Politik i Borås – analys och riktning

Lokalpolitik analyserad med fokus på klimat, energi, social hållbarhet och demokrati inför valet 2026.

·

Varför Miljöpartiet säger nej till verksamhetsområde 27/41


I dagarna publicerades en debattartikel där Helena Ruderfors (C) anklagar Miljöpartiet för att vara en bromskloss i utvecklingen av Borås. Detta specifikt på grund av vårt motstånd mot att förvandla skog och våtmark kring väg 27/41 till ett storskaligt industriområde. Debattartiklar har ofta ett begränsat utrymme, vilket sällan ger plats för den djupare ideologiska diskussionen om varför vi bygger och för vem. Här är dock mitt svar till Helena Ruderfors (C)

Miljöpartiet i Borås har en tydlig vision om ett klimatneutralt och rättvist Borås. Vårt mål är att bygga ett samhälle som håller sig inom planetens gränser. För att nå dit måste vi våga ifrågasätta gamla sanningar – inte minst den blinda tron på att all form av markexploatering automatiskt leder till välfärd och utveckling.

Precis som jag tidigare skrivit om stadsutveckling i Borås och biologisk mångfald handlar frågan om verksamhetsområde 27/41 om vilken framtid vi vill bygga för kommunen.

Vad är verksamhetsområde 27/41?

Verksamhetsområde 27/41 är ett planerat industri- och logistikområde söder om Borås längs väg 41.

Planområdet omfattar omkring 340 hektar skogs- och våtmarksområden. Kritiker menar att exploateringen hotar biologisk mångfald, vattenmiljöer och kommunens långsiktiga hållbarhetsmål.

Historielöshet och ansvarsflykt

Innan vi går in på framtiden måste vi rätta till historien. Centerpartiet hävdar att det fanns en obefintlig strategi för verksamhetsmark i Borås fram till 2018. Det är ett påstående som antingen vittnar om okunskap eller medveten historielöshet.

Arbetet med att säkra mark för företag har varit en prioriterad process under lång tid. Redan 2011 presenterades Vision Borås Söder där ett stort antal möjliga verksamhetsområden identifierades.

Under mina år som ansvarig för samhällsbyggnadsfrågorna lades grunden för flera av de största industri- och logistiksatsningarna i kommunens moderna historia:

  • Viared Västra – över 120 hektar ny verksamhetsmark.
  • Nordskogen – långsiktig planering för framtida etableringar.
  • Viared Norra – successiva etapputbyggnader av verksamhetsmark.

När stafettpinnen lämnades över fanns en tydlig strategi, flera färdiga planer och pågående utbyggnader. Därför blir det märkligt när Centerpartiet försöker skriva om historien.

Vad är egentligen tillväxt?

Ruderfors likställer storskalig exploatering med framtida välfärd. Men vad är det egentligen för typ av tillväxt Borås behöver?

Centerpartiets modell bygger i stor utsträckning på att locka stora logistiketableringar. Problemet är att dessa verksamheter kräver enorma markytor samtidigt som automatisering och AI successivt minskar behovet av arbetskraft.

Att asfaltera hundratals hektar natur för att bygga automatiserade lagerhallar är inte självklart en investering i framtidens välfärd. Tvärtom riskerar det att låsa fast Borås i en ekonomisk modell som blir allt mindre relevant.

Borås behöver fler små och medelstora företag, fler innovativa verksamheter och fler etableringar kopplade till cirkulär ekonomi, service och reparation. Det är där de långsiktigt hållbara jobben finns.

27/41 och översiktsplanens funktion

Det är viktigt att skilja mellan olika delar av området. Marken närmast vägkorsningen var relativt väl utredd redan före 2018 och syftet var främst att skapa tomter för mindre företag.

Den betydligt större delen av området var däremot inte färdigutredd. Att mark finns utpekad i översiktsplanen innebär inte att den automatiskt ska exploateras. Tvärtom är syftet att området ska utredas innan beslut fattas.

När nya fakta kommer fram måste politiken vara beredd att ompröva tidigare antaganden. Det är inte att sabotera planprocessen – det är att ta ansvar för resultaten av den.

Miljön, skogen och vårt gemensamma vatten

Vi befinner oss mitt i en klimatkris och en kris för den biologiska mångfalden. Området kring 27/41 omfattar omkring 340 hektar skog och våtmark.

Skogen är inte tom mark som väntar på exploatering. Den är livsmiljö för växter och djur, den lagrar kol, reglerar temperaturer och fungerar som en viktig del av kommunens gröna infrastruktur.

För att naturen ska kunna fortsätta leverera dessa ekosystemtjänster måste den finnas kvar.

Vi måste också prata om Viskan. Ån är fortfarande belastad av historiska utsläpp från textilindustrin. Att samtidigt planera för omfattande exploatering av naturmark i anslutning till vattensystemet innebär betydande risker.

När våtmarker asfalteras försvinner naturens egen förmåga att rena och bromsa vattenflöden. Risken för föroreningar och ökad belastning på Viskan ökar därmed markant.

Kopplingen till hela systemet

Frågan om verksamhetsområde 27/41 handlar om mer än en enskild detaljplan. Den handlar om hur Borås väljer att använda mark, vilka företag vi vill attrahera och hur vi värderar naturens roll i samhället.

När skogar och våtmarker exploateras påverkas klimatet, den biologiska mångfalden, vattenkvaliteten och kommunens långsiktiga motståndskraft. Samtidigt påverkar valet av näringslivsstrategi vilka jobb som skapas och hur sårbart näringslivet blir för framtida ekonomiska förändringar.

Därför är 27/41 inte bara en fråga om markanvändning. Det är en fråga om vilken framtidsmodell Borås ska bygga vidare på.

En politik för framtiden

Miljöpartiet vägrar att lägga Borås alla ägg i den storskaliga och ytkrävande logistikkorgen.

Borås behöver mer skyddad natur, inte mindre. Genom att prioritera småföretagande, cirkulär ekonomi och återbruk framför storskalig exploatering bygger vi en kommun som är stark på riktigt.

Processer för stadsutveckling tar lång tid. Just därför har vi inte råd att förstöra oersättliga naturvärden för projekt som riskerar att bli gårdagens lösningar på morgondagens problem.

Att stoppa storskalig asfaltering till förmån för en diversifierad arbetsmarknad, cirkulär ekonomi och levande ekosystem är att ta ansvar för framtidens Borås.

Vanliga frågor

Är Miljöpartiet emot företagsetableringar?

Nej. Vi vill se fler etableringar, men framför allt för små och medelstora företag samt verksamheter inom cirkulär ekonomi, service och innovation.

Vad är problemet med verksamhetsområde 27/41?

Området omfattar stora skogs- och våtmarksområden med höga naturvärden och riskerar att skapa betydande miljöpåverkan.

Finns det alternativ?

Ja. Vi vill prioritera återbruk av redan exploaterad mark och utveckling av befintliga verksamhetsområden.

Varför är Viskan viktig i frågan?

Viskan är redan hårt belastad av historiska utsläpp. Ytterligare exploatering ökar risken för föroreningar och försämrad vattenkvalitet.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Historiskt beslut: Västra Götalandsregionen fasar ut torv

Idag, på Biologiska mångfaldens dag, tog vi i den rödgröna ledningen i Västra Götalandsregionen ett historiskt beslut. Styrelsen för fastighet, stöd och service gav förvaltningsdirektören i uppdrag att fasa ut all användning av torv i regionens utemiljöer. För mig är detta grön politik i sin mest konkreta form - att skydda klimat och biologisk mångfald genom praktiska beslut i den vardagliga verksamheten.

Beslutet innebär att Västra Götalandsregionen nu påbörjar arbetet med att ersätta torv i planteringar och utemiljöer i nära samverkan med leverantörer, kommuner och branschaktörer. Precis som jag tidigare skrivit om biologisk mångfald i Borås och klimatpolitiken handlar detta om att förstå hur våra ekologiska system hänger ihop – från markanvändning till utsläpp och naturvård.


 

Torvmarker och våtmarker i Västra Götaland som skyddas genom regionens beslut att fasa ut torv
Den rödgröna ledningen i Västra Götalandsregionen har beslutat att successivt
 fasa ut användningen av torv i regionens utemiljöer.

Vad är torv och varför är det viktigt?

