Politik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati.

Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås – och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning:

fredag 16 november 2012

Debatt: Folkligt deltagande i energiomställningen

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2012 som en debattartikel i Borås Tidning.

Frågan om folkligt deltagande i energiomställningen har sedan dess blivit en av de mest centrala konflikterna i svensk energipolitik – särskilt i utbyggnaden av vindkraft och lokal energiproduktion.

Detta inlägg är en del av en större analys av energipolitik i Borås , där frågor om lokal förankring, energisystem och politiska beslut står i centrum.

Debatt: Folkligt deltagande i energiomställningen


Det vore passande om moderaternas ord i BT 5/11 om lokal förankring i utbyggnaden av vindkraft möttes av handling. I riksdagen har de röstat emot flera förslag för att göra människor mer delaktiga i energiomställningen.


Den moderatledda regeringen har till och med motarbetat detta genom att införa en straffskatt på kooperativt ägd vindkraft.

Vindkraften är det energislag som byggs ut snabbast i Sverige och övriga världen. Det skapar nya gröna jobb, minskad miljöpåverkan och är en förutsättning för att nå målet om 100 procent förnybar energi. För att ta tillvara den potential som finns i utbyggnad av vindkraft är det nödvändigt att öka det folkliga deltagandet i utbyggnaden och därmed acceptansen för vindkraftverk i närmiljön.

Miljöpartiet har i riksdagen lagt en motion om folkligt deltagande i energiomställningen med flera förslag om hur fler kan engageras:

Sverige bör precis som Danmark besluta att närboende alltid ska ha rätt att bli delägare i planerade vindkraftsprojekt.

Ge fastighetsskatten för vindkraft till de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. Så görs idag i Norge. I genomsnitt handlar det om cirka 30 000 kronor per år och kraftverk som idag betalas till statskassan. Att ge fas-tighetsskatten till kommunen ger en kompensation för kommunens arbete samt ett tack för bidraget i energiomställningen.

Medan elmarknaden i Sverige domineras av tre eljättar äger två miljoner tyskar sin egen el. Även Sverige behöver införa nettodebitering så att privatpersoner får rätten att sälja el ut på nätet till samma pris som man betalar via elräkning.

Revidera det kommunala vetot så att det blir rättssäkert. Alla inblandade ska på förväg veta vilka kriterier som gäller för om ett vindkraftsprojekt får godkänt eller inte. Beslutet ska kunna överklagas som i andra liknande byggärenden.

Sverige har mycket att lära av våra grannländer. Med regeringen Reinfeldts politik har Sverige tappat fart i utbyggnaden av förnybar energi. Enligt de prognoser alla medlemsländer skickat till EU har Sverige den näst lägsta utbyggnadstakten av förnybar energi, bara Lettland är sämre.

Sverige bör som Danmark anta ett mål om ett helt förnybart ?energisystem. Vi har ännu bättre förutsättningar med teknisk kompetens och naturmässiga förutsättningar. Men det som skiljer är att i Danmark ägs majoriteten av vindkraften lokalt, medan den svenska regeringen förvägrar svenska folket samma möjlighet. Vi välkomnar Moderaterna att stödja våra förslag om folkligt deltagande i energiomställningen.


Lise Nordin (MP)
riksdagsledamot, energitalesperson

Tom Andersson (MP)
kommunalråd Borås

Publicerad i BT 2012-11-13: https://www.bt.se/debatt/folkligt-deltagande-i-energiomstallningen/

Analys 2026:

Sedan denna text skrevs har frågan om lokal förankring blivit ännu mer central. Erfarenheter från både Sverige och Europa visar att energiprojekt med lokalt ägande och delaktighet möter betydligt mindre motstånd.

För kommuner som Borås innebär detta att energiomställningen inte bara är en teknisk fråga – utan också en demokratifråga.

Källor

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar