporteras det allt oftare om ökad homo- och transfobi – både i skolan, på arbetsplatsen och i offentligheten. Ett samhälle som håller ihop bygger på jämlikhet i Borås, där alla människor har samma rättigheter och möjligheter. Forum för levande historia och RFSL varnar för en hårdnande attityd bland unga, och hatbrott mot hbtqi-personer ökar enligt Brå och polisen. I en tid då politiker på nationell nivå ibland offrar transpersoners rättigheter för röster är det viktigare än någonsin att vi lokalt i Borås säger ifrån och agerar.

Ett inkluderande Borås där människor med olika bakgrund
 och identitet kan känna sig trygga i vardagen.

Vad innebär ett samhälle fritt från diskriminering?

Ett samhälle fritt från diskriminering innebär att alla människor – oavsett könsidentitet, sexuell läggning, ålder, bakgrund eller funktion – har lika rättigheter, möjligheter och trygghet i vardagen.

För hbtqi-personer handlar det konkret om:

• Trygghet i skola, arbete och offentliga miljöer
• Tillgång till inkluderande och respektfull offentlig service
• Skydd mot hatbrott, trakasserier och diskriminering
• Att slippa anpassa sig till snäva normer kring kön och identitet

Politikens roll är att skapa strukturer som aktivt motverkar diskriminering – genom utbildning, lagstiftning och konkreta åtgärder i vardagen, som till exempel HBTQI-certifiering och inkluderande offentliga miljöer.

Ökad transfobi och hatbrott – verkligheten 2026

Under 2025–2026 har rapporter om hatbrott mot hbtqi-personer ökat markant. Forum för levande historia visar att negativa attityder mot transpersoner växer bland unga, och RFSL rapporterar fler fall av transfobi och hot. I Borås och Västra Götaland ser vi samma trend: fler trakasserier i skolan, på nätet och i offentlig miljö. Transpersoner och icke-binära är särskilt utsatta. Det är inte acceptabelt i en stad som ska vara öppen och trygg för alla.

På riksnivå har Miljöpartiet drivit på för en modern könstillhörighetslag, kriminalisering av omvändelseförsök och en nationell HBTQI-strategi. Vi har konsekvent sagt nej till att offra transpersoners rättigheter för politiska poäng. I Borås tar vi samma kamp lokalt genom politiken i vårt kommunpolitiska program och dagligt arbete i nämnder och bolag.

HBTQI-certifiering av alla kommunala verksamheter

Vi vill att Borås Stad HBTQI-certifierar alla sina verksamheter - från förskola och skola till äldreomsorg och fritidsgårdar. Det innebär obligatorisk utbildning för personal, normkritiska arbetsmetoder och tydliga rutiner mot diskriminering. I vårt kommunpolitiska program är detta en prioriterad fråga. Certifieringen gör att hbtqi-personer kan känna sig trygga när de möter kommunen – oavsett om det gäller barnomsorg, socialtjänst eller kulturverksamhet.

Könsneutrala och menssäkra offentliga toaletter

Alla offentliga toaletter i kommunala byggnader ska bli könsneutrala och menssäkra. Det är en enkel men kraftfull åtgärd som inkluderar icke-binära, transpersoner och alla som inte passar in i strikta könsnormer. I handlingsprogrammet slår vi fast att Borås ska vara en stad där ingen begränsas av diskriminering. Könsneutrala toaletter är en del av det arbetet – tillsammans med könsneutrala omklädningsrum i simhallar och idrottsanläggningar.

Stärkt stöd till kvinno- och tjejjouren och skyddade boenden för hbtqi-personer

Vi vill utöka stödet till Kvinno- och ungdomsjouren och införa skyddade boenden för hbtqi-personer som utsätts för hot och förtryck. I vårt kommunpolitiska program i Borås står det tydligt: vi ska erbjuda trygga platser för dem som flyr hedersförtryck, homo- eller transfobi. På riksnivå driver Miljöpartiet en bredare jämställdhetsstrategi som inkluderar hbtqi-perspektiv i allt från skola till arbetsliv.