Torv bildas långsamt i våtmarker där växtdelar bryts ner mycket långsamt på grund av syrebrist.

Torvmarker fungerar som enorma kolsänkor och lagrar mer kol än världens samlade skogar. När torvmarker dikas ut eller bryts frigörs stora mängder växthusgaser.

I Sverige står torrlagda torvmarker för omkring 15 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser.

Den dolda klimatboven – varför torven måste bort

Många tänker på torv som vanlig planteringsjord. Men bakom säckarna i trädgårdsbutiken döljer sig ett av våra största klimatproblem.

Torrlagda torvmarker innehåller dubbelt så mycket kol som världens alla skogar tillsammans. När torven bryts och marken dräneras frigörs enorma mängder växthusgaser till atmosfären.

De årliga utsläppen från torrlagda torvmarker i Sverige är större än utsläppen från hela Sveriges samlade biltrafik. Att fortsätta använda torv i offentlig verksamhet är därför inte långsiktigt hållbart.

Genom att Västra Götalandsregionen nu fasar ut torven minskar vi regionens klimatpåverkan samtidigt som vi skyddar viktiga ekosystem och våtmarker.

Lokalt och regionalt ansvar när nationell politik sviktar

När den nationella klimatpolitiken försvagas får regioner och kommuner ett större ansvar att driva omställningen framåt.

Detta beslut är ett exempel på hur regional politik faktiskt kan göra konkret skillnad. Det handlar inte bara om symboler eller visioner – det handlar om att förändra hur offentlig verksamhet arbetar i praktiken.

Håkan Andersson (S), Evalena Öman (V) och jag betonade under dagens beslut vikten av att skydda ekosystemen och arbeta långsiktigt. För mig visar detta att den rödgröna ledningen i Västra Götaland är beredd att ta ansvar där andra tvekar.

Kopplingen till hela systemet

Torvfrågan visar tydligt hur klimat, biologisk mångfald och samhällsekonomi hänger ihop. När våtmarker förstörs ökar utsläppen samtidigt som naturens förmåga att lagra vatten, skydda arter och motverka översvämningar försämras.

Att skydda torvmarker handlar därför inte bara om naturvård. Det handlar om klimatanpassning, vattenhantering och långsiktig samhällssäkerhet.

När offentliga verksamheter börjar ställa om sina inköp och arbetsmetoder kan det dessutom driva fram förändringar i hela marknaden. Det är så verkliga systemskiften börjar.

Grön politik i praktiken

För mig är detta ett exempel på hur grön politik fungerar som bäst. Vi identifierar ett strukturellt problem, bygger bred politisk samverkan och genomför konkreta förändringar som gör skillnad på riktigt.

Att detta beslut fattades just på Biologiska mångfaldens dag gör det symboliskt starkt. Men viktigast är att det nu också blir praktisk handling.

Västra Götaland tar därmed ett steg mot att bli ett nationellt föredöme för hur offentlig sektor kan kombinera klimatansvar och naturvård i praktiken.

Vanliga frågor

Varför är torv dåligt för klimatet?

När torvmarker bryts eller dikas ut frigörs stora mängder växthusgaser som lagrats i marken under tusentals år.

Hur stora är utsläppen från torvmarker?

Torrlagda torvmarker står för omkring 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Vad innebär regionens beslut i praktiken?

Västra Götalandsregionen ska successivt sluta använda torv i sina utemiljöer och istället arbeta fram hållbara alternativ tillsammans med leverantörer och kommuner.

Varför är detta viktigt regionalt?

Regioner och kommuner har stor påverkan genom sina upphandlingar och investeringar. När offentlig sektor ställer om påverkas hela marknaden.

Fördjupning – politik och hållbarhet

Relaterade inlägg

Källor


·

Vi kan inte asfaltera bort framtiden - därför säger vi nej till verksamhetsområde 27/41

Ett 340 hektar stort skogslandskap söder om Borås, längs väg 41, är under akut hot. Planerna för det som kallas verksamhetsområde 27/41 innebär att ett över tre kilometer långt naturområde riskerar att sprängas sönder och jämnas med marken för nya industri- och logistikanläggningar. Skyddsvärd natur, livsviktiga våtmarker och stora sammanhängande skogsområden kommer försvinna.

Det är med djup frustration jag konstaterar att samtliga partier i Kommunstyrelsen - med undantag för oss i Miljöpartiet - nu valt att driva planerna vidare. Någon gång måste människor hejda sig. Vi kan inte fortsätta att ta ny, orörd mark i anspråk för att lägga den under asfalt och gigantiska lagerbyggnader. Precis som jag tidigare skrivit om stadsutveckling i Borås och biologisk mångfald handlar detta om vilken typ av samhälle vi vill bygga långsiktigt.


Flyer från Miljöpartiet i Borås som uppmanar till att stoppa verksamhetsområde 27/41 och skydda naturområdet söder om Borås
Miljöpartiet i Borås driver en namninsamling mot planerna på verksamhetsområde 27/41 som hotar stora skogs- och våtmarksområden söder om staden. Länk till: namninsamlingen stoppa verksamhetsområdet 27/41

Vad är verksamhetsområde 27/41?

Verksamhetsområde 27/41 är ett planerat industri- och logistikområde söder om Borås längs väg 41.

Planområdet omfattar omkring 340 hektar skogsmark och innehåller både skyddsvärd natur, våtmarker och viktiga vattenflöden kopplade till Viskan.

Kritiker menar att exploateringen riskerar att skapa stora ekologiska skador samtidigt som området främst gynnar storskalig logistik istället för lokala småföretag och hållbar näringsutveckling.

En felriktad strategi – från småföretag till gigantiska logistiklador

När diskussionerna om området ursprungligen inleddes handlade det om en betydligt mindre exploatering i direkt anslutning till vägkorsningen. Syftet var då att skapa verksamhetsmark för mindre företag - en typ av ytor som Borås faktiskt har brist på.

Men planen har successivt vuxit till ett enormt industrikomplex anpassat för storskaliga logistiketableringar och ytkrävande lagerverksamheter med automatiserade plocksystem.

Den typen av verksamheter genererar få arbetstillfällen per kvadratmeter samtidigt som de kräver enorma investeringar och stora markytor. Resultatet blir att mindre lokala företag i praktiken stängs ute.

Vi riskerar därmed att upprepa de strukturella misstagen från Viared. Där har höga markpriser, stora tomtstrukturer och rigida etableringskrav gjort det svårt för små och medelstora företag att etablera sig - trots att just dessa företag historiskt står för en stor del av Sveriges jobbskapande.

Konsekvenserna blir allvarliga:

  • Inträdesbarriärerna ökar för lokala entreprenörer
  • Näringslivet blir mindre diversifierat och mer sårbart
  • Beroendet av enskilda stora aktörer ökar
  • Kommunens ekonomiska motståndskraft försämras vid lågkonjunkturer

Vattenfrågan och konsekvenserna för Viskan

Förutom de ekonomiska riskerna innebär detaljplanen också en direkt påverkan på känsliga ekosystem. Verksamhetsområde 27/41 ligger i direkt anslutning till Viskan och flera viktiga vattenflöden.

När stora naturområden asfalteras och hårdgörs förändras dagvattenhanteringen i grunden. Regnvatten kan inte längre tränga ner i marken utan rinner istället snabbt vidare mot vattendrag och lågpunkter.

Det ökar risken för översvämningar samtidigt som föroreningar från trafik och industri lättare transporteras vidare genom hela vattensystemet - hela vägen mot kustmynningen vid Varberg.

Problemet är inte ambitionen att skapa arbetstillfällen. Problemet är den totala bristen på konsekvensanalys kring hur förändrad markanvändning påverkar ekonomi, klimat, vatten och biologisk mångfald på lång sikt.

Ett rationellt alternativ – återbruk av mark istället för nyexploatering

Det finns alternativ som både stärker ekonomin och skyddar miljön. Men då krävs ett nytt sätt att tänka kring markanvändning.

Istället för att exploatera orörd natur borde Borås bli bättre på att återbruka mark och utveckla redan etablerade industriområden. Att modernisera och förtäta områden som har betydligt starkare lokaliseringslogik än att skövla nya skogsområden.

Där finns redan infrastruktur på plats och påverkan på naturvärden och vattensystem blir betydligt mindre.

