Lokalpolitik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati. Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning finns inom:

lördag 14 mars 2026

3–30–300-modellen – kan den göra Borås grönare?

Del av artikelserien: Grönare Borås

Hur bygger man en stad där naturen får plats? I denna serie undersöker vi hur grönområden, träd och natur kan integreras i stadsplaneringen i Borås.

  • 1. 3–30–300-modellen – kan den göra Borås grönare? (du läser nu)
  • 2. Varför träd i städer är avgörande för klimatet
  • 3. Viskans park och stadens gröna stråk
  • 4. Hur Borås kan bli en av Sveriges grönaste städer

3–30–300-modellen – kan den göra Borås grönare?

Hur nära naturen bor vi egentligen i Borås? När städer växer blir tillgången till parker, träd och grönområden en allt viktigare fråga för både klimat, hälsa och livskvalitet. En modell som fått stort genomslag i internationell stadsplanering är 3–30–300 – minst tre synliga träd från bostaden, 30 procent trädtäckning i området och högst 300 meter till en park.

Frågan är vad den skulle innebära om den användes fullt ut i Borås.

Sammanfattning

Hur nära naturen bor vi egentligen i Borås? När städer växer blir tillgången till parker, träd och natur en allt viktigare fråga för både klimat, hälsa och livskvalitet. Modellen 3–30–300 – minst tre synliga träd från bostaden, 30 % trädtäckning och max 300 meter till en park – har blivit internationell standard för hälsosamma städer.

Borås har redan god grönstruktur, men skillnaderna mellan stadsdelar är stora. Miljöpartiet vill använda 3–30–300 som verktyg i all stadsplanering. Med Viskans park, Annelundsparken och nya riktlinjer 2025 kan Borås bli en förebild för hur en medelstor stad bygger grönare och mer rättvist.

Faktaruta: Grönstruktur i Borås
  • 25 % trädkronstäckning i tätorten (nationellt snitt cirka 18 %).
  • Minst 15 parker och över 160 lekplatser på kommunal parkmark.
  • Rya Åsar är ett naturreservat mitt i staden.
  • Viskans park får över 33 miljoner kronor i investeringar från 2026.
Källor:
Borås stad – Parker och grönområden

Vad betyder 3–30–300-modellen?

3–30–300-principen formulerades av stadsforskaren Cecil Konijnendijk, en av världens ledande forskare inom urbana skogar och grön infrastruktur.

  • 3 träd – minst tre träd ska vara synliga från varje bostad.
  • 30 procent trädtäckning – stadsdelen bör ha ett tydligt trädtak.
  • 300 meter till park – ingen ska ha längre än 300 meter till ett grönområde.

Modellen används i dag i många städer för att mäta och förbättra tillgången till natur i stadsmiljöer.

Historik – Borås har länge varit en grön stad

Borås har en lång tradition av att integrera natur i stadsplaneringen. Redan under 1800-talet började delar av stadens naturområden skyddas, bland annat i området kring Rya Åsar och längs Viskans dalgång.

Under 1900-talet utvecklades flera av stadens parker och rekreationsområden. Annelundsparken blev en viktig stadspark och ett uppskattat grönområde för många boråsare.

Frågan om parkens framtid blev också en lokal politisk konflikt när planer på exploatering diskuterades. Efter kritik från boende och politiker stoppades planerna och parken kunde bevaras. Det blir ingen exploatering av Annelundsparken.

Samtidigt har stadsutvecklingen under 2000-talet förändrat förutsättningarna. Nya bostadsområden har ibland byggts tätare och med mindre grönska än tidigare.

Nuläget i Borås – en grön stad med tydliga skillnader

Borås har idag cirka 25 % trädkronstäckning i tätorten, vilket är betydligt högre än det nationella genomsnittet på omkring 18 %.

Samtidigt finns stora skillnader mellan olika delar av staden. I vissa centrala områden ligger trädtäckningen över 35 %, medan den i vissa ytterområden kan vara under 15 %.

Just därför har frågor om stadens gröna struktur blivit allt viktigare i stadsplaneringen.

Ett exempel på hur staden försöker stärka den gröna infrastrukturen är Viskans park, där över 33 miljoner kronor investeras för att skapa ett sammanhängande blågrönt stråk genom Borås.