Varför detta är systempolitik

Diskriminering är inte en enskild fråga – den genomsyrar hela samhället. När transpersoner inte vågar söka vård eller jobb påverkar det både hälsa och ekonomi. När barn och unga utsätts för transfobi i skolan ökar risken för psykisk ohälsa och utanförskap. Det är samma system som vi beskrev i artikeln: det sociala systemet hänger ihop med skolan, fritiden och stadsutvecklingen. Ett Borås fritt från diskriminering är ett Borås där alla kan bidra och känna sig hemma.

Det finns också en tydlig mekanism bakom varför dessa åtgärder fungerar. När kommunens verksamheter HBTQI-certifieras ökar kunskapen hos personalen, vilket minskar risken för diskriminerande bemötande i skola, vård och omsorg. Det leder i sin tur till att fler vågar söka stöd, utbildning och arbete på lika villkor.

Könsneutrala och inkluderande offentliga miljöer minskar vardagliga hinder och stress för transpersoner och icke-binära, vilket har direkt effekt på psykisk hälsa och deltagande i samhället. När människor känner sig trygga i det offentliga rummet ökar också deras närvaro i utbildning, arbetsliv och föreningsliv.

På samhällsnivå innebär detta att färre människor hamnar i utanförskap, vilket minskar kostnader för socialtjänst, vård och arbetslöshet. Det är därför inte bara en rättighetsfråga – det är en investering i ett starkare och mer hållbart Borås där fler kan bidra.

Vanliga frågor (FAQ)

Varför är HBTQI-certifiering viktigt?

Det skapar kunskap och trygghet i alla kommunala verksamheter så att ingen ska behöva dölja vem hen är. Det är ett konkret verktyg för att motverka både öppen och strukturell diskriminering.

Hur påverkar ökad transfobi Borås?

Media och rapporter 2025–2026 visar att hatbrott och trakasserier ökar – särskilt bland unga. Vi måste agera förebyggande lokalt i skolan, fritidsgårdar och offentliga miljöer.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver modernisering av könstillhörighetslagen, kriminalisering av omvändelseförsök och en nationell HBTQI-strategi som ska genomsyra hela samhället.

Hur hänger detta ihop med Borås kommunpolitiska program?

I programmet slår vi fast att Borås ska vara en stad där ingen begränsas av diskriminering. HBTQI-certifiering och könsneutrala toaletter är direkta åtgärder som vi lovar att genomföra.

Vad kostar det och hur finansierar vi det?

Certifiering och fysiska förändringar är investeringar som sparar pengar på sikt genom minskad ohälsa och färre insatser inom socialtjänst och vård.

Fördjupning – politik i Borås

• Jämlikhet i Borås
• Social hållbarhet i Borås
• Kommunpolitik i Borås

Relaterade inlägg

• Ett Borås för alla – varför vi aldrig kan kompromissa om mänskliga rättigheter
• Den nya klassklyftan är digital
• Från e-petitioner till AI i välfärden – digital demokrati i Borås
• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Vi kan bli Sveriges bästa hbtq-kommun
• Liberalerna svek i HBTQ-frågan
• Våldet är ett samhällsproblem – inte ett individproblem

Källor och referenser

• Brottsförebyggande rådet (Brå) – Statistik om hatbrott
• RFSL – Politisk plattform och påverkan
• Forum för levande historia – Rapporter och undersökningar om intolerans
• Polisen – Utsatt för hatbrott, hot och våld
• Miljöpartiet – HBTQI-politik på riksnivå

AI i välfärden – Borås måste välja rätt väg när algoritmerna tar över

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Det implementeras just nu i rasande fart i kommuner och regioner över hela landet. Men om vi inte styr tekniken, kommer tekniken att styra oss. Under mina år som ordförande för Strategiska IT-frågor i Borås Stad ledde jag arbetet med att forma kommunens digitala ryggrad. Den praktiska erfarenheten, kombinerat med mitt arbete i den arbetsgruppen som tog fram Miljöpartiets AI-politik, har gjort en sak helt klar inför valet 2026: vi måste veta exakt hur vi använder AI för att rädda välfärden, utan att förlora vår mänsklighet och knäcka vårt lokala energisystem på köpet i ett demokratiskt samhälle.

AI ska avlasta personalen och stärka skolan och välfärden 
men alltid med människan i centrum.

Vad är AI i välfärden? Det handlar om att använda artificiell intelligens för att stödja beslut, automatisera administration och förbättra service inom skola, vård och omsorg – utan att ersätta det mänskliga mötet.