Vi behöver dessutom tänka regionalt. I ett större Sjuhäradsperspektiv finns redan planerad industrimark i flera grannkommuner. Det är ekologiskt och ekonomiskt orimligt att varje kommun ska konkurrera genom att exploatera sin egen skyddsvärda natur för logistiketableringar.

Borås behöver istället fler mindre och samhällsnära verksamhetsområden för reparation, återbruk, service och cirkulära verksamheter - inte fler gigantiska lagerkomplex.

Kopplingen till hela systemet

Markanvändning handlar inte bara om enskilda detaljplaner. När stora naturområden exploateras påverkas samtidigt klimatet, den biologiska mångfalden, vattenhanteringen och kommunens långsiktiga ekonomi.

När Borås bygger fler storskaliga logistikområden ökar också beroendet av tung trafik, masskonsumtion och externhandel. Det påverkar energianvändning, utsläpp och kommunens ekonomiska sårbarhet. Samtidigt minskar tillgången till sammanhängande natur och viktiga ekosystemtjänster.

Därför är frågan om verksamhetsområde 27/41 inte bara en lokal exploateringsfråga. Det handlar om vilken ekonomisk modell och vilken framtid Borås ska bygga vidare på.

Att bygga ett samhälle inom planetens gränser

Den energi- och råvaruintensiva tillväxt som präglat rika delar av världen ryms inte längre inom planetens gränser. Vi behöver bli bättre på att använda den mark som redan är exploaterad istället för att fortsätta expandera in i nya naturområden.

Det handlar inte om att stoppa utveckling. Det handlar om att bygga ett samhälle där livskvalitet, långsiktig stabilitet och ekologisk hållbarhet väger tyngre än kortsiktig exploatering.

Kampen är långt ifrån över. Nu behövs fler röster som visar att Boråsbor vill se en annan väg framåt.

✍️ Skriv under namninsamlingen

Planerna för verksamhetsområde 27/41 är ännu inte slutgiltigt beslutade. Det finns fortfarande möjlighet att påverka processen.

Om du också tycker att Borås måste skydda skogen, våtmarkerna och Viskans ekosystem istället för att exploatera ännu mer natur för storskalig logistik, kan du hjälpa till genom att skriva under namninsamlingen.

👉 Skriv under namninsamlingen här

Vanliga frågor

Vad är verksamhetsområde 27/41?

Det är ett planerat industri- och logistikområde söder om Borås längs väg 41 som omfattar stora skogs- och våtmarksområden.

Varför är Miljöpartiet emot planen?

För att den riskerar att förstöra skyddsvärd natur, öka belastningen på Viskan och skapa ett ensidigt näringsliv beroende av storskalig logistik.

Finns det alternativ till nyexploatering?

Ja. Vi vill prioritera återbruk av redan exploaterad mark och utveckling av befintliga industriområden istället för att exploatera orörd natur samt samarbeta med våra grannkommuner.

Hur påverkar detta Borås långsiktigt?

Det påverkar klimatet, vattenhanteringen, den biologiska mångfalden och kommunens ekonomiska motståndskraft.

Hur kan jag engagera mig?

Genom att stödja namninsamlingen och följa arbetet.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Tänk större om Borås framtid – här är Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030

Hur ska Borås utvecklas de kommande åren? Hur bygger vi en stad som både klarar klimatkrisen, stärker välfärden och håller ihop socialt? För oss i Miljöpartiet börjar svaret med att tänka större. Därför har vi nu presenterat vårt nya kommunpolitiska program för Borås 2026–2030.

Programmet är vår gemensamma färdplan för ett grönare, tryggare och mer jämlikt Borås. Det innehåller konkreta förslag för klimatet, skolan, kollektivtrafiken, energin, stadsutvecklingen och den sociala hållbarheten. Samtidigt bygger det på en större idé: att politik inte kan delas upp i isolerade frågor. Precis som jag tidigare beskrivit i artikeln om hur politiken i Borås hänger ihop måste vi förstå sambanden mellan klimat, ekonomi, trygghet och demokrati.


Hållbar stadsutveckling och grön politik i Borås enligt Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030
Miljöpartiets kommunpolitiska program beskriver hur Borås kan utvecklas genom klimatinvesteringar, social hållbarhet och långsiktig trygghet.

Vad är ett kommunpolitiskt program?

Ett kommunpolitiskt program är ett partis samlade politiska vision och prioriteringar för kommunen under en mandatperiod.

Det fungerar både som en långsiktig riktning och som ett konkret underlag för beslut i kommunfullmäktige och nämnder.

Miljöpartiets program för Borås 2026–2030 innehåller förslag inom bland annat klimat, energi, kollektivtrafik, social hållbarhet, demokrati och stadsutveckling.

Ett Borås som håller ihop

Vårt program utgår från en enkel men avgörande insikt: framtidens trygghet byggs genom hållbara samhällen. Klimatpolitiken kan inte separeras från ekonomin. Energipolitiken kan inte separeras från tryggheten. Och social hållbarhet kan inte separeras från hur vi planerar våra städer och investeringar.

Därför innehåller programmet både stora investeringar i klimatomställning och tydliga satsningar på jämlikhet och välfärd. Vi vill bygga ett Borås där människor kan leva bra liv utan att framtiden offras.

Några av de viktigaste delarna i programmet

I programmet presenterar vi bland annat förslag om:

  • En rättvis klimatomställning med investeringar i lokal förnybar energi och energieffektivisering
  • Stärkt kollektivtrafik och hållbara transporter som gör det enklare att resa utan bil
  • Fler trygghets- och klimatinvesteringar i stadsdelarna
  • Ökad satsning på social hållbarhet, jämlikhet och förebyggande arbete
  • Mer naturvård, biologisk mångfald och skydd av skogar och grönområden
  • En levande stadskärna med återbruk, mötesplatser och kultur
  • Stärkt lokal krisberedskap och energisäkerhet

Programmet är inte bara en lista med vallöften. Det är ett försök att beskriva hur Borås kan utvecklas som samhälle under de kommande åren.

Kopplingen till hela systemet

Det kommunpolitiska programmet bygger på ett systemperspektiv där olika politikområden hänger ihop. När vi investerar i energieffektivisering påverkar det både klimatet och hushållens ekonomi. När vi bygger bättre kollektivtrafik stärker vi både jämlikheten och möjligheten att nå klimatmålen. När vi satsar på tryggare stadsdelar stärker vi både folkhälsan och demokratin.

Därför går det inte att behandla klimat, ekonomi, social hållbarhet och trygghet som separata frågor. Ett hållbart Borås kräver att hela systemet fungerar tillsammans.

Varför detta är viktigt inför valet 2026

Valet 2026 kommer i hög grad att handla om vilken riktning Borås ska ta. Ska vi fortsätta vara beroende av fossila lösningar och kortsiktig politik – eller ska vi investera i framtidens samhälle?

För oss i Miljöpartiet handlar valet om att våga tänka större. Om att bygga ett Borås som klarar klimatkrisen, stärker välfärden och håller ihop även i oroliga tider.

Det kommunpolitiska programmet är grunden för den riktningen.

Vanliga frågor

Var kan jag läsa hela programmet?

Du kan läsa hela Miljöpartiets kommunpolitiska program för Borås 2026–2030 här:
Kommunpolitiskt program 2026–2030

Vilka frågor prioriterar Miljöpartiet i Borås?

Klimatomställning, social hållbarhet, energi, kollektivtrafik, demokrati och trygghet är några av de centrala områdena i programmet.

Hur skiljer sig programmet från andra partiers politik?

Vi utgår från att klimat, ekonomi och social hållbarhet hänger ihop och att investeringar i omställning också stärker tryggheten och välfärden.

Är programmet bara klimatpolitik?

Nej. Programmet omfattar hela kommunens utveckling – från skola och stadsutveckling till kultur, demokrati och krisberedskap.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Tänk större om energikrisen – varför det är ansvarslöst att låna pengar till billigare bensin

När världen skakas av energikris, geopolitisk oro och växande klimatkostnader väljer Tidöregeringen att svara med ännu billigare fossila bränslen – finansierat med lånade pengar. Regeringen presenterar nu ett nytt krispaket där staten ska låna miljarder för att tillfälligt sänka bensin- och dieselpriserna. Vi i Miljöpartiet säger som Daniel Helldén: det är politik som är helt fel väg att gå. Sverige behöver mindre fossilberoende, inte mer.