Miljöpartiets lösningar – så gör vi Borås grönare

Om Borås ska ta nästa steg mot en grönare stad krävs tydliga mål för hur naturen ska integreras i stadsplaneringen.

För att nå dit krävs både politiska beslut och tydliga riktlinjer i kommunens planering.

  • Att 3–30–300-principen används i nya detaljplaner.
  • Att Borås planterar minst 5 000 nya träd.
  • Att gröna korridorer skapas mellan stadens naturområden, med Viskan som ett viktigt huvudstråk.
  • Att nya stadsdelar planeras så att trädtäckningen når minst 30 %.
  • Att kommunen använder satellitdata och digitala verktyg för att följa utvecklingen av stadens trädkronor.

Hur grön ska Borås vara i framtiden?

3–30–300 är i grunden en enkel idé: naturen ska finnas nära människor i vardagen.

Borås har redan en stark grönstruktur med parker, skogar och naturområden runt staden. Men skillnaderna mellan olika stadsdelar visar att arbetet långt ifrån är färdigt.

Med projekt som Viskans park, fler träd i stadsmiljön och tydligare mål i stadsplaneringen kan Borås ta nästa steg mot att bli en ännu grönare stad.

I nästa artikel i serien tittar vi närmare på varför träd spelar en avgörande roll för stadens klimat.

Pelarlänkar

Källor

fredag 13 mars 2026

Vad andra kommuner kan lära av Borås – grön politik i praktiken

Vad andra kommuner kan lära av Borås – grön politik i praktiken

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 5 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Boråsmodellen – klimatpolitik i praktiken
  • Lokal koldioxidbudget som styr politiska beslut
  • Upphandling som driver marknaden mot hållbara produkter
  • Stadsplanering med fokus på klimat och grön infrastruktur
  • Lokalt energisystem med fjärrvärme, biogas och kraftvärme
  • Medborgardialog och klimatrådslag

Sammanfattning

Borås har under de senaste femton åren byggt upp ett system där klimatpolitik, smarta inköp, grön stadsutveckling, energiproduktion och medborgardemokrati hänger ihop.

Det är inte en enskild reform som gjort skillnad och det finns inte utrymme att beskriva allt vi gjort. slutsatsen är att det är kombinationen av många beslut som tillsammans skapat ett lokalt klimatsystem.

Borås har exporterat kunskap om avfallshantering och biogas till Vietnam och Indonesien, utvecklat ett energisystem där avfall och biomassa blir resurser och samtidigt arbetat med medborgardialoger och klimatrådslag.

Idag är Borås en av Sveriges 47 klimatneutrala städer inom programmet Viable Cities 2030.

Borås verkliga innovation: ett integrerat kretsloppssystem

Det som ofta gör att Borås uppmärksammas internationellt är inte en enskild teknik utan hur flera system kopplas ihop.

I Borås hänger avfall, energi, vatten och transporter ihop i ett gemensamt kretslopp.

  • Avfall används som bränsle i kraftvärmeverk
  • Matavfall och avloppsslam blir biogas
  • Biogas används som bränsle i transporter

När systemen kopplas ihop minskar både utsläpp och resursförbrukning.

Historik: från avfall till cirkulär ekonomi

Borås har länge varit en pionjär inom avfall och energi.

Genom att vara tidiga med den så kallade Boråsmodellen för avfallssortering kunde olika typer av avfall samlas in i separata påsar och sorteras optiskt.

  • brännbart avfall blev energi i kraftvärmeverk
  • organiskt avfall blev biogas

Detta system gjorde Borås till ett internationellt exempel på hur avfall kan bli en resurs i ett cirkulärt system.

Nästa steg: fyrfackssystem och EU:s nya avfallsregler

Under 2020-talet har Borås tagit nästa steg i utvecklingen av avfallssystemet genom att införa fyrfackssystem för hushållsavfall.

Det innebär att hushållen sorterar flera material direkt hemma i särskilda kärl.

  • matavfall till biogasproduktion
  • restavfall till energiåtervinning
  • förpackningar till materialåtervinning
  • tidningar och papper till återvinning

Systemet är en del av nya EU-regler om producentansvar för förpackningar och fastighetsnära insamling av avfall.