Vi står inför en brutal matematisk ekvation i den svenska välfärden. Fram till 2031 behöver kommuner och regioner rekrytera över 400 000 personer för att klara sitt uppdrag. De människorna finns helt enkelt inte. Lösningen som ekar i alla politiska korridorer stavas "AI och automation". Men AI är inte ett magiskt pulver man strör över en underfinansierad verksamhet. Rätt använt är det en revolution som frigör tid. Fel använt är det en dyr, omänsklig katastrof.

Vår grundprincip: Miljöpartiet vill se en grön digitalisering. AI ska stärka välfärden, minska administrationen och öka tillgängligheten – aldrig ersätta det mänskliga mötet. Tekniken ska tjäna människan, inte tvärtom.

Personalen i kläm: Skräckexemplet Tjörn och förebilden Sundsvall

Om vi vill veta hur Borås inte ska göra, behöver vi bara titta på hemtjänsten i Tjörns kommun. Där köpte man in ett AI-system för att helt automatisera personalens schemaläggning i effektiviseringens namn. Resultatet blev förödande. Anställda kände sig som försökskaniner. Scheman kom utan förvarning, innehöll obegripliga luckor och stressen sköt i höjden. Personalen larmade i media om att "det är verksamheten som måste rätta sig efter roboten, inte tvärtom". När teknik tvingas fram uppifrån och ner, enbart för att trimma kalkylblad, skapar vi massiv ohälsa och försämrad social hållbarhet.

Då tittar jag hellre på Strängnäs kommun, där socialtjänsten testar AI-språkmodeller för att sammanfatta och strukturera tunga orosanmälningar. Eller på Sundsvall, som bygger en gemensam, säker AI-plattform för hela kommunen. Där används AI exakt som det ska: för att lyfta bort det tunga, tråkiga pappersarbetet från socialsekreterare och undersköterskor, så att de får mer tid att träffa de människor som behöver dem.

Medborgarens rätt till transparens: Lärdomar från Göteborg

När vi automatiserar myndighetsbeslut måste vi ställa stenhårda krav på transparens. Ett annat tydligt varnande exempel är Göteborgs stad, som använde en AI-tillämpning för att fördela gymnasieplatser till tusentals ungdomar. Resultatet blev kaotiskt, med erbjudanden om platser som innebar orimligt långa resvägar och onödig ångest för familjer.

Det värsta var dock inte det initiala systemfelet, utan vad som hände sedan. När en forskare vid Göteborgs universitet begärde ut algoritmen för att förstå vad som gått fel, fick han avslag. Koden betraktades som en affärshemlighet. Det blev en "svart låda". I ett demokratiskt samhälle kan vi aldrig acceptera att dolda, kommersiella algoritmer styr medborgarnas livschanser. Borås måste kräva full transparens och oberoende säkerhetsgranskning av all AI som köps in för skattepengar.

Den digitala klassklyftan i den smarta äldreomsorgen

Jag har i flera debatter varnat för hur den nya klassklyftan i Borås är digital. När vi nu ser nästa generations innovationer rulla in i äldreomsorgen – från digitala röstassistenter till avancerade trygghetssensorer – måste vi ställa oss en djupt ideologisk fråga: Vem bygger vi egentligen systemen för?

Enligt Socialstyrelsen riskerar många av våra allra äldsta ett digitalt utanförskap. Om vi ersätter hemtjänstens trygga, fysiska besök med en skärm som ropar ut påminnelser om att ta medicinen, riskerar vi att isolera en hel generation. Forskning har visat att även om robotar kan avlasta fysiskt arbete, så kan den mänskliga kontakten inte ersättas utan konsekvenser för välmående. Trygghet kan aldrig mätas i gigabytes. Den analoga fallback-lösningen måste alltid garanteras.

Skolan: Från meningslös skärmdebatt till estniskt samskapande

I den svenska skoldebatten har regeringen och debattörer fastnat i en ytlig diskussion om "skärm eller pärm". Samtidigt springer länder som Estland ifrån oss.

Där har man insett att elevernas AI-användande inte kan mötas med totalförbud. Istället utbildas lärarna systematiskt för att använda AI som ett pedagogiskt verktyg. Borås borde ta täten lokalt och ge våra lärare den fortbildning de förtjänar.

