Kongresshuset ger ingen ökad konsumtion

Har följt debatten om kongresshuset under en längre tid nu och jag måste säga att det från motståndarsidan finns en viss brist på grundläggande analys. I detta inlägg tar jag mig an de miljöintresserades argument - att konsumtionen skulle öka.

De hävdas att kongresshuset är dåligt på grund av att de möten och kongresser som förläggs i Borås ökar konsumtionen och det ger en negativ miljöpåverkan. Låt oss granska argumentet och göra en kort analys av miljöpåverkan på två kongresser, en i ett nytt kongresshus i Borås och en i Uppsala Konsert och Kongress. Låt oss för enkelhetens skull anta att vi kan få in 1000 personer i båda exemplen. Vi antar dessutom att det är en återkommande kongress av typen partikongress.

Så vad är skillnaden för konsumtionen och miljöpåverkan mellan dessa två alternativ?

1. Frågan här är inte om kongressen kommer att äga rum eller inte. Frågan är i vilken svensk anläggning kongressen kommer att äga rum, det vill säga var man förlägger konsumtionen. Men andra ord ett nollsummespel för konsumtionen och därmed också konsumtionens miljöpåverkan. Om vi får kongressen till Borås ökar givetvis den lokala konsumtionen här, men totalt betyder det bara att konsumtionen är förlagd i Borås istället för Uppsala.

2. Vi kan gå vidare och se vilken typ av konsumtion en kongress med hjälp av ett exempel, SKL:s kongress i Uppsala 2011. 85 procent av konsumtionen utgjordes av boende och restaurangbesök. Detta är sektorer som bygger mycket på tjänster och som tar jämförelsevis lite resurser i anspråk. Inte heller här ser vi några större skillnader på hur konsumtionen mellan en kongress i Borås eller Uppsala skulle påverka den totala konsumtionen eller dess miljöpåverkan. Shopping står för 6 procent, men även den kommer uppstå oavsett vart man placerar kongressen.

Exempel på hur konsumtionen på en kongress ser ut. Här SKL på UKK 2011.

3. Då det är klarlagt att den totala konsumtionen i Borås inte skulle öka i detta exempel återstår frågan om vad vi kan göra för att bidra till att Borås nya kongresshus kan bli ett bättre miljöalternativ än de andra kongressanläggningarna i landet.

4. När det kommet till frågan hur vi gör kongresshuset hållbart finns det givetvis en massa frågor som vi måste fortsätta jobba med. Vi måste få ett kongresshus och en stad som stödjer en hållbar konsumtion! Det kan vara allt från att miljöprestandan för byggnaden blir bästa möjliga till att ställa höga krav på den aktör som kommer driva verksamheten arbetar aktivt med hållbarhet i allt de gör, från klimatanpassade menyer till klimatkompensation för verksamheten.

5. Viktigt för framtiden är naturligtvis också att var och en som tänker sig att ordna en kongress noggrant analyserar den tänkta kongressens miljöbelastning. Måste just denna kongress alls hållas? Om ja, hur kan belastningen när det gäller resor, boende, mat och konsumtion minimeras? Går det att låta talare medverka via tekniska hjälpmedel? När nu möteshuset i Borås byggs är det avgörande att dessa tankar finns med i bakgrunden. Men detta i sig är inget som staden kan styra över i alla dess delar och om man kommer fram till att en kongress/möte skall hållas måste vi ligga i framkant.

6. Vi måste kunna erbjuda allt mer miljömedvetna kongressköpare ett paket som innehåller allt från resurssnålt hotellboende till ekologisk mat och rättvisemärkta blommor. En hållbar paketering kan vi som kommun medverka till men inte heller här styr vi över alla delar.

Så åter igen, på vilket sätt tror man att den totala konsumtionen kommer att öka på något betydande sätt på grund av att vi i Borås får ett kongresshus? Den största effekten är att vi fördelar om vart konsumtionen hamnar och där skall vi givetvis arbeta med att stödja en hållbar konsumtion. På alla sätt vi kan bör vi också driva påverkansarbete mot kongressköparna - hjälpa dem att tänka hållbarhet när de planerar sin kongress.


I media om kongresshuset: Debattplats i bt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 ,27, 28, 29, 30