Syftet är att öka återvinningen och göra det enklare för hushållen att sortera sitt avfall.

Fakta: Borås energisystem
  • Fjärrvärme baserad på biobränslen och energiåtervinning av avfall
  • Biogasproduktion från matavfall och avloppsslam
  • Kraftvärmeverk som producerar både värme och el
  • Lokalt kretslopp mellan avfall, energi och transporter

Textilstaden Borås och cirkulär ekonomi

Borås är också Sveriges centrum för textil innovation.

Vid Högskolan i Borås och Science Park Borås utvecklas nya metoder för textil återvinning och cirkulära affärsmodeller.

Det gör att stadens textiltradition har utvecklats till ett centrum för hållbar innovation.

Fairtrade City och global hållbarhet

Borås har också länge arbetat med Fairtrade City-konceptet där kommun, näringsliv och civilsamhälle samarbetar för mer hållbara leverantörskedjor.

Det visar hur lokal politik kan bidra till bättre sociala och miljömässiga villkor globalt.

Demokrati – medborgarna som medskapare

Klimatpolitik handlar inte bara om teknik utan också om demokrati.

Borås har arbetat med medborgardialoger och klimatrådslag där invånare diskuterar klimatåtgärder tillsammans med politiker.

Vad andra kommuner kan göra redan imorgon

  • införa en lokal koldioxidbudget
  • använda upphandling som klimatverktyg
  • planera staden för gång, cykel och kollektivtrafik
  • bygga lokala energisystem
  • involvera medborgarna i klimatarbetet

Sammanfattning

Borås visar att klimatpolitik fungerar när den är praktisk, lokal och långsiktig.

När energi, avfall, stadsplanering och demokrati kopplas ihop skapas ett system där utsläppen minskar och samhället samtidigt blir mer robust.

Grön politik i praktiken fungerar – och modellen kan inspirera många andra kommuner.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om klimatpolitik, energisystem och hur kommunala beslut kan driva klimatomställningen i Borås.

Källor och vidare läsning

Energiinvesteringar som gör skillnad – nu ser vi resultaten

Energiinvesteringar som gör skillnad – nu ser vi resultaten

Detta är det första inlägget jag gör om regionpolitiska frågor. Men eftersom jag sitter som ledamot i styrelsen för fastighet, stöd och service i Västra Götalandsregionen som har hand bland annat om regionens fastigheter och som direkt styr över arbetet med många av våra miljömål måste jag ändå kommentera detta. 

I onsdags på styrelsens sammanträde fick vi en glädjande rapport om hur det går med våra energiinvesteringar. En av de frågor jag brinner för och kämpar med och resultatet är gott. Här följer en redogörelse av vad rapporten visar. 

Det är lätt att prata om klimatmål. Det är svårare att genomföra dem i praktiken. Men ibland finns det siffror som visar att förändring faktiskt sker.

Den senaste statusrapporten om energiinvesteringar visar att arbetet med energieffektivisering i Västra Götalandsregionens fastigheter ger tydliga resultat. Under 2025 beslutades 14 nya energiinvesteringsprojekt till ett värde av drygt 147 miljoner kronor. När dessa projekt är fullt genomförda väntas de minska energianvändningen med nästan 6 000 MWh per år. 

Det är inte bara siffror i ett dokument. Det handlar om konkreta förändringar i våra sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader i regionen.

Investeringarna omfattar bland annat nya ventilationssystem, solcellsinstallationer, värmeåtervinning och förbättringar av byggnaders energiprestanda. De genomförs ofta samtidigt som andra renoveringar eller tekniska åtgärder, vilket både minskar störningar i verksamheten och gör investeringarna mer kostnadseffektiva.

En långsiktig satsning på energieffektivisering

Diagram som visar hur energianvändningen i Västra Götalandsregionens fastigheter minskat från cirka 273 kWh per kvadratmeter på 1990-talet till 141 kWh per kvadratmeter år 2025, med målet 137 kWh per kvadratmeter år 2030.
Den specifika energianvändningen i Västra Götalandsregionens fastigheter har minskat kraftigt över tid. Under 2025 uppgick energianvändningen till 141 kWh per kvadratmeter och år, vilket innebär att målet för 2025 överträffades.