Klimatsmällen vi inte pratar om

Som någon som djupt intresserat sig för hur Borås system hänger ihop, måste vi också prata om AI:s fysiska konsekvenser. Datacenter kräver stora mängder energi och vatten.

Vi vet redan att elnätet är den stora flaskhalsen. Om vi inte ställer krav på klimatsmart drift riskerar AI att motverka klimatarbetet.

Miljöpartiets AI-linje

Inför valet 2026 går Miljöpartiet till val på en konkret AI-politik:

1. Automatisera administration – stärka omsorgen
2. Full transparens – inga svarta lådor
3. Digital inkludering – ingen ska lämnas utanför
4. Klimatkrav på AI och datacenter

---

Fördjupning:

• Demokrati i Borås
• Social hållbarhet
• Skola i Borås
• Kommunpolitik i Borås
• Valet 2026

Relaterade analyser

• Den nya klassklyftan är digital
• Från e-petitioner till AI i välfärden
• Ett Borås för alla
• Så hänger politiken i Borås ihop
• Energisystemet avgör klimatpolitiken

Källor och fördjupning

• Sveriges riksdag – Motion: En grön AI-politik
• Miljöpartiet – Programfördjupning
• SKR – AI i välfärden
• SVT – Estland och AI
• Arbetet – AI-scheman
• GP – AI forskaren som stämde Göteborg

Ett Borås för alla – varför vi aldrig kan kompromissa om mänskliga rättigheter

När vi pratar om hållbarhet i Borås – och den grundläggande jämlikheten i samhället – hamnar fokus ofta på det vi kan ta på: solceller, cykelbanor och avfallshantering. Men en stad är ingenting utan sina invånare. Om vi bygger tekniskt perfekta system i ett samhälle som slits isär av klyftor, otrygghet och diskriminering, då har vi misslyckats. Social hållbarhet är den grund som hela vårt systembygge vilar på.

Ett socialt hållbart samhälle byggs av människor
 med trygghet, jämlikhet och tillit som grund. (Bild: AI)

Kärnan i frågan: Jämlikhet är inte en mjuk "sidofåra" i politiken. Klyftor, våld och diskriminering är dyra systemfel som trasar sönder samhällsväven. Det kräver politiskt mod och systemförståelse för att åtgärdas.

Kort sammanfattning: Miljöpartiets vision för Borås är en stad där ingen lämnas efter. I över 15 år har vi konsekvent drivit på för att bekämpa ekonomisk utsatthet, garantera kvinnors trygghet, försvara HBTQI-rättigheter och stå upp för en human migrationspolitik. Detta är grundbultarna i ett tryggt och ekonomiskt starkt samhälle.

Vad är social hållbarhet? Det handlar om att bygga ett samhälle där människor har trygghet, jämlika livschanser och tillit till varandra. Det omfattar ekonomi, hälsa, utbildning och mänskliga rättigheter – och är avgörande för att hela samhället ska fungera.

I mitt arbete med att förklara hur politiken i Borås hänger ihop återkommer jag ständigt till helheten. Social hållbarhet handlar om att förstå orsakssamband. När vi misslyckas med att skydda de mest utsatta, sprider sig konsekvenserna genom hela samhällskroppen – i form av ohälsa, segregation, ökade socialbidrag och bristande tillit.

Den ekonomiska otrygghetens pris

Redan 2010 lyfte jag hur människor med små ekonomiska marginaler systematiskt diskrimineras. Idag, med skenande levnadsomkostnader och en digital klassklyfta där äldre och resurssvaga stängs ute från samhällsservicen, är situationen än mer akut.

Vi vet att när den ekonomiska otryggheten ökar, påverkas kvinnors trygghet allra mest. Fattigdom och ekonomisk stress är kända riskfaktorer för våld i nära relationer. Det är därför vi aldrig kan se på ekonomiskt bistånd, skola eller bostadsbyggande som isolerade öar – de är kommunicerande kärl.

Rätten till ett liv fritt från våld

En av de absolut mörkaste fläckarna i vårt samhällsbygge är mäns våld mot kvinnor. I mars 2026 lade jag stort fokus på detta, både genom att granska den mörka statistiken för Västra Götaland och genom att ställa den skarpa frågan: Gör Borås tillräckligt utifrån sitt lagstadgade ansvar?

