Politik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati.

Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås – och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning:

torsdag 14 maj 2026

Tänk större om Borås framtid – här är Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030

Tänk större om Borås framtid – här är Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030

Hur ska Borås utvecklas de kommande åren? Hur bygger vi en stad som både klarar klimatkrisen, stärker välfärden och håller ihop socialt? För oss i Miljöpartiet börjar svaret med att tänka större. Därför har vi nu presenterat vårt nya kommunpolitiska program för Borås 2026–2030.

Programmet är vår gemensamma färdplan för ett grönare, tryggare och mer jämlikt Borås. Det innehåller konkreta förslag för klimatet, skolan, kollektivtrafiken, energin, stadsutvecklingen och den sociala hållbarheten. Samtidigt bygger det på en större idé: att politik inte kan delas upp i isolerade frågor. Precis som jag tidigare beskrivit i artikeln om hur politiken i Borås hänger ihop måste vi förstå sambanden mellan klimat, ekonomi, trygghet och demokrati.


Hållbar stadsutveckling och grön politik i Borås enligt Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030
Miljöpartiets kommunpolitiska program beskriver hur Borås kan utvecklas genom klimatinvesteringar, social hållbarhet och långsiktig trygghet.

Vad är ett kommunpolitiskt program?

Ett kommunpolitiskt program är ett partis samlade politiska vision och prioriteringar för kommunen under en mandatperiod.

Det fungerar både som en långsiktig riktning och som ett konkret underlag för beslut i kommunfullmäktige och nämnder.

Miljöpartiets program för Borås 2026–2030 innehåller förslag inom bland annat klimat, energi, kollektivtrafik, social hållbarhet, demokrati och stadsutveckling.

Ett Borås som håller ihop

Vårt program utgår från en enkel men avgörande insikt: framtidens trygghet byggs genom hållbara samhällen. Klimatpolitiken kan inte separeras från ekonomin. Energipolitiken kan inte separeras från tryggheten. Och social hållbarhet kan inte separeras från hur vi planerar våra städer och investeringar.

Därför innehåller programmet både stora investeringar i klimatomställning och tydliga satsningar på jämlikhet och välfärd. Vi vill bygga ett Borås där människor kan leva bra liv utan att framtiden offras.

Några av de viktigaste delarna i programmet

I programmet presenterar vi bland annat förslag om:

  • En rättvis klimatomställning med investeringar i lokal förnybar energi och energieffektivisering
  • Stärkt kollektivtrafik och hållbara transporter som gör det enklare att resa utan bil
  • Fler trygghets- och klimatinvesteringar i stadsdelarna
  • Ökad satsning på social hållbarhet, jämlikhet och förebyggande arbete
  • Mer naturvård, biologisk mångfald och skydd av skogar och grönområden
  • En levande stadskärna med återbruk, mötesplatser och kultur
  • Stärkt lokal krisberedskap och energisäkerhet

Programmet är inte bara en lista med vallöften. Det är ett försök att beskriva hur Borås kan utvecklas som samhälle under de kommande åren.

Kopplingen till hela systemet

Det kommunpolitiska programmet bygger på ett systemperspektiv där olika politikområden hänger ihop. När vi investerar i energieffektivisering påverkar det både klimatet och hushållens ekonomi. När vi bygger bättre kollektivtrafik stärker vi både jämlikheten och möjligheten att nå klimatmålen. När vi satsar på tryggare stadsdelar stärker vi både folkhälsan och demokratin.

Därför går det inte att behandla klimat, ekonomi, social hållbarhet och trygghet som separata frågor. Ett hållbart Borås kräver att hela systemet fungerar tillsammans.

Varför detta är viktigt inför valet 2026

Valet 2026 kommer i hög grad att handla om vilken riktning Borås ska ta. Ska vi fortsätta vara beroende av fossila lösningar och kortsiktig politik – eller ska vi investera i framtidens samhälle?

För oss i Miljöpartiet handlar valet om att våga tänka större. Om att bygga ett Borås som klarar klimatkrisen, stärker välfärden och håller ihop även i oroliga tider.

Det kommunpolitiska programmet är grunden för den riktningen.

Vanliga frågor

Var kan jag läsa hela programmet?

Du kan läsa hela Miljöpartiets kommunpolitiska program för Borås 2026–2030 här:
Kommunpolitiskt program 2026–2030

Vilka frågor prioriterar Miljöpartiet i Borås?

Klimatomställning, social hållbarhet, energi, kollektivtrafik, demokrati och trygghet är några av de centrala områdena i programmet.

Hur skiljer sig programmet från andra partiers politik?

Vi utgår från att klimat, ekonomi och social hållbarhet hänger ihop och att investeringar i omställning också stärker tryggheten och välfärden.

Är programmet bara klimatpolitik?

Nej. Programmet omfattar hela kommunens utveckling – från skola och stadsutveckling till kultur, demokrati och krisberedskap.

Källor

onsdag 13 maj 2026

Tänk större om energikrisen – kritik mot regeringens bensinsänkning

Tänk större om energikrisen – varför det är ansvarslöst att låna pengar till billigare bensin

När världen skakas av energikris, geopolitisk oro och växande klimatkostnader väljer Tidöregeringen att svara med ännu billigare fossila bränslen – finansierat med lånade pengar. Regeringen presenterar nu ett nytt krispaket där staten ska låna miljarder för att tillfälligt sänka bensin- och dieselpriserna. Vi i Miljöpartiet säger som Daniel Helldén: det är politik som är helt fel väg att gå. Sverige behöver mindre fossilberoende, inte mer.

För oss i Borås handlar detta inte bara om nationell ekonomisk politik. Det handlar om hur vi bygger ett samhälle som klarar framtidens energikriser, skyddar hushållens ekonomi och samtidigt tar klimatansvar. Precis som jag tidigare skrivit om energipolitiken i Borås så hänger energi, ekonomi, trygghet och klimat ihop. När regeringen väljer att låna pengar för att hålla nere fossilpriserna skjuter man bara problemen framför sig.


Bensinpump och energikris kopplat till svensk fossilpolitik och regeringens sänkta bensinpriser
Att låna pengar för att hålla nere bensinpriserna riskerar att göra Sverige ännu mer beroende av fossila bränslen och globala energikriser.

Vad innebär regeringens bensinsänkning?

Regeringen vill tillfälligt sänka priset på bensin och diesel genom statliga lån och ökade underskott i statsbudgeten.

Kritiker menar att detta är en kortsiktig lösning som ökar beroendet av fossila bränslen samtidigt som Sverige blir mer ekonomiskt sårbart i framtiden.

Miljöpartiet vill istället använda resurserna till energieffektivisering, kollektivtrafik och lokal förnybar energi som minskar hushållens kostnader långsiktigt.

Billigare bensin idag – dyrare samhälle imorgon

Regeringen beskriver åtgärden som ett stöd till hushåll och företag i en orolig tid. Men problemet är att man försöker lösa en energikris genom att göra Sverige ännu mer beroende av samma fossila system som skapade sårbarheten från början.

Daniel Helldén har kallat förslaget ”helt hål i huvudet”, och det är svårt att säga emot. Samtidigt som klimatkrisen accelererar och extrema väder kostar samhället miljardbelopp väljer regeringen att låna pengar för att subventionera utsläpp.

Det är inte långsiktig ekonomisk politik. Det är en dyr fördröjning av omställningen.

Fossilberoendet gör Sverige svagare

Varje gång oljepriset skenar eller konflikter bryter ut i världen blir Sveriges sårbarhet tydlig. Vi importerar fortfarande stora mängder fossil energi och lämnar därmed över kontrollen över våra energikostnader till globala marknader och auktoritära regimer.

Istället för att bryta detta beroende väljer regeringen nu att använda lånade pengar för att hålla fossilkonsumtionen uppe ytterligare en tid.

Det riskerar att skapa en farlig spiral där samhället blir ännu mer beroende av fossila transporter samtidigt som investeringar i energieffektivisering, kollektivtrafik och förnybar energi skjuts på framtiden.

Vad betyder detta för Borås?

I Borås märks energikrisen redan i hushållens ekonomi, i kommunens kostnader och i företagens osäkerhet kring framtida energipriser. Men lösningen kan inte vara att permanenta fossilberoendet.

Vi behöver istället investera i sådant som faktiskt gör människor mindre sårbara:

  • Mer lokal produktion av förnybar energi
  • Starkare kollektivtrafik och billigare hållbara transporter
  • Energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder
  • Investeringar i batterilagring och energiberedskap

Det är så vi bygger verklig trygghet – inte genom att låna pengar för att tillfälligt göra fossila bränslen billigare.

Kopplingen till hela systemet

Energipriser påverkar hela samhället. När oljepriserna stiger påverkas transporter, matpriser, industri och hushållens ekonomi. Men om lösningen varje gång blir att staten går in och subventionerar fossila bränslen cementerar vi ett system som redan är ekonomiskt och klimatmässigt ohållbart.

När vi istället investerar i lokal energiproduktion, kollektivtrafik och energieffektivisering stärker vi både klimatet, ekonomin och samhällets motståndskraft. Därför är energipolitik i praktiken också trygghetspolitik, ekonomisk politik och krisberedskap.