Satsningen på energieffektivisering är inte något som startade i går. Sedan 2013 har beslut fattats om energiinvesteringar på över 1,7 miljarder kronor i regionens fastigheter.

Det är en strategisk satsning som har ett tydligt mål: att halvera energianvändningen i fastighetsbeståndet.

Den typen av långsiktiga investeringar gör skillnad. Varje projekt bidrar till att minska energianvändningen och därmed både kostnader och klimatpåverkan.

Solenergin växer snabbt i regionens fastigheter

Stapeldiagram som visar ökningen av solelproduktion i Västra Götalandsregionens fastigheter från 2014 till 2025, där produktionen når cirka 3,9 GWh år 2025.
Produktionen av egen solel i Västra Götalandsregionens fastigheter har ökat kraftigt de senaste åren. Under 2025 uppgick den totala produktionen till nästan 4 GWh från ett växande antal solcellsanläggningar.

En annan positiv utveckling är den ökande produktionen av solel.

Under 2025 installerades fyra nya solcellsanläggningar i regionens fastigheter. Den största finns på Skaraborgs sjukhus i Skövde och står för en installerad kapacitet på nästan 0,85 GWh.

Totalt uppgår nu den installerade solelkapaciteten till 5,8 GWh – vilket redan överträffar målet för 2025 som låg på 4,6 GWh.

Det betyder att regionen är på god väg mot målet att producera 10 GWh solel i egen regi till år 2030.

Energieffektivisering ger tydliga resultat

Siffrorna visar också att arbetet med energieffektivisering ger tydliga resultat.

Den specifika energianvändningen i regionens fastigheter minskade under 2025 från 146 till 141 kWh per kvadratmeter och år. Målet för året var 144 kWh, vilket innebär att målet inte bara nåddes – utan också överträffades.

Bakom denna utveckling ligger flera faktorer:

  • allt fler energiprojekt genomförs och den samlade besparingen växer
  • energisystemen i fastigheterna optimeras löpande
  • nya byggnader byggs med betydligt lägre energianvändning
  • modern teknik, till exempel effektivare ventilation och belysning, installeras

Resultatet är ett fastighetsbestånd som steg för steg blir mer energieffektivt.

Innovation i energisystemen

Utvecklingen handlar inte bara om traditionell energieffektivisering. Den handlar också om innovation i energisystemen.

Vid Skaraborgs sjukhus i Skövde har ett akvifärprojekt för storskalig värmeåtervinning färdigställts. Under 2026 ska systemet optimeras för att ta tillvara ännu mer spillvärme.

På Östra sjukhuset fortsätter arbetet med ett avancerat värmeåtervinningssystem som redan i sin första etapp har gett tydliga energibesparingar.

Liknande lösningar används även i andra fastigheter, till exempel genom borrhålslager och smartare energistyrning.

Små steg som tillsammans gör stor skillnad

Energieffektivisering är sällan spektakulär. Den sker steg för steg: ett ventilationssystem här, en solcellsanläggning där, ett bättre isolerat tak någon annanstans.

Men när dessa steg summeras blir effekten betydande.

Den senaste rapporten visar att utvecklingen går åt rätt håll. Energianvändningen minskar, den egenproducerade energin ökar och investeringarna fortsätter.

Det är så verklig klimatomställning ser ut: inte i stora rubriker utan i tusentals tekniska förbättringar som tillsammans gör våra samhällen mer hållbara.

Och när resultaten nu börjar synas i statistiken är det också ett kvitto på att långsiktiga energiinvesteringar faktiskt fungerar.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om energiomställning, energieffektivisering och hur offentliga investeringar kan bidra till att minska klimatpåverkan i Västra Götaland.