Detta är inget nytt problem, och det är framförallt ett strukturellt problem. När den politiska debatten kantrar mot att göra våldet till en ren invandringsfråga, blundar man för verkligheten. Som jag påpekade i en uppmärksammad debattartikel redan 2013: Våldet är ett samhällsproblem, inte ett invandrarproblem. För att knäcka våldet krävs resurser till kvinnojourer, förebyggande jämställdhetsarbete i förskolan och ett samhälle som slutar se mellan fingrarna.

Ett öppet och inkluderande Borås

Miljöpartiet har alltid drivit visionen om att Borås ska bli Sveriges bästa HBTQ-kommun. Det handlar om trygghet, inkludering och rätten att vara precis den man är. Tyvärr har vi ofta fått ta den kampen i motvind. Ett bottennapp var 2016 när Liberalerna med SD i släptåg röstade ner vårt förslag om att erbjuda stadens lärare HBTQ-utbildning. Rättigheter är aldrig vunna för alltid; de måste försvaras i varje budget och i varje nämnd.

Samma humanistiska grundsyn måste gälla hur vi ser på människor som flyr till vårt land. När Tidöpartiernas migrationspolitik idag aktivt splittrar familjer i Sverige, är det inte bara ett svek mot individen, det är ett sabotage av hela integrationsprocessen. Redan under flyktingkrisen 2015 argumenterade jag för att vi med rätt system och en rättvis fördelning absolut kan klara ett humant mottagande. Pragmatism och humanism står inte i motsats till varandra – de förutsätter varandra.

Vad vill vi framåt inför 2026?

Ett Borås som präglas av social hållbarhet bygger på modig politik. Inför valet 2026 är vårt budskap tydligt:

• Nolltolerans mot våld: Kommunen måste fullt ut säkra finansieringen för skyddade boenden och trappa upp det våldsförebyggande arbetet.
• Slut på stuprören: Socialtjänst, skola och samhällsbyggnad måste arbeta systematiskt för att bryta segregationen och bekämpa barnfattigdomen.
• Försvara det öppna samhället: Borås ska vara en fristad där HBTQI-personers rättigheter värnas och där mångfald ses som en tillgång, inte ett hot.

---

Fördjupning: Mitt arkiv om jämlikhet och mänskliga rättigheter

Dessa frågor har jag debatterat konsekvent i över 15 år. Här hittar du de viktigaste inläggen som formar Miljöpartiets ställningstaganden i Borås, uppdelat på ämnen:

Kvinnors trygghet och mäns våld

• Kommunens ansvar enligt lag – gör Borås tillräckligt? (2026)
• Våld mot kvinnor i Västra Götaland: vad säger statistiken? (2026)
• Kvinnors liv kräver handling – här och nu (2026)
• Våldet är ett samhällsproblem - inte ett invandrarproblem (2013)

HBTQI och ett öppet Borås

• Vi kan bli Sveriges bästa hbtq-kommun (2016)
• Liberalerna svek i HBTQ-frågan (2016)

Ekonomisk rättvisa och humanism

• Den nya klassklyftan är digital (2026)
• När ekonomisk otrygghet ökar påverkas kvinnors trygghet (2026)
• När migrationspolitiken splittrar familjer i Sverige (2026)
• Med nytt system klarar vi mottagandet (2015)
• Fattiga diskrimineras (2010)

Relaterade analyser

• Så hänger politiken i Borås ihop – systemen bakom besluten
• Den nya klassklyftan är digital
• När ekonomisk otrygghet ökar påverkas kvinnors trygghet
• Våld mot kvinnor i Västra Götaland – vad säger statistiken?
• Kommunens ansvar enligt lag – gör Borås tillräckligt?

Källor och fördjupning

• Socialstyrelsen – Våld i nära relationer som folkhälsoproblem
• Brottsförebyggande rådet (Brå) – Statistik om våld i nära relationer
• Folkhälsomyndigheten – Social hållbarhet och jämlika livsvillkor
• SCB – Inkomster och ekonomisk standard i Sverige
• FN – Mänskliga rättigheter

Raymond Liljas (L) atom-experiment i Borås

Raymond Liljas (L) atom-experiment: En miljardnota och ett fläktvrål över Sjuhärad

Liberalernas Raymond Lilja vill utreda små modulära reaktorer (SMR) i Borås. Men bakom orden om ”stabil el” döljer sig en teknisk och ekonomisk mardröm för en inlandskommun: gigantiska fläktar som dånar dygnet runt, enorma vattenbehov och en nota på miljarder som boråsarna ska betala via skattsedeln. Det är inte framtidens energi – det är ett industriellt buller- och kostnadsexperiment på vår gemensamma mark. Detta visar hur energipolitiken i Borås i praktiken påverkar människors vardag. Läs också Linnea Kläths inlägg på miljöpartiet Borås sida.