För oss i Borås handlar detta inte bara om nationell ekonomisk politik. Det handlar om hur vi bygger ett samhälle som klarar framtidens energikriser, skyddar hushållens ekonomi och samtidigt tar klimatansvar. Precis som jag tidigare skrivit om energipolitiken i Borås så hänger energi, ekonomi, trygghet och klimat ihop. När regeringen väljer att låna pengar för att hålla nere fossilpriserna skjuter man bara problemen framför sig.


Bensinpump och energikris kopplat till svensk fossilpolitik och regeringens sänkta bensinpriser
Att låna pengar för att hålla nere bensinpriserna riskerar att göra Sverige ännu mer beroende av fossila bränslen och globala energikriser.

Vad innebär regeringens bensinsänkning?

Regeringen vill tillfälligt sänka priset på bensin och diesel genom statliga lån och ökade underskott i statsbudgeten.

Kritiker menar att detta är en kortsiktig lösning som ökar beroendet av fossila bränslen samtidigt som Sverige blir mer ekonomiskt sårbart i framtiden.

Miljöpartiet vill istället använda resurserna till energieffektivisering, kollektivtrafik och lokal förnybar energi som minskar hushållens kostnader långsiktigt.

Billigare bensin idag – dyrare samhälle imorgon

Regeringen beskriver åtgärden som ett stöd till hushåll och företag i en orolig tid. Men problemet är att man försöker lösa en energikris genom att göra Sverige ännu mer beroende av samma fossila system som skapade sårbarheten från början.

Daniel Helldén har kallat förslaget ”helt hål i huvudet”, och det är svårt att säga emot. Samtidigt som klimatkrisen accelererar och extrema väder kostar samhället miljardbelopp väljer regeringen att låna pengar för att subventionera utsläpp.

Det är inte långsiktig ekonomisk politik. Det är en dyr fördröjning av omställningen.

Fossilberoendet gör Sverige svagare

Varje gång oljepriset skenar eller konflikter bryter ut i världen blir Sveriges sårbarhet tydlig. Vi importerar fortfarande stora mängder fossil energi och lämnar därmed över kontrollen över våra energikostnader till globala marknader och auktoritära regimer.

Istället för att bryta detta beroende väljer regeringen nu att använda lånade pengar för att hålla fossilkonsumtionen uppe ytterligare en tid.

Det riskerar att skapa en farlig spiral där samhället blir ännu mer beroende av fossila transporter samtidigt som investeringar i energieffektivisering, kollektivtrafik och förnybar energi skjuts på framtiden.

Vad betyder detta för Borås?

I Borås märks energikrisen redan i hushållens ekonomi, i kommunens kostnader och i företagens osäkerhet kring framtida energipriser. Men lösningen kan inte vara att permanenta fossilberoendet.

Vi behöver istället investera i sådant som faktiskt gör människor mindre sårbara:

  • Mer lokal produktion av förnybar energi
  • Starkare kollektivtrafik och billigare hållbara transporter
  • Energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder
  • Investeringar i batterilagring och energiberedskap

Det är så vi bygger verklig trygghet – inte genom att låna pengar för att tillfälligt göra fossila bränslen billigare.

Kopplingen till hela systemet

Energipriser påverkar hela samhället. När oljepriserna stiger påverkas transporter, matpriser, industri och hushållens ekonomi. Men om lösningen varje gång blir att staten går in och subventionerar fossila bränslen cementerar vi ett system som redan är ekonomiskt och klimatmässigt ohållbart.

När vi istället investerar i lokal energiproduktion, kollektivtrafik och energieffektivisering stärker vi både klimatet, ekonomin och samhällets motståndskraft. Därför är energipolitik i praktiken också trygghetspolitik, ekonomisk politik och krisberedskap.

Vanliga frågor

Varför är det problematiskt att låna pengar till billigare bensin?

För att det ökar statens skulder samtidigt som det förlänger beroendet av fossila bränslen istället för att minska det.

Vad vill Miljöpartiet göra istället?

Vi vill investera i energieffektivisering, förnybar energi och kollektivtrafik som sänker kostnader långsiktigt och gör samhället mindre sårbart.

Hur påverkar detta Borås?

Borås påverkas genom högre energikostnader, osäkerhet kring transporter och ökade kostnader för kommunen och hushållen när energimarknaden svänger.

Är detta bara en klimatfråga?

Nej. Det handlar också om ekonomi, säkerhet och hur robust samhället är vid framtida kriser.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor


·

När demokratins spelregler pressas – vad betyder regeringens migrationspolitik för Borås?

Demokratin bygger på förtroende, gemensamma spelregler och respekt för rättsstatens principer. Den senaste tidens händelser i riksdagen – med skärpta medborgarskapskrav och en omstridd votering – väcker frågor om hur robust dessa principer egentligen är. För oss i Borås handlar det inte om abstrakt politik, utan om konkreta konsekvenser för människor som lever och arbetar här.

Det vi ser nu är en dubbelstöt mot rättssäkerheten. Å ena sidan en lagstiftning som slår sönder livet för unga som vuxit upp i Sverige, och å andra sidan en parlamentarisk taktik som rundar demokratins grundprinciper. Den här typen av utveckling är central för att förstå demokratin i Borås och Sverige.

Rättssäkerhet handlar i grunden om att lagar ska vara förutsägbara, lika för alla och inte tillämpas retroaktivt. När dessa principer ifrågasätts påverkar det hela tilliten till systemet.

Vad innebär de nya migrationsförslagen?

Skärpta medborgarskapskrav: Längre väntetid, högre krav på egen försörjning och skärpta bedömningar av levnadssätt.

Kvittningssystemet: Ett informellt system i riksdagen där partier kvittar frånvarande ledamöter för att behålla maktbalansen vid voteringar.

Konsekvens: Kritiker menar att förändringarna både försvårar integration och riskerar att urholka förtroendet för demokratiska spelregler.

I en aktuell debattartikel lyfter vår förstanamn till riksdagen, Imaan Muqbil, hur Tidöregeringens politik splittrar familjer och skapar en enorm otrygghet. Hon påpekar att när "särskilt ömmande skäl" raderas, lämnas de mest utsatta kvar i ett vakuum där ett födelsedatum avgör om du får stanna i ditt enda hem eller inte.

Skärpta medborgarskapskrav – En mur mot inkludering

Medborgarskapet är inte bara en juridisk status, utan en central del av demokratisk delaktighet. Det avgör rätten att rösta i nationella val och fullt ut delta i samhället.

Regeringen har nu lagt fram sin proposition (2025/26:175) som i praktiken innebär att målsnöret för att bli en fullvärdig del av det svenska samhället flyttas långt bortom räckhåll för många. Förslagen, som föreslås träda i kraft den 6 juni 2026, innebär bland annat:

  • Förlängd hemvisttid: Kravet på bosättning höjs från fem till åtta år.
  • Stränga försörjningskrav: Ett nytt krav på självförsörjning där man inte får ha varit beroende av försörjningsstöd de senaste tre åren.
  • Vandel och skötsamhet: Prövningen skärps, vilket öppnar för bredare tolkningar av vad som räknas som ett godtagbart levnadssätt.

För många människor som redan lever och arbetar i Sverige innebär detta en långvarig osäkerhet. Det handlar om människor som studerar, arbetar inom vården, driver företag eller har barn som vuxit upp här. När vägen till medborgarskap förlängs påverkas både integrationen och människors vilja att investera långsiktigt i sin framtid.

När praxis utmanas i riksdagen

Utöver sakpolitiken väcker även processen kritik. Riksdagen använder normalt ett så kallat kvittningssystem – en informell överenskommelse mellan partier för att behålla maktbalansen när ledamöter är frånvarande. Systemet bygger på ömsesidigt förtroende.

Vid voteringen om övergångsregler valde Sverigedemokraterna att bryta denna praxis. Genom att kalla in ledamöter som annars varit kvittade kunde de avgöra omröstningen med röstsiffrorna 147–146.

Detta har beskrivits som ett taktiskt agerande som bryter mot etablerad praxis och väcker frågor om hur riksdagens informella spelregler ska fungera framöver.