Källor och vidare läsning

torsdag 12 mars 2026

Energisystemet avgör klimatpolitiken – lärdomar från Borås

Energisystemet avgör klimatpolitiken – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 4 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Energisystemet i Borås – därför spelar det roll
  • Fjärrvärme från biobränslen och energiåtervinning
  • Biogasproduktion från matavfall och avloppsslam
  • Kraftvärmeverk som producerar både värme och el
  • Batterilagring och stödtjänster till elnätet
  • Lokal koldioxidbudget som styr investeringar

Sammanfattning

Energisystemet är inte bara kablar och kraftverk – det är nyckeln till hela klimatpolitiken.

När man talar om klimatpolitik hamnar fokus ofta på symbolfrågor: flygskatter, bensinpriser eller internationella klimatavtal. Men i praktiken avgörs klimatpolitiken mycket mer konkret: av hur energi produceras, hur städer värms och hur transporter drivs.

I Borås syns detta tydligt. Kommunen har infört en lokal koldioxidbudget, elektrifierar fordonsparken och bygger ut laddinfrastruktur. Samtidigt har det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö utvecklat ett energisystem där avfall, biogas, fjärrvärme och elproduktion hänger ihop i ett lokalt kretslopp.

När energisystemet fungerar kan utsläppen minska snabbt. När det inte gör det stannar omställningen.

Vad betyder det att energisystemet avgör klimatpolitiken?

Energisystemet styr tre avgörande saker i samhället:

  • hur stora utsläppen blir
  • hur höga energipriserna blir
  • hur robust samhället är vid kriser

Om energin produceras fossilfritt minskar utsläppen. Om energin produceras lokalt minskar beroendet av globala marknader. Om energisystemet är robust fungerar samhället även vid störningar.

Kommuner påverkar detta mer än många tror. De gör det genom ägande av energibolag, upphandlingar, energiplanering och investeringar i lokal produktion.

Sobacken – hjärtat i Borås energisystem

En central del av Borås energisystem är Sobacken. Här kombineras flera funktioner i ett gemensamt kretslopp: avfallsbehandling, energiproduktion, biogasproduktion och avloppsrening.

Avfall som tidigare gick till deponi omvandlas idag till energi i kraftvärmeverk. Matavfall och slam används för att producera biogas som kan driva bussar och transporter. Spillvärme tas tillvara i fjärrvärmesystemet.

Resultatet är ett system där resurser cirkulerar istället för att gå förlorade.

Detta är ett tydligt exempel på hur energisystem och cirkulär ekonomi kan kopplas ihop i praktiken.

Fakta: Sobacken
  • Producerar fjärrvärme till stora delar av Borås
  • Producerar biogas från matavfall och avloppsslam
  • Kopplar samman energi, avfall och vatten i ett kretsloppssystem

Fjärrvärmen – en av stadens viktigaste klimatlösningar

Fjärrvärmen är en av de mest underskattade klimatlösningarna i Sverige. I Borås produceras fjärrvärmen framför allt från biobränslen och energiåtervinning från avfall. Samtidigt producerar kraftvärmeverken el, vilket gör energianvändningen mycket effektiv.

Det betyder att samma bränsle kan ge både värme och elektricitet.

Biogas – från matavfall till fordonsbränsle

Borås har länge varit en pionjär inom biogasproduktion.

Matavfall och avloppsslam bryts ned i biogasanläggningar där mikroorganismer producerar metan. Gasen kan sedan användas som bränsle i bussar och andra fordon.

Det innebär att avfall blir en resurs samtidigt som utsläppen minskar.

Borås Energi och Miljö har dessutom utvecklat samarbeten kring produktion av flytande biogas, vilket kan spela en viktig roll för tung trafik och transporter i framtiden.

Batterilagring och framtidens energisystem

Energisystemet förändras snabbt. När mer energi produceras från sol och vind ökar behovet av att lagra och balansera elproduktionen.

Borås Energi och Miljö har därför investerat i batterilagring som kan stabilisera elnätet och leverera stödtjänster.

Den typen av teknik gör det möjligt att skapa mer flexibla och robusta energisystem.

Historik: från vindkraft Borgstena till lokal koldioxidbudget

Energisystemet formas inte bara av teknik utan också av politiska beslut.

Ett exempel är vindkraftsfrågan i Borgstena där vi valde att säga nej till ett förslag som inte uppfyllde krav på lokal delaktighet och naturhänsyn. Samtidigt har vi också varit positiva till vindkraft där det faktiskt skulle passa in. 