Kärnan i frågan: Förslaget om kärnkraft i Borås är inte ett svar på energipolitiken - det är ett systemfel. Det försöker pressa in en storskalig, vatten- och kylkrävande teknik i en inlandskommun där förutsättningarna saknas, med konsekvenser för ekonomi, miljö och människors vardag.

Kärnkraft kräver stora kylsystem och industriell infrastruktur,
något som sällan diskuteras i lokala förslag.

Vad är en SMR (små modulära reaktorer)? Det är en mindre typ av kärnkraftverk som byggs i moduler. De kräver fortfarande omfattande kylning, infrastruktur och säkerhetssystem – och är ännu inte kommersiellt etablerade i stor skala, vilket gör dem till en oprövad och mycket dyr teknik i praktiken.

Problemet är systemet – inte bara tekniken

Det är svårt att förstå Liberalernas logik. Den 23 februari 2026 röstade både Liberalerna och Miljöpartiet nej till vindkraft i Borgstena. Vi i Miljöpartiet sa nej till just den placeringen för att skydda lokal natur och boendemiljö – vi vill ha vindkraft, men på rätt plats. Liberalerna däremot använder nu samma argument för att stoppa förnybart, samtidigt som de öppnar för en teknik som bullrar betydligt mer, kostar betydligt mer och riskerar vår lokala miljö på ett helt nytt sätt.

Fläktvrål dygnet runt – det enda realistiska alternativet i Borås

Borås ligger långt från havet. Viskan har under sommaren bara cirka 11 kubikmeter vatten per sekund. En enda 300 MW-reaktor kräver upp till 15 kubikmeter per sekund för kylning. Det är mer än hela åns flöde. Alternativet är luftkylning med massiva industriella fläktar.

Ett sådant system kan nå upp till 89 dBA vid källan. Även med dyra dämpare hamnar bullret på 50 dBA vid tomtgränsen – betydligt högre än vindkraftens gräns. Och till skillnad från vindens varierande sus är fläktljudet ett konstant, mekaniskt dån som aldrig tystnar, inte ens när det är vindstilla. Forskning visar att långvarigt exponering för sådant buller kan ge sömnstörningar, stress och ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar. Raymond Lilja har inte svarat på den enkla frågan: Vart ska kärnkraften med dessa enorma fläktarna placeras? I Fristad, Rydboholm eller Borgstena? Är ni beredda att berätta för de närboende att de får ett bullrigt atom-experiment som granne?

Liberalernas pressmeddelande om att utreda kärnkraft i Borås.
Frågan är inte bara om det låter bra - utan om det faktiskt fungerar i en inlandskommun.

Vattenparadoxen: Ska reaktorn dricka mer än boråsarna?

Även om man försöker använda Viskan blir det ohållbart. En reaktor förbrukar enorma mängder vatten – mer än de 14 500 m³ dricksvatten som Borås använder per dygn under sommaren. Med kyltorn förångas tusentals kubikmeter varje dag. SMHI:s data över Viskans medelvattenföring visar att sommarmånaderna redan är kritiska för åns ekosystem. Ska vi prioritera kylning av Liljas reaktorer eller boråsarnas dricksvatten och naturens behov? Det är en omöjlig ekvation som Lilja helt ignorerar i sitt pressmeddelande.

En miljardnota som boråsarna får betala

Enligt forskning från Chalmers tekniska högskola blir ett energisystem med ny kärnkraft upp till 1 600 miljoner euro dyrare per år än ett förnybart system. Regeringens modell (SOU 2024:56) kräver 300 miljarder i statliga lån och en prisgaranti på 80 öre/kWh – finansierat med en ny elskatt på 2 öre/kWh. Det är atomsocialism: skattebetalarna tar hela risken medan elen ändå exporteras enligt EU-regler. Vi producerar mer el än någonsin, men priset hemma sjunker inte. Varför ska boråsarna betala mer för att få det bullrigare?