"Miljöpartiet kommer att kämpa för en human och rättssäker migrationspolitik. Vi vill att permanenta uppehållstillstånd ska vara norm och att rätten till familjeåterförening stärks," skriver Imaan Muqbil.

Från Borås till riksdagen: konkreta konsekvenser

Här i Borås och Sjuhärad blir konsekvenserna tydliga. Det handlar inte om abstrakta lagförslag, utan om människor som redan är en del av samhället – undersköterskor, lärare och unga som vuxit upp i kommunen.

När regler förändras retroaktivt skapas osäkerhet som påverkar både individer och verksamheter lokalt. Det påverkar också social hållbarhet och möjligheten att bygga ett stabilt samhälle.

Kopplingen till hela systemet

Migration, integration och demokrati är inte separata frågor. När människor lever i osäkerhet kring uppehållstillstånd eller medborgarskap påverkar det hela samhället – från skolor och arbetsmarknad till psykisk hälsa och tilliten till demokratiska institutioner.

När regler förändras snabbt eller retroaktivt påverkas människors vilja att investera i sin framtid, utbilda sig och rota sig lokalt. För kommuner som Borås blir konsekvenserna konkreta. Det påverkar integrationen, arbetsmarknaden och den sociala hållbarheten. Därför är migrationspolitik i praktiken också demokratipolitik, trygghetspolitik och kommunpolitik.

Vad står på spel?

Det som nu sker handlar ytterst om balansen mellan politisk styrning och rättsstatens principer. När regler ändras retroaktivt eller när etablerade parlamentariska normer sätts ur spel riskerar förtroendet för demokratin att urholkas.

För kommuner som Borås påverkar detta även jämlikhet och integration. Osäkerhet kring uppehållstillstånd och medborgarskap gör det svårare för människor att etablera sig och bidra fullt ut.

Vi kan inte acceptera en ordning där förtroendet för demokratin försvagas. Sverige kan bättre än så här.

Vanliga frågor

Vad innebär regeringens nya medborgarskapskrav?

Förslagen innebär längre väntetider, hårdare försörjningskrav och skärpta bedömningar av levnadssätt för att få svenskt medborgarskap.

Vad är kvittningssystemet i riksdagen?

Det är en informell överenskommelse mellan partierna för att behålla balansen vid voteringar när ledamöter är frånvarande.

Hur påverkar detta Borås?

Förändringarna påverkar människor som redan lever och arbetar i kommunen och skapar större osäkerhet kring integration och framtidstro.

Varför är detta en demokratifråga?

För att rättssäkerhet, förtroende och stabila spelregler är grundläggande för demokratin och människors tillit till samhället.

Läs mer och engagera dig

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

​En historisk grön våg i Borås – redo för 2026!

​Det är en fantastisk känsla att få vara en del av den medvind som just nu blåser genom vår stad. Allt fler boråsare inser att klimatet inte kan vänta och att vi behöver en politik som är både handlingskraftig och pragmatisk. Resultatet är svart på vitt: vi i Miljöpartiet i Borås har fördubblat vårt medlemsantal på bara ett år och möter just nu de starkaste opinionssiffrorna på över ett decennium i media. Vi är en växande folkrörelse, och det lokala engagemanget märks verkligen av.

​När fler vill ta ansvar växer också vår politiska laguppställning. Vår lista med kandidater till kommunfullmäktige har vuxit med nästan 50 procent inför valet 2026. Jag är otroligt stolt och ödmjuk inför att stå som nummer fyra på den här starka kandidatlistan.

​Min drivkraft framåt är glasklar. Vi måste kombinera en offensiv, nödvändig klimatpolitik med smarta kliv in i framtiden. För mig handlar det om att fortsätta driva på för en vassare kollektivtrafik, en stärkt lokal demokrati och att vi på ett klokt, framtidssäkrat sätt börjar använda IT och AI för att förbättra kommunens service och välfärd. Vi behöver möta grön ideologi med digital expertis och pragmatiska lösningar.

​Sverige vinner på grön politik, och Borås vinner på att vi gör den här omställningen tillsammans.

·

Bryt barnfattigdomen - så vill vi ge ensamstående föräldrar 4 800 kronor i månaden

Sammanfattning:
Idag lever 1 av 8 barn i Sverige i ekonomisk utsatthet. För att bryta barnfattigdomen presenterar Miljöpartiet en kraftig höjning av barnbidraget samt ett helt nytt ensamförsörjartillägg. För en ensamstående förälder med två barn innebär vårt förslag en höjning från regeringens nuvarande 2 500 kronor till hela 4 800 kronor i månaden. Samtidigt driver vi på lokalt i Borås för gratis skolfrukost och sociala hyreskontrakt för att stoppa vräkningar. Barnfamiljer vinner på grön politik - det är dags att vi bygger ett samhälle som håller ihop.

Vad menas med barnfattigdom?

Barnfattigdom handlar inte bara om absolut brist på pengar, utan om att växa upp i ett hushåll som saknar ekonomiska marginaler i vardagen. Det kan innebära att familjen har svårt att betala mat, kläder, fritidsaktiviteter eller boendekostnader.

I Sverige mäts barnfattigdom ofta som låg inkomststandard – när hushållets inkomster inte räcker för en grundläggande levnadsnivå. Det påverkar barns hälsa, skolresultat och framtida möjligheter.

Illustration om barnfattigdom i Sverige och behov av ekonomiskt stöd till barnfamiljer
Miljöpartiet vill bryta barnfattigdomen!

Bryt barnfattigdomen – Miljöpartiets förslag för ensamstående föräldrar

Det finns en tyst kris som pågår runtom i Sverige och här i Borås. Det är en kris som är central för social hållbarhet i Borås – och som inte alltid syns i de stora makroekonomiska analyserna, men som känns varje dag vid frukostborden, i matbutikerna och när det är dags att betala räkningarna. Idag lever otroliga 276 000 barn i ekonomisk utsatthet, vilket motsvarar 1 av 8 barn i vårt land. Det är dags att vi slutar blunda för denna verklighet och sätter in de politiska åtgärder som faktiskt krävs för att bryta barnfattigdomen.

En ny, mörk verklighet för Sveriges barnfamiljer

Under den senaste tiden har flera tunga instanser slagit larm om den alarmerande utvecklingen. I Rädda Barnens barnfattigdomsrapport för 2025 framkommer det att 100 000 fler barn lever i fattigdom än vad tidigare mätmetoder har visat, när man räknar in hushållens faktiska levnadsomkostnader.

Ännu mörkare blir bilden när vi tittar på den senaste rapporten från Majblomman, Röda Korset, Rädda Barnen och Hyresgästföreningen. Deras granskning visar att hela 50 procent av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst har svårt att köpa näringsrik mat för alla dagar i veckan. Kanske mest hjärtskärande är att 41 procent av de ensamstående uppger att de själva hoppar över måltider och inte kan äta sig mätta, för att maten ska räcka till barnen. Hela 11 procent vittnar om att inte ens deras barn kan äta sig mätta.

Att vi har en situation där nästan hälften av alla ekonomiskt utsatta ensamföräldrar tvingas låna pengar för att täcka grundläggande utgifter är ett enormt underbetyg till det svenska skyddsnätet. Ensamstående föräldrar löper idag fyra gånger så hög risk att leva i ekonomisk utsatthet jämfört med sammanboende. Det är en tydlig fråga om jämlikhet i Borås och i hela samhället. Det är en ohållbar situation.

Illustration om höjt barnbidrag för ensamstående föräldrar

Vårt förslag: Höjt barnbidrag och ett nytt ensamförsörjartillägg

Miljöpartiet vägrar att acceptera att barn får betala priset för ekonomiska kriser. Därför presenterar vi nu ett offensivt och nödvändigt reformpaket för att direkt stärka barnfamiljernas ekonomi.

Vi föreslår ett generellt höjt och inflationssäkrat barnbidrag, men framför allt riktar vi in oss på dem som drar det absolut tyngsta lasset: vi vill införa ett riktat ensamförsörjartillägg. I våra nordiska grannländer, såsom Danmark, Norge och Finland, finns redan ett liknande riktat stöd till ensamförsörjande föräldrar i form av ett tillägg, och det är hög tid att Sverige följer efter.

Diagram som visar skillnaden mellan regeringens och Miljöpartiets barnbidrag

Exempel på hur MP:s gröna politik gynnar barnfamiljer ekonomiskt.