Samtidigt har Borås varit en av de första kommunerna i Sverige att införa en lokal koldioxidbudget. Den innebär att utsläppen måste minska varje år och att alla nämnder och bolag måste bidra.

När nationell energidebatt möter lokal verklighet

I den nationella politiken handlar energidebatten ofta om stora frågor: kärnkraft, elområden och elpriser.

Men mycket av den faktiska energiomställningen sker lokalt.

Det är kommunala energibolag som bygger fjärrvärme, producerar biogas och el samt investerar i kraftvärmeverk. Det är kommuner som planerar laddinfrastruktur och energieffektiva byggnader.

När man tittar på verkliga utsläppsminskningar visar det sig ofta att lokal energipolitik har större effekt än nationella debatter.

Miljöpartiets lösningar – nästa steg

För att accelerera klimatomställningen vill Miljöpartiet i Borås ta flera nya steg.

  • 1 miljard kronor i klimatinvesteringar
  • solceller på kommunala tak
  • lokala energigemenskaper
  • batterilagring
  • planering för ö-drift vid kriser

Sammanfattning

Energisystemet avgör klimatpolitiken.

Borås har visat att kommuner kan spela en avgörande roll genom fjärrvärme, biogasproduktion, kraftvärme och lokal koldioxidbudget.

Men nästa steg kräver nya investeringar i lokal energiproduktion, energilagring och klimatinfrastruktur.

För ett Borås att längta till – där energin är lokal, priserna rimliga och utsläppen nere.

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om energisystem, klimatpolitik och hur kommunala beslut kan driva klimatomställningen i Borås.

Källor och vidare läsning

onsdag 11 mars 2026

Stadsutveckling som klimatpolitik – lärdomar från Borås

Stadsutveckling som klimatpolitik – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 3 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

Stadsutvecklingens klimatverktyg i Borås
  • Träbyggnation istället för klimatintensiv betong
  • Passivhus och energieffektiva byggnader
  • Skydd av grönområden och biologisk mångfald
  • Utbyggd cykel- och gånginfrastruktur
  • Klimatanpassning genom parker och gröna stråk

Sammanfattning

När vi bygger nytt i Borås är det inte bara hus vi bygger - det är framtiden vi formar.

Redan under rödgrönt styre stoppades exploateringen av Annelundsparken, en av Sveriges grönaste förskolor byggdes på Hestra och klimatsmarta trähus uppfördes i Fristad. Redan 2009–2010 byggdes också Brunnsvägen i Viskafors – 18 passivhusvillor med hyresrätt och extremt låg energiförbrukning.

Idag fortsätter utvecklingen genom projekt som Junibackens förskola, Kristinegränd och det stora stadsutvecklingsprojektet Viskans park – ett fem kilometer långt grönt stråk med cykelbanor och klimatanpassning längs Viskan.

Stadsutveckling är klimatpolitik. Varje ny kvadratmeter vi bygger ska minska utsläpp, stärka biologisk mångfald och göra staden bättre att leva i.

Stadsutveckling i Borås – huvudfrågor

Borås växer och står inför stora beslut om hur staden ska utvecklas. Frågor om bostadsbyggande, grönområden, cykelinfrastruktur och klimatanpassning avgör hur staden fungerar i vardagen.

Den här artikeln analyserar hur stadsutveckling i Borås kan användas som ett verktyg för klimatpolitik, social hållbarhet och bättre stadsmiljöer.

Varför städer avgör klimatpolitiken

Över 80 procent av Sveriges befolkning bor i städer eller tätorter. Samtidigt står bygg- och fastighetssektorn för en mycket stor del av samhällets klimatutsläpp när man räknar in både byggmaterial och energianvändning i byggnader.

Det betyder att hur vi planerar våra städer - var vi bygger, hur vi bygger och vilka material vi använder - är avgörande för klimatet.

Hus står ofta i 50 till 100 år. Om vi bygger fel idag låser vi fast utsläpp i generationer. Om vi bygger rätt kan vi istället minska energianvändning, stärka biologisk mångfald och göra staden mer motståndskraftig mot skyfall och värmeböljor.

Vad betyder det att stadsutveckling är klimatpolitik?

Stadsutveckling handlar om hur vi använder mark, hur vi bygger och hur vi planerar för människor och natur tillsammans.

När vi bygger nytt eller förtätar kan vi välja att göra det på ett sätt som antingen ökar eller minskar utsläpp, segregation och sårbarhet för extremväder.

Varje beslut om markanvändning, materialval och grönområden är därför också ett klimatbeslut.

Byggsektorn och klimatet

När vi pratar om klimatpolitik tänker många på transporter eller energiproduktion. Men byggsektorn är en av de största klimatutmaningarna i samhället.

Betong och stål är mycket energikrävande material att producera. Cementtillverkning står för en betydande del av världens koldioxidutsläpp.

Därför har intresset för träbyggnation ökat kraftigt de senaste åren. Trä fungerar som en kolsänka eftersom träden binder koldioxid under sin livstid.

När trä används i byggnader lagras kolet i konstruktionen under lång tid samtidigt som produktionen kräver mindre energi än traditionella material.

Historik: När Miljöpartiet satte ner foten

2013 stoppades planerna på att exploatera Annelundsparken - ett av Borås viktigaste grönområden.

Samma år byggdes Kärnhuset på Hestra - en av Sveriges grönaste förskolor med passivhusstandard, solceller, sedumtak och regnvattenhantering.

I Fristad byggdes klimatsmarta trähusområden som Frostaliden och senare Prästhöjden.

Passivhusen i Viskafors – ett tidigt exempel

När passivhusen på Brunnsvägen i Viskafors byggdes 2009–2010 var konceptet fortfarande relativt nytt i Sverige.

Projektet omfattade 18 hyresrättsvillor i området Pumpkällehagen och byggdes med mycket höga energikrav.

Passivhus innebär att byggnaderna är så väl isolerade och energieffektiva att behovet av uppvärmning är mycket lågt – ofta under 50 kWh per kvadratmeter och år.

Det innebär både lägre klimatpåverkan och lägre energikostnader för de boende.

Nuläget i Borås – från passivhus till Viskans park

Borås växer och behöver fler bostäder. Samtidigt måste nya områden byggas utan att öka utsläpp eller skapa nya segregationsproblem.

Lokala exempel

  • Junibackens förskola – byggd enligt Borås gröna ramverk
  • Kristinegränd – äldreboende med hög miljöstandard
  • Viskans park – fem kilometer långt grönt stadsstråk genom staden
  • Utbyggd cykelinfrastruktur enligt Borås cykelplan

Grön stadsplanering och klimatanpassning

Klimatförändringarna innebär fler skyfall och längre värmeböljor. Därför behöver städer planeras så att de klarar extrema väderhändelser.

  • Träd sänker temperaturen under värmeböljor
  • Parker kan ta upp stora mängder regnvatten
  • Gröna stråk stärker biologisk mångfald
  • Närhet till natur förbättrar människors hälsa

Exempel på klimatsmart stadsutveckling i Borås

  • Hestra – gröna förskolor och närhet till natur
  • Fristad – träbyggnation och hållbara bostadsprojekt
  • Viskafors – passivhusvillor i Pumpkällehagen
  • Centrala Borås – utvecklingen av Viskans park

Miljöpartiets lösningar – så bygger vi ett klimatpositivt Borås

  • Bygg mer i trä och ställ höga miljökrav i alla projekt
  • Skydda värdefulla grönområden
  • Tillämpa 3-30-300-modellen för grönområden
  • Ställ krav på återbruk och cirkulär ekonomi
  • Bygg fler cykelbanor och gångstråk
  • Bryt segregationen genom blandade boendeformer

Vanliga frågor om stadsutveckling i Borås

Vad betyder stadsutveckling i Borås?

Stadsutveckling handlar om hur nya bostäder, parker, cykelbanor och verksamheter planeras så att staden växer på ett hållbart sätt.

Hur påverkar stadsutveckling klimatet?

Val av byggmaterial, energilösningar, grönområden och transportinfrastruktur påverkar både klimatutsläpp och stadens motståndskraft mot extremväder.

Detta inlägg är en del av

Externa källor och vidare läsning