Vanliga frågor

Varför är det problematiskt att låna pengar till billigare bensin?

För att det ökar statens skulder samtidigt som det förlänger beroendet av fossila bränslen istället för att minska det.

Vad vill Miljöpartiet göra istället?

Vi vill investera i energieffektivisering, förnybar energi och kollektivtrafik som sänker kostnader långsiktigt och gör samhället mindre sårbart.

Hur påverkar detta Borås?

Borås påverkas genom högre energikostnader, osäkerhet kring transporter och ökade kostnader för kommunen och hushållen när energimarknaden svänger.

Är detta bara en klimatfråga?

Nej. Det handlar också om ekonomi, säkerhet och hur robust samhället är vid framtida kriser.

Källor


När demokratins spelregler pressas – vad betyder regeringens migrationspolitik för Borås?

När demokratins spelregler pressas – vad betyder regeringens migrationspolitik för Borås?

Demokratin bygger på förtroende, gemensamma spelregler och respekt för rättsstatens principer. Den senaste tidens händelser i riksdagen – med skärpta medborgarskapskrav och en omstridd votering – väcker frågor om hur robust dessa principer egentligen är. För oss i Borås handlar det inte om abstrakt politik, utan om konkreta konsekvenser för människor som lever och arbetar här.

Det vi ser nu är en dubbelstöt mot rättssäkerheten. Å ena sidan en lagstiftning som slår sönder livet för unga som vuxit upp i Sverige, och å andra sidan en parlamentarisk taktik som rundar demokratins grundprinciper. Den här typen av utveckling är central för att förstå demokratin i Borås och Sverige.

Rättssäkerhet handlar i grunden om att lagar ska vara förutsägbara, lika för alla och inte tillämpas retroaktivt. När dessa principer ifrågasätts påverkar det hela tilliten till systemet.

Vad innebär de nya migrationsförslagen?

Skärpta medborgarskapskrav: Längre väntetid, högre krav på egen försörjning och skärpta bedömningar av levnadssätt.

Kvittningssystemet: Ett informellt system i riksdagen där partier kvittar frånvarande ledamöter för att behålla maktbalansen vid voteringar.

Konsekvens: Kritiker menar att förändringarna både försvårar integration och riskerar att urholka förtroendet för demokratiska spelregler.

I en aktuell debattartikel lyfter vår förstanamn till riksdagen, Imaan Muqbil, hur Tidöregeringens politik splittrar familjer och skapar en enorm otrygghet. Hon påpekar att när "särskilt ömmande skäl" raderas, lämnas de mest utsatta kvar i ett vakuum där ett födelsedatum avgör om du får stanna i ditt enda hem eller inte.

Skärpta medborgarskapskrav – En mur mot inkludering

Medborgarskapet är inte bara en juridisk status, utan en central del av demokratisk delaktighet. Det avgör rätten att rösta i nationella val och fullt ut delta i samhället.

Regeringen har nu lagt fram sin proposition (2025/26:175) som i praktiken innebär att målsnöret för att bli en fullvärdig del av det svenska samhället flyttas långt bortom räckhåll för många. Förslagen, som föreslås träda i kraft den 6 juni 2026, innebär bland annat:

  • Förlängd hemvisttid: Kravet på bosättning höjs från fem till åtta år.
  • Stränga försörjningskrav: Ett nytt krav på självförsörjning där man inte får ha varit beroende av försörjningsstöd de senaste tre åren.
  • Vandel och skötsamhet: Prövningen skärps, vilket öppnar för bredare tolkningar av vad som räknas som ett godtagbart levnadssätt.

För många människor som redan lever och arbetar i Sverige innebär detta en långvarig osäkerhet. Det handlar om människor som studerar, arbetar inom vården, driver företag eller har barn som vuxit upp här. När vägen till medborgarskap förlängs påverkas både integrationen och människors vilja att investera långsiktigt i sin framtid.

När praxis utmanas i riksdagen

Utöver sakpolitiken väcker även processen kritik. Riksdagen använder normalt ett så kallat kvittningssystem – en informell överenskommelse mellan partier för att behålla maktbalansen när ledamöter är frånvarande. Systemet bygger på ömsesidigt förtroende.

Vid voteringen om övergångsregler valde Sverigedemokraterna att bryta denna praxis. Genom att kalla in ledamöter som annars varit kvittade kunde de avgöra omröstningen med röstsiffrorna 147–146.

Detta har beskrivits som ett taktiskt agerande som bryter mot etablerad praxis och väcker frågor om hur riksdagens informella spelregler ska fungera framöver.