Så här ser skillnaden ut i praktiken för en ensamstående förälder med två barn (se diagrammet ovan):
  • Regeringens politik idag: Med dagens system får denna familj 2 500 kronor i barnbidrag.
  • Vårt grundförslag: Vi höjer grundnivån på barnbidraget, vilket skulle ge familjen 3 200 kronor.
  • Med ensamförsörjartillägget: När vi adderar vårt nya ensamförsörjartillägg landar summan på hela 4 800 kronor i månaden.

Detta är en ökning med 2 300 kronor varje månad rakt in i plånboken för de familjer som behöver det allra mest.

Relaterade analyser om jämlikhet och social hållbarhet i Borås

Källor

Fördjupning – politik i Borås


·

Tänk större om skogen – regeringens avreglering hotar naturen och vad vi vill göra i Borås

Skogen är inte bara virke. Den är en av Borås viktigaste resurser för biologisk mångfald och klimat – en livsviktig del av vårt klimat, vår biologiska mångfald och vår lokala ekonomi. Borås Stad äger ungefär 10 700 hektar skogsmark, vilket gör oss till en av Sveriges största kommunala skogsägare. Skogarna bidrar till rekreation, biologisk mångfald, klimatarbete och en långsiktigt hållbar virkesproduktion. Ändå väljer regeringen just nu att gå vidare med en skogspolitik som riskerar att påskynda naturförstörelsen. Miljöpartiet säger nej. Vi vill tänka större: hyggesfria metoder, fler naturreservat och en skog som gynnar både klimat och människor i hela Borås.

Den 17 mars 2026 presenterade regeringen nya förslag om att ytterligare avreglera skogsbruket. Tiden från avverkningsanmälan till hugget ska kortas från sex till tre veckor, och Skogsstyrelsens möjligheter att kräva miljöhänsyn eller stoppa avverkning ska kraftigt försvagas. Språkrör Daniel Helldén kallar det ”en usel skogspolitik som riskerar att påskynda förlusten av värdefull natur” och ”en katastrof för svensk skog”. Vi i Miljöpartiet i Borås håller med – och vi ser hur det drabbar just vår kommun.

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Hyggesfritt skogsbruk, även kallat kontinuitetsskogsbruk, innebär att man inte kalavverkar hela skogsområden utan istället plockar ut enstaka träd eller mindre grupper av träd över tid.

Det gör att skogen hela tiden är bevuxen, vilket bevarar biologisk mångfald, skyddar mark och vatten och gör skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar.

Borås som skogsägare – en unik möjlighet

Borås Stad förvaltar omkring 10 700 hektar skogsmark. Det är en betydande resurs som tekniska nämnden ansvarar för. Skogarna är certifierade enligt både FSC och PEFC och sköts med ett långsiktigt ansvar för ekologiska, ekonomiska och sociala värden. Enligt kommunens egna riktlinjer för skogsförvaltning (2024) ska skogen bidra till rekreation, biologisk mångfald och klimatarbete samtidigt som en hållbar virkesproduktion upprätthålls.

Men det finns också kritik. Naturskyddsföreningen i Borås och lokala debattörer i Borås Tidning har flera gånger lyft att kommunen ibland kalavverkar i tätortsnära områden som definieras som ”skog med kombinerade mål” – områden där naturvårds- och sociala hänsyn ska väga tyngre än ren produktion. Debatten handlar om att Borås Stad måste ställa om skogsbruket från grunden till hyggesfritt och mer varierat skogsbruk för att verkligen leva upp till sina egna mål om biologisk mångfald och rekreation.

Varför regeringens förslag är ett hot

Regeringens förslag gör det enklare och snabbare att avverka skogar med höga naturvärden. Det innebär mindre tid för Skogsstyrelsen att granska anmälningar och svårare för miljöorganisationer att överklaga. Resultatet blir fler kalhyggen på känsliga områden, minskad biologisk mångfald och sämre klimatanpassning. I Borås, som är en stor skogsägare, blir konsekvenserna extra tydliga. Våra kommunala skogar är inte bara virkesproducenter – de är rekreationsområden, kolsänkor och livsmiljöer för hotade arter.

Vi har redan sett hur snabbavverkning hotar värdefull natur. Nu vill regeringen göra det ännu enklare. Det går stick i stäv med vad både vetenskap och medborgare kräver: en skogspolitik som skyddar istället för att exploatera.

Vad vi vill göra i Borås – Tänk större om skogen

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” slår vi fast att skogen ska ställas om till hyggesfria metoder, att takten i bildandet av naturreservat ska öka och att fler boråsare ska få tillgång till natur och grönområden. Det är en politik som både skyddar och använder skogen på ett klokt sätt.

  • Ställa om det kommunala skogsbruket till hyggesfria och kontinuitetsskogsbruk som bevarar biologisk mångfald och kolinlagring.
  • Öka takten i bildandet av nya naturreservat i Borås skogar.
  • Stärka tillgängligheten till natur och grönområden, särskilt i de delar av kommunen som idag har minst tillgång.
  • Använda Borås som skogsägare som föregångare – visa att det går att kombinera virkesproduktion med stark miljöhänsyn.

Detta är inte bara miljöpolitik. Det är ekonomi, folkhälsa och framtidstro. En levande och skyddad skog ger rekreation, ren luft, stabila ekosystem och långsiktiga jobb i en grön ekonomi.

Kopplingen till hela systemet

Skogen är en central del av det ekologiska system som hela samhället vilar på. Den binder koldioxid och bromsar klimatförändringarna, men den reglerar också vattenflöden och minskar risken för översvämningar. Rötter och markstruktur håller kvar vatten vid skyfall och motverkar erosion, samtidigt som skogen ger svalka under värmeböljor och skapar livsmiljöer för arter som är avgörande för fungerande ekosystem. När skogar kalavverkas påverkas alla dessa funktioner samtidigt – vilket i sin tur påverkar både klimatet, den biologiska mångfalden och människors vardag i Borås. Därför är skogspolitik inte bara en naturfråga, utan en fråga om klimatanpassning, folkhälsa och samhällsplanering.

Skogen är en del av det stora system som håller ihop Borås. Den binder kol, hanterar vatten, skapar rekreation och bidrar till biologisk mångfald. När vi skyddar skogen stärker vi både klimatet och den sociala hållbarheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås.

Vanliga frågor

Varför är skogspolitik en lokal fråga?

För att kommuner som Borås äger och förvaltar stora skogsområden där beslut om brukande, skydd och tillgänglighet direkt påverkar natur, klimat och invånarnas vardag.

Varför är hyggesfria metoder bättre?

De bevarar biologisk mångfald, lagrar mer kol och ger en mer motståndskraftig skog mot klimatförändringar.

Hur mycket skog äger Borås kommun?

Borås Stad äger ungefär 10 700 hektar skogsmark – en av Sveriges största kommunala skogsägare.

Vad säger Miljöpartiet på riksnivå?

Vi kräver en skogspolitik som prioriterar biologisk mångfald, klimatanpassning och varierade skogsbruksmetoder istället för snabbare avverkning.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Tänk större om energikrisen – varför Borås måste bli självförsörjande på förnybart nu

Just nu skakar världen av en ny energikris. Konflikten i Mellanöstern har återigen visat hur sårbart vårt samhälle är när det står och faller med fossila bränslen. Olje och gasflödena är hotade, och Europa känner redan av konsekvenserna i form av osäkerhet och prischocker. I Borås märker vi det inte bara på elräkningen, vi ser risken med att vara beroende av energi som vi inte styr själva. Det är dags att tänka större. Världen kan inte lita på att fossila bränslen alltid finns där när vi behöver dem, vi måste bli självförsörjande på förnybart här hemma.

Vi i Miljöpartiet ser energikrisen som en del av det energisystem som håller ihop Borås. Precis som jag beskrev i artikeln om hur politiken i Borås hänger ihop så hänger energi, klimat, ekonomi och trygghet ihop. Ett fortsatt fossilt beroende är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsrisk, en ekonomisk risk och en risk för hela samhällets stabilitet.

Solpaneler och vindkraft i stadsmiljö i Borås som visar övergång till lokal förnybar energi
Lokal produktion av förnybar energi gör Borås mindre beroende
 av fossila bränslen och mer robust vid energikriser.


Vad är energisäkerhet?