Reaktorerna är inte så stabila som Lilja vill få oss att tro

Svenska reaktorer har haft 5–12 oplanerade snabbstopp per år det senaste decenniet. Oskarshamn 3 (2025) låg nere i över ett halvår efter sprickor vid härdtanken. Ringhals 4 var avstängd sju månader under vintern 2022–2023. Att bygga ett lokalt system på få, stora enheter är att lägga alla ägg i en mycket osäker korg. Strålsäkerhetsmyndighetens driftsstatistik visar att nästan var tredje revision drar ut på tiden. Sårbarheten är inbyggd i tekniken – och det är boråsarna som får leva med konsekvenserna.

Vårt alternativ i Borås: Grön baskraft utan dån och miljardnota

Vi i Miljöpartiet vill ha billig, grön och tyst el redan nu – inte ett osäkert experiment om 20 år. Lokalt i Borås satsar vi på det som faktiskt fungerar här och nu:

1. Energieffektivisering
2. Grön baskraft
3. Energilagring

På riksnivå driver Miljöpartiet samtidigt en bredare energipolitik som inkluderar mer havsbaserad vindkraft och nationella satsningar på flexibilitet. Men i Borås handlar det om lokala lösningar som passar vår inlandskommun – inte om att importera en teknik som varken är grön, billig eller tyst.

Det är både billigare och tystare än Liljas fläktvrål. Och det passar perfekt in i det systemperspektiv vi beskrev i systemartikeln – energi, klimat och stadsutveckling måste hänga ihop.

Raymond Lilja, det är dags att vara ärlig...Var vill du lägga kärnkraften i Borås? När hade du tänkt fråga de närboende?

---

Fördjupa dig i energipolitiken

• Energipolitik i Borås
• Klimat i Borås
• Kommunpolitik i Borås

Relaterade analyser

• Så hänger politiken i Borås ihop
• Energisystemet avgör klimatpolitiken
• Ö-drift i Borås
• Kan en kommun driva klimatomställningen?
• Elnätet är flaskhalsen
• Smarta hem och effektavgifter
• Kärnkraft är dyr, farlig och onödig

Källor

• Chalmers
• Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Dillén-utredningen)
• SMHI Vattenwebb - Data över Viskans medelvattenföring
• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Naturvårdsverket
• Energimarknadsinspektionen
• Svenska kraftnät

Elnätsbolagen i Borås backar om effektavgifterna

Elnätsbolagen i Borås backar om effektavgifterna – vad händer nu med elnätsavgifter och elpriser?

När många använder el samtidigt uppstår toppar i elnätet,
 det är dessa som effektavgifterna försöker styra.

Idag kom beskedet som många villaägare och hushåll i hela Borås kommun har väntat på. Både Nätkraft Borås och Sandhult-Sandareds El (SSEL) stoppar införandet av de omdebatterade effekttarifferna. Det är ett djupt pragmatiskt och helt nödvändigt beslut. Man kan inte tvinga fram en prismodell som riskerar att straffa vanliga medborgare innan tekniken och förståelsen finns på plats. Detta visar hur energipolitiken i praktiken påverkar människors vardag.

Kärnan i frågan: Effektavgifter handlar inte bara om elräkningar – det handlar om hur vi styr hela energisystemet mellan hushåll, elnät och produktion.

Vad är en effektavgift? Det är en avgift baserad på hur mycket el du använder samtidigt (din effekttopp), inte bara hur mycket el du använder totalt. Syftet är att minska belastningen på elnätet – men i praktiken kräver det att hushåll kan styra sin elanvändning i realtid.

När regeringen tidigare i mars gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att pausa kraven på effektavgifter nationellt, var det bara en tidsfråga innan effekten skulle nå oss här lokalt. I Borås har vi den speciella situationen att kommunen är uppdelad på tre olika elnätsägare: Nätkraft Borås, SSEL och Vattenfall. Att våra lokala aktörer nu snabbt agerar och officiellt trycker på pausknappen visar på en lyhördhet som vi politiker måste uppmuntra. Prestige får aldrig gå före funktion i energiomställningen.