"Miljöpartiet kommer att kämpa för en human och rättssäker migrationspolitik. Vi vill att permanenta uppehållstillstånd ska vara norm och att rätten till familjeåterförening stärks," skriver Imaan Muqbil.

Från Borås till riksdagen: konkreta konsekvenser

Här i Borås och Sjuhärad blir konsekvenserna tydliga. Det handlar inte om abstrakta lagförslag, utan om människor som redan är en del av samhället – undersköterskor, lärare och unga som vuxit upp i kommunen.

När regler förändras retroaktivt skapas osäkerhet som påverkar både individer och verksamheter lokalt. Det påverkar också social hållbarhet och möjligheten att bygga ett stabilt samhälle.

Kopplingen till hela systemet

Migration, integration och demokrati är inte separata frågor. När människor lever i osäkerhet kring uppehållstillstånd eller medborgarskap påverkar det hela samhället – från skolor och arbetsmarknad till psykisk hälsa och tilliten till demokratiska institutioner.

När regler förändras snabbt eller retroaktivt påverkas människors vilja att investera i sin framtid, utbilda sig och rota sig lokalt. För kommuner som Borås blir konsekvenserna konkreta. Det påverkar integrationen, arbetsmarknaden och den sociala hållbarheten. Därför är migrationspolitik i praktiken också demokratipolitik, trygghetspolitik och kommunpolitik.

Vad står på spel?

Det som nu sker handlar ytterst om balansen mellan politisk styrning och rättsstatens principer. När regler ändras retroaktivt eller när etablerade parlamentariska normer sätts ur spel riskerar förtroendet för demokratin att urholkas.

För kommuner som Borås påverkar detta även jämlikhet och integration. Osäkerhet kring uppehållstillstånd och medborgarskap gör det svårare för människor att etablera sig och bidra fullt ut.

Vi kan inte acceptera en ordning där förtroendet för demokratin försvagas. Sverige kan bättre än så här.

Vanliga frågor

Vad innebär regeringens nya medborgarskapskrav?

Förslagen innebär längre väntetider, hårdare försörjningskrav och skärpta bedömningar av levnadssätt för att få svenskt medborgarskap.

Vad är kvittningssystemet i riksdagen?

Det är en informell överenskommelse mellan partierna för att behålla balansen vid voteringar när ledamöter är frånvarande.

Hur påverkar detta Borås?

Förändringarna påverkar människor som redan lever och arbetar i kommunen och skapar större osäkerhet kring integration och framtidstro.

Varför är detta en demokratifråga?

För att rättssäkerhet, förtroende och stabila spelregler är grundläggande för demokratin och människors tillit till samhället.

Läs mer och engagera dig

Källor

måndag 4 maj 2026

Grön våg i Borås 2026

En historisk grön våg i Borås – redo för 2026!

​Det är en fantastisk känsla att få vara en del av den medvind som just nu blåser genom vår stad. Allt fler boråsare inser att klimatet inte kan vänta och att vi behöver en politik som är både handlingskraftig och pragmatisk. Resultatet är svart på vitt: vi i Miljöpartiet i Borås har fördubblat vårt medlemsantal på bara ett år och möter just nu de starkaste opinionssiffrorna på över ett decennium i media. Vi är en växande folkrörelse, och det lokala engagemanget märks verkligen av.

​När fler vill ta ansvar växer också vår politiska laguppställning. Vår lista med kandidater till kommunfullmäktige har vuxit med nästan 50 procent inför valet 2026. Jag är otroligt stolt och ödmjuk inför att stå som nummer fyra på den här starka kandidatlistan.

​Min drivkraft framåt är glasklar. Vi måste kombinera en offensiv, nödvändig klimatpolitik med smarta kliv in i framtiden. För mig handlar det om att fortsätta driva på för en vassare kollektivtrafik, en stärkt lokal demokrati och att vi på ett klokt, framtidssäkrat sätt börjar använda IT och AI för att förbättra kommunens service och välfärd. Vi behöver möta grön ideologi med digital expertis och pragmatiska lösningar.

​Sverige vinner på grön politik, och Borås vinner på att vi gör den här omställningen tillsammans.

tisdag 28 april 2026

Bryt barnfattigdomen

Bryt barnfattigdomen - så vill vi ge ensamstående föräldrar 4 800 kronor i månaden

Sammanfattning:
Idag lever 1 av 8 barn i Sverige i ekonomisk utsatthet. För att bryta barnfattigdomen presenterar Miljöpartiet en kraftig höjning av barnbidraget samt ett helt nytt ensamförsörjartillägg. För en ensamstående förälder med två barn innebär vårt förslag en höjning från regeringens nuvarande 2 500 kronor till hela 4 800 kronor i månaden. Samtidigt driver vi på lokalt i Borås för gratis skolfrukost och sociala hyreskontrakt för att stoppa vräkningar. Barnfamiljer vinner på grön politik - det är dags att vi bygger ett samhälle som håller ihop.

Vad menas med barnfattigdom?

Barnfattigdom handlar inte bara om absolut brist på pengar, utan om att växa upp i ett hushåll som saknar ekonomiska marginaler i vardagen. Det kan innebära att familjen har svårt att betala mat, kläder, fritidsaktiviteter eller boendekostnader.

I Sverige mäts barnfattigdom ofta som låg inkomststandard – när hushållets inkomster inte räcker för en grundläggande levnadsnivå. Det påverkar barns hälsa, skolresultat och framtida möjligheter.

Illustration om barnfattigdom i Sverige och behov av ekonomiskt stöd till barnfamiljer
Miljöpartiet vill bryta barnfattigdomen!

Bryt barnfattigdomen – Miljöpartiets förslag för ensamstående föräldrar

Det finns en tyst kris som pågår runtom i Sverige och här i Borås. Det är en kris som är central för social hållbarhet i Borås – och som inte alltid syns i de stora makroekonomiska analyserna, men som känns varje dag vid frukostborden, i matbutikerna och när det är dags att betala räkningarna. Idag lever otroliga 276 000 barn i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar 1 av 8 barn i vårt land. Det är dags att vi slutar blunda för denna verklighet och sätter in de politiska åtgärder som faktiskt krävs för att bryta barnfattigdomen.

En ny, mörk verklighet för Sveriges barnfamiljer

Under den senaste tiden har flera tunga instanser slagit larm om den alarmerande utvecklingen. I Rädda Barnens barnfattigdomsrapport för 2025 framkommer det att 100 000 fler barn lever i fattigdom än vad tidigare mätmetoder har visat, när man räknar in hushållens faktiska levnadsomkostnader.

Ännu mörkare blir bilden när vi tittar på den senaste rapporten från Majblomman, Röda Korset, Rädda Barnen och Hyresgästföreningen. Deras granskning visar att hela 50 procent av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst har svårt att köpa näringsrik mat för alla dagar i veckan. Kanske mest hjärtskärande är att 41 procent av de ensamstående uppger att de själva hoppar över måltider och inte kan äta sig mätta, för att maten ska räcka till barnen. Hela 11 procent vittnar om att inte ens deras barn kan äta sig mätta.

Att vi har en situation där nästan hälften av alla ekonomiskt utsatta ensamföräldrar tvingas låna pengar för att täcka grundläggande utgifter är ett enormt underbetyg till det svenska skyddsnätet. Ensamstående föräldrar löper idag fyra gånger så hög risk att leva i ekonomisk utsatthet jämfört med sammanboende. Det är en tydlig fråga om jämlikhet i Borås och i hela samhället. Det är en ohållbar situation.

Illustration om höjt barnbidrag för ensamstående föräldrar

Vårt förslag: Höjt barnbidrag och ett nytt ensamförsörjartillägg

Miljöpartiet vägrar att acceptera att barn får betala priset för ekonomiska kriser. Därför presenterar vi nu ett offensivt och nödvändigt reformpaket för att direkt stärka barnfamiljernas ekonomi.

Vi föreslår ett generellt höjt och inflationssäkrat barnbidrag, men framför allt riktar vi in oss på dem som drar det absolut tyngsta lasset: vi vill införa ett riktat ensamförsörjartillägg. I våra nordiska grannländer, såsom Danmark, Norge och Finland, finns redan ett liknande riktat stöd till ensamförsörjande föräldrar i form av ett tillägg, och det är hög tid att Sverige följer efter.

Diagram som visar skillnaden mellan regeringens och Miljöpartiets barnbidrag

Exempel på hur MP:s gröna politik gynnar barnfamiljer ekonomiskt.

Så här ser skillnaden ut i praktiken för en ensamstående förälder med två barn (se diagrammet ovan):
  • Regeringens politik idag: Med dagens system får denna familj 2 500 kronor i barnbidrag.
  • Vårt grundförslag: Vi höjer grundnivån på barnbidraget, vilket skulle ge familjen 3 200 kronor.
  • Med ensamförsörjartillägget: När vi adderar vårt nya ensamförsörjartillägg landar summan på hela 4 800 kronor i månaden.

Detta är en ökning med 2 300 kronor varje månad rakt in i plånboken för de familjer som behöver det allra mest.

Relaterade analyser om jämlikhet och social hållbarhet i Borås

Källor