Energisäkerhet handlar om ett samhälles förmåga att ha tillgång till stabil, prisvärd och tillräcklig energi – även vid kriser, konflikter eller störningar i omvärlden.

På lokal nivå innebär det att producera mer energi nära där den används, minska beroendet av import och bygga system som klarar av både höga priser och avbrott.

Den globala energikrisen visar fossilt beroendes faror

Konflikten kring Hormuzsundet och instabila olje- och gasleveranser har återigen blottat hur sårbart Europa är. I Tyskland har industrier tvingats minska produktionen på grund av höga gaspriser. I Frankrike har regeringen infört restriktioner på energianvändning i offentliga byggnader och uppmanar till ransonering. I Storbritannien har priserna på el stigit kraftigt och flera energibolag varnar för möjliga blackouts om vintern blir kall. Även i Kina och Indien rapporteras om strömavbrott och ransonering av el till industrier för att klara den ökade efterfrågan på gas.

I Sverige är vi fortfarande beroende av importerad fossilenergi under kalla vintrar. Energimyndigheten varnar för att importberoendet gör oss sårbara. Ett fortsatt fossilt beroende innebär att vi lämnar över makten över vår energiförsörjning till geopolitiska krafter vi inte styr. Det är en risk som drabbar både hushåll och företag när priserna svänger eller leveranserna hotas.

Riskerna med fossilt beroende i Sverige och Borås

Att vara beroende av fossila bränslen är inte bara en klimatfråga - det är en säkerhetsfråga och en ekonomisk fråga. Sverige importerar fortfarande stora mängder gas och olja. När konflikter bryter ut eller leveranskedjor störs blir vi omedelbart påverkade. Vi har ingen egen kontroll över priserna eller leveranserna.

Konsekvenserna är konkreta: 

- Högre kostnader för industrier och kommunala verksamheter som påverkar allt från skola och omsorg till infrastruktur. 

- Större påverkan på hushållens ekonomi och trygghet när energipriserna svänger.-

- Miljömässiga risker genom fortsatt utsläpp och långsiktig klimatpåverkan som leder till fler extremväder i Borås.

Det fossila beroendet gör oss beroende av en osäker omvärld. Det är en risk vi inte längre har råd med. Vi måste bryta det beroendet och ta makten över vår egen energiförsörjning.

Vad vi vill göra i Borås – självförsörjning på förnybart

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” lovar vi en rättvis och snabb klimatomställning med en investering på 1 miljard kronor. Det handlar om att:

  • Öka den lokala produktionen av förnybar el genom solceller på stadens tak, vindkraft på lämpliga platser och batterilagring
  • Stärka Borås Energi & Miljö så att kommunen blir en aktiv spelare i den gröna omställningen
  • Genomföra stora energieffektiviseringsprogram i kommunens fastigheter och hos hushållen
  • Bygga upp en lokal energiberedskap med reservkraft, ö-drift och flexibilitet som gör Borås mindre sårbart vid nationella störningar

Detta är inte bara klimatpolitik - det är trygghetspolitik och plånbokspolitik. När vi producerar mer el lokalt blir vi mindre beroende av svängande världsmarknadspriser och geopolitiska kriser. Det är ett Borås som står starkt, oavsett vad som händer i världen.

Kopplingen till hela systemet

Energisystemet är en av samhällets mest grundläggande funktioner. När tillgången på energi minskar eller priserna stiger påverkas hela ekonomin - från hushållens elräkningar till kostnaderna för skola, omsorg och industri. Höga energipriser leder till högre priser på varor och tjänster, vilket i sin tur påverkar jobb, företag och den kommunala ekonomin. Samtidigt kan störningar i energiförsörjningen leda till elavbrott som påverkar allt från uppvärmning och vatten till transporter och digital infrastruktur. Genom att producera mer energi lokalt, effektivisera användningen och bygga robusta system minskar vi dessa risker och stärker hela samhällets stabilitet. Därför är energipolitik i praktiken både ekonomisk politik, trygghetspolitik och klimatpolitik.

Energikrisen visar tydligt hur allt hänger ihop. När vi är beroende av fossila bränslen påverkas både hushållens ekonomi och kommunens kostnader för skola, omsorg och infrastruktur. När vi satsar på förnybar lokal produktion stärker vi både klimatet och den sociala hållbarheten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. En stark energiförsörjning är grunden för ett Borås som håller ihop.

Vanliga frågor

Varför är energipolitik en lokal fråga?

För att hur energi produceras och används lokalt påverkar priser, trygghet och hur väl samhället klarar kriser. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är lokal energiproduktion viktig just nu?

Globala kriser visar att vi inte längre kan lita på importerad fossilenergi. Lokal förnybar produktion gör Borås mer oberoende och tryggare - både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Hur mycket kostar det att bli självförsörjande?

Det är en investering som betalar sig själv genom lägre importkostnader, färre risker och stärkt krisberedskap. Vår 1-miljardssatsning är en del av den planen.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell politik för mer förnybart, energieffektivisering och minskat fossilt beroende – samma principer som vi har lokalt i Borås.

Hur påverkar det vanliga boråsare?

Genom stabilare energiförsörjning, lägre risk för prischocker och ett samhälle som är bättre rustat för framtida kriser. Det handlar om både trygghet och ekonomi.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Tänk större om trygghet och krisberedskap – ett Borås som står starkt vid extremväder och osäkra tider

Extremväder blir allt vanligare. Skyfall, torka, värmeböljor och oväntade störningar i elförsörjningen påverkar redan idag våra liv. Samtidigt ser vi en osäkrare omvärld där energipriser svänger och samhällskritisk infrastruktur kan hotas. I Borås vill vi inte bara reagera när krisen kommer - vi vill vara förberedda. Vi vill tänka större om trygghet och krisberedskap så att ingen boråsare ska behöva känna otrygghet när vädret slår till eller när elnätet sviktar.

Vi i Miljöpartiet ser krisberedskap som en naturlig del av det system som håller ihop Borås vid kriser och extremväder. Precis som vi beskrev i föregående artikel hänger energi, klimat, stadsutveckling och social hållbarhet ihop. En stark krisberedskap är inte en extra kostnad – det är en investering i ett samhälle som håller, både idag och i framtiden. Det handlar om att skydda människor, infrastruktur och natur på samma gång.

AI bild - Skyfall i stadsmiljö i Borås där människor rör sig i regn och visar behovet av krisberedskap
Klimatanpassning och lokal krisberedskap gör Borås mer robust
vid skyfall, värmeböljor och andra samhällsstörningar.

Vad är lokal krisberedskap?

Krisberedskap handlar om ett samhälles förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från störningar som extremväder, elavbrott och andra kriser.

På lokal nivå innebär det att kommunen planerar för risker, bygger robust infrastruktur och säkerställer att invånare, verksamheter och samhällsfunktioner fungerar även när normala system sätts under press.

Varför krisberedskap är en del av Tänk större

Klimatkrisen gör att extremväder blir vanligare. SMHI varnar för fler skyfall, längre värmeperioder och ökade risker för översvämningar längs Viskan. I Borås har vi redan upplevt konsekvenserna: översvämningar i centrum, värmestress i tätorten och oro bland hushåll när elpriserna svänger kraftigt. Samtidigt visar nationella rapporter att Sverige är sårbart för energistörningar, cyberhot och andra kriser. Vi kan inte längre lita på att allt fungerar som vanligt.

I Miljöpartiet i Borås valmanifest ”Tänk större - För ett Borås att längta till” slår vi fast att trygghet handlar om att vara förberedd. Det är inte bara brandvarnare och sandpåsar – det är ett helt system av förebyggande åtgärder som skyddar människor, infrastruktur och natur. Vi vill inte vänta på nästa kris. Vi vill bygga beredskap nu, så att Borås står starkt när det gäller som mest.