Samtidigt är bilden mer komplex hos den tredje aktören. Vattenfall, som ansvarar för delar av elnätet i kommunen, har i flera områden valt en mer avvaktande linje där man inte fullt ut backar, utan snarare justerar och pausar införandet i väntan på tydligare nationella riktlinjer. Det speglar skillnaden mellan lokala och nationella aktörer – där de mindre bolagen ofta kan agera snabbare, medan de större systemen rör sig mer trögt.

Tekniken var inte redo för politiken

Som jag skrev redan i februari, när debatten gick som hetast, uppstod en bisarr krock när smarta hem plötsligt skulle tvingas dubbeloptimera mot både rörliga timpriser och lokala effekttoppar. Systemet som nätbolagen var på väg att rulla ut var teoretiskt snyggt i ett kalkylblad, men i praktiken krävde det att boråsarna skulle schemalägga sin tvättmaskin, elbilsladdning och matlagning med en forskares precision för att undvika kostnadschocker.

Det som nu sker är ett tydligt exempel på vad som händer när styrmedel införs utan att systemen runt omkring är synkroniserade. Effektavgifter bygger på att hushållen kan reagera rationellt på prissignaler – men det kräver teknik, automatisering och begriplighet. När dessa delar saknas blir styrningen istället slumpmässig och orättvis. Det är inte hushållen som har misslyckats – det är politiken och systemdesignen.

Grön politik måste vara begriplig. Om vi bygger system som skapar ångest varje gång någon startar spisen klockan 17:00 en kall tisdag, då tappar vi det folkliga stödet för hela klimatomställningen.

Grundproblemet är inte löst – nätet är fortfarande flaskhalsen

Men vi får inte lura oss själva. Att Nätkraft Borås och SSEL nu skrotar tarifferna betyder inte att elnätet i Sjuhärad plötsligt har obegränsad kapacitet. Som jag tidigare har analyserat: elnätet är den verkliga flaskhalsen i vår infrastruktur. Vi elektrifierar transporter, industri och uppvärmning i ett rasande tempo, och kapacitetsbristen är på riktigt.

Om vi inte kan använda ekonomiska piskor (effekttariffer) för att kapa topparna i nätet, måste vi som kommun och samhälle snabba på de verkliga systemlösningarna:

• Digitalisering och automation: Vi måste invänta system där AI och smarta elcentraler sköter lastbalanseringen automatiskt i bakgrunden, utan att hushållen behöver agera mikromanagers över sin egen elförbrukning.
• Mer lokal produktion: Utbyggnaden av solenergi på våra kommunala tak och lokala batterilager måste växlas upp dramatiskt för att avlasta nätet.
• Säkerställ vår krisberedskap: Arbetet mot en robust lokal energiförsörjning och fullskalig ö-drift i Borås blir nu ännu viktigare. Om det övergripande nätet svajar måste vi kunna stå på egna ben.

En grön politik som fungerar i vardagen

Beskedet från våra lokala nätbolag är en seger för det sunda förnuftet. Nu slipper boråsarna en obegriplig straffavgift, och bolagen slipper administrera ett system som riskerade att bygga massiv irritation.

Framåt måste energipolitiken i Borås handla om morötter, smart infrastruktur och lokalt oberoende. Det är så vi bygger ett samhälle som håller ihop, både ekonomiskt och ekologiskt.

Fördjupa dig i energipolitiken

Den här artikeln visar hur effektavgifter påverkar vardagen i Borås. För att förstå helheten behöver du också se hur energisystemet, klimatpolitiken och kommunens beslut hänger ihop.

• Energipolitik
• Klimatpolitik
• Krisberedskap
• Kommunpolitik i Borås

Läs mina tidigare analyser om effektavgifterna:

• När regeringen drog i handbromsen (Mars 2026)
• När smarta hem krockar med omoderna tariffer (Februari 2026)
• Rimlig reform eller ny kostnadschock? (Februari 2026)
• Guiden: Så funkar effektavgiften (Februari 2026)

Relaterade analyser

• Energisystemet avgör klimatpolitiken
• Ö-drift i Borås – energisäkerhet och klimat
• Kan en kommun driva klimatomställningen?
• Så hänger politiken i Borås ihop

Källor och fördjupning

• Nätkraft Borås – Tillbakadragande av effektavgifter
• SSEL – Effektavgifter pausas
• Energimarknadsinspektionen – Regelverk för elnätsavgifter
• Svenska kraftnät – Elnätets kapacitet och systembalans