Våra konkreta förslag för ett tryggare Borås

Vi vill:

  • Öka investeringarna i klimatanpassning mot torka och skyfall – bland annat genom utbyggd blå-grön infrastruktur längs Viskan, fler dammar och gröna tak som hanterar regn och kyler staden vid värmeböljor
  • Stärka den lokala energiberedskapen genom mer egenproduktion av förnybar el, batterilager och energieffektivisering så att Borås blir mindre sårbart vid nationella störningar
  • Bygga ut kommunens krisberedskap med tydliga planer för extremväder, elavbrott och andra kriser – med fokus på att skydda de mest utsatta, som äldre, barn och personer med funktionsvariationer
  • Införa regelbundna medborgardialoger om krisberedskap så att alla boråsare känner sig delaktiga, informerade och trygga
  • Stärka stödet till frivilliga organisationer och civilsamhället som är en viktig del av den lokala beredskapen – från Röda Korset till lokala föreningar

Dessa åtgärder är inte bara reaktiva – de är proaktiva. De räddar liv, minskar kostnader för samhället och skapar ett Borås som står starkt när det gäller som mest. Det är politik som både skyddar och inkluderar.

Kopplingen till hela systemet

Krisberedskap handlar i grunden om hur olika delar av samhället påverkar varandra när något går fel. Extremväder kan slå ut infrastruktur, vilket påverkar elförsörjning, transporter och tillgång till vård och omsorg. När elen försvinner påverkas allt från uppvärmning och vattenförsörjning till kommunikation och trygghet i hemmen. På samma sätt kan höga energipriser slå mot hushållens ekonomi och skapa oro i samhället. Genom att stärka varje del - klimatanpassning, energisystem, sociala nätverk och lokal planering – bygger vi ett samhälle som inte faller när en del sviktar. Därför är krisberedskap i praktiken både klimatpolitik, energipolitik och socialpolitik.

Krisberedskap är inte en separat fråga. Den hänger ihop med allt annat vi gör i Borås. När vi bygger blå-grön infrastruktur hanterar vi både skyfall och biologisk mångfald. När vi satsar på lokal energiproduktion stärker vi både klimat och elförsörjning. När vi inkluderar medborgare i planeringen ökar den sociala tryggheten och tilliten. Det är samma systemtänkande som genomsyrar hela vårt manifest och vår politik i Borås. Ett starkt Borås är ett Borås där alla delar av systemet arbetar tillsammans.

Vanliga frågor

Varför är krisberedskap en lokal politisk fråga?

För att hur väl ett samhälle klarar kriser avgörs av lokala beslut om infrastruktur, energi, planering och socialt stöd. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är krisberedskap en klimatfråga?

Extremväder orsakas av klimatförändringarna. Ju bättre vi anpassar oss, desto färre skador och lidanden får vi när vädret slår till. Det är därför klimatanpassning är en central del av vår krisberedskap.

Hur mycket kostar det?

Det är en investering som sparar pengar på sikt. Förebyggande åtgärder är alltid billigare än att sanera efter en kris. Vi ser det som en del av den rättvisa klimatomställningen på 1 miljard kronor.

Vad gör Miljöpartiet på riksnivå?

Vi driver en nationell krisberedskapsstrategi som inkluderar lokal anpassning och stärkt civilsamhälle – samma principer vi nu för in i Borås.

Hur involverar ni medborgarna?

Genom regelbundna dialoger och övningar så att alla känner sig delaktiga och vet vad som gäller vid kris. Det skapar både kunskap och trygghet.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor

·

Tänk större om livet i vår stad – en levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser

Borås stadskärna ska vara en plats där människor möts, handlar, skapar och känner sig hemma – inte bara en genomfart för bilar eller ett tomt köpcentrum. Ändå ser vi idag hur många butiker står tomma, hur torghandeln minskar och hur offentliga platser inte alltid känns välkomnande för alla. Det är dags att tänka större om hur vi använder vår stadskärna.

I vårt valmanifest ”Tänk större – För ett Borås att längta till” slår vi fast att stadskärnan ska bli en levande mötesplats med torghandel, återbruk, kultur och aktiviteter. Det handlar inte bara om handel – det handlar om att skapa ett Borås där människor vill vistas, träffas och känna tillhörighet. Precis som vi beskrev i stadsutveckling i Borås och i artikeln "så hänger politiken i Borås ihop" kopplas  stadsutveckling ihop med social hållbarhet, kultur och ekonomi. En levande stadskärna stärker hela systemet.

AI-bild - Människor på torg i Borås med torghandel och mötesplatser som visar en levande stadskärna
En levande stadskärna med torghandel, återbruk och mötesplatser
 skapar trygghet och stärker lokal ekonomi i Borås.

Vad är en levande stadskärna?

En levande stadskärna är ett centrum där människor inte bara passerar – utan stannar, möts och deltar i stadens liv. Det handlar om en blandning av handel, kultur, mötesplatser och vardagsliv.

När stadskärnan fungerar som en social och ekonomisk knutpunkt skapas trygghet, lokal handel stärks och fler människor rör sig i det offentliga rummet. När den inte gör det uppstår istället tomma lokaler, minskad aktivitet och otrygghet.

Varför en levande stadskärna är viktig

En stadskärna som lever är en stadskärna som binder ihop människor. Den ger mötesplatser för alla åldrar, skapar trygghet genom ögonkontakt och aktivitet, och bidrar till lokal ekonomi. Idag riskerar vi att stadskärnan blir en plats man bara passerar – inte en plats man vill stanna på. Det skapar ensamhet, minskad gemenskap och sämre ekonomi för lokala företag. Vi vill vända den utvecklingen.

Våra konkreta förslag från valmanifestet

Vi vill:

  • Utveckla torghandeln så att fler lokala producenter och hantverkare får plats på torgen
  • Stärka återbruk och cirkulär ekonomi med permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker i centrum
  • Skapa fler mötesplatser och aktiviteter – från uteserveringar och kulturscen till sittplatser och lekytor
  • Göra centrum mer barnvänligt och tillgängligt med tryggare gångstråk, belysning och aktiviteter för familjer
  • Säkerställa att saneringen av Viskan genomförs så att ån blir en naturlig, blå-grön mötesplats mitt i staden

Detta är inte bara ”fina idéer”. Det är konkreta åtgärder som gör att fler boråsare vill vistas i centrum, att fler lokala företag överlever och att staden känns levande och välkomnande.

Kopplingen till hela systemet

En stadskärna fungerar som ett nav i det lokala samhället. När människor rör sig i centrum, handlar lokalt och deltar i aktiviteter skapas ett kretslopp av trygghet, ekonomi och social sammanhållning. Fler människor i rörelse ökar den upplevda tryggheten, vilket i sin tur gör att fler vågar vistas i området. Det stärker handeln, gör det mer attraktivt att starta verksamheter och skapar fler arbetstillfällen. På samma sätt får en tom stadskärna motsatt effekt: minskad aktivitet leder till otrygghet, vilket minskar besökare och slår direkt mot lokala företag. Därför är stadsutveckling i praktiken också trygghetspolitik, näringspolitik och folkhälsopolitik.

En levande stadskärna är en del av det större system vi beskriver i systemartikeln. När människor möts i centrum stärks den sociala hållbarheten. När torghandel och återbruk prioriteras minskar vi avfall och främjar cirkulär ekonomi. När vi gör centrum barnvänligt och tillgängligt kopplar vi ihop stadsutveckling med jämlikhet och folkhälsa. Allt hänger ihop – och allt börjar med politiska beslut som prioriterar människor framför bilar och tomma ytor.

Vanliga frågor

Varför är stadskärnan en politisk fråga?

För att hur vi utformar stadens centrum påverkar trygghet, handel, mötesplatser och hur människor rör sig i vardagen. Det är en central del av hur ett samhälle fungerar.

Varför är torghandel så viktigt?

Torghandel ger lokala producenter och hantverkare en chans att möta kunder direkt. Det skapar levande torg, stärker den lokala ekonomin och ger boråsarna färskare och mer hållbara varor.

Hur ska återbruk bli en del av stadskärnan?

Genom permanenta återbrukscentraler och pop-up-butiker där folk kan lämna in och köpa begagnat. Det minskar avfall, sänker konsumtionen och skapar nya mötesplatser.

Hur gör ni centrum mer barnvänligt?

Genom tryggare gångstråk, bättre belysning, fler sittplatser och aktiviteter som riktar sig till familjer. Barnvänliga städer är städer där alla trivs.

Hur finansierar ni detta?

Genom omfördelning av befintliga medel från bilparkeringsplatser och storskaliga exploateringsprojekt till levande stadsmiljö. Det är en investering som betalar sig själv genom ökad handel och trygghet.

Fördjupning – politik i Borås

Relaterade inlägg

Källor och referenser