Lokalpolitik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati. Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning finns inom:

måndag 9 mars 2026

När ekonomisk otrygghet ökar påverkas kvinnors trygghet – också i Borås

Ekonomisk otrygghet påverkar kvinnors trygghet – också i Borås

Artikelserie: Kvinnors trygghet i Borås

Sammanfattning: Under den nuvarande mandatperioden har materiell och social fattigdom ökat kraftigt i Sverige – från omkring 550 000 till 729 000 personer enligt EU:s indikator för materiell och social fattigdom (SCB 2025). Reallönerna har tappat kraftigt och sociala skyddsnät har inte förstärkts i takt med stigande levnadskostnader. Forskning visar att ekonomisk stress är en tydlig riskfaktor för våld i nära relationer. När ekonomin blir en fälla minskar möjligheten att lämna en våldsam relation. Därför är ekonomisk trygghet också en trygghetsfråga – även i Borås.

Under veckan har vi gått igenom hela kedjan: statistiken över våld mot kvinnor i Västra Götaland, kommunens lagstadgade ansvar och på internationella kvinnodagen varför kvinnors liv kräver handling här och nu. I denna sista del knyter vi ihop trådarna: ekonomisk otrygghet påverkar direkt kvinnors möjlighet att lämna våld.

Fler i fattigdom – en direkt följd av politiska val

Före mandatperiodens inledning levde omkring 550 000 personer i materiell och social fattigdom i Sverige. År 2025 hade siffran stigit till 729 000 – en ökning med nästan 180 000 personer på bara några år.

Sveriges Stadsmissioner – analys av utvecklingen

Särskilt drabbade är ensamstående föräldrar och kvinnor i lågavlönade yrken. När hushåll saknar ekonomiska marginaler ökar också risken att människor fastnar i beroendeförhållanden.

Faktaruta: Materiell och social fattigdom i Sverige

• 729 000 personer lever i materiell och social fattigdom.
• 276 000 barn berörs.
• Största ökningen sedan mätningarna började.

Källa: Sveriges Stadsmissioner

Reallönerna urholkas

Reallönerna minskade kraftigt under de första åren av mandatperioden – den största nedgången sedan 1990-talskrisen.

Medlingsinstitutet – löneutvecklingen i Sverige

När priser på mat, energi och boende ökar snabbare än löner och bidrag försvinner de ekonomiska marginalerna. För många kvinnor innebär det minskad möjlighet att lämna en destruktiv relation.

Forskningen är tydlig: ekonomisk stress ökar riskerna

Internationell forskning visar att ekonomisk stress, arbetslöshet och låg inkomst är riskfaktorer för våld i nära relationer. Ekonomiskt beroende minskar handlingsutrymmet för den som utsätts.

Jämställdhetsmyndigheten – Underlagsrapport om våld

Fattigdom orsakar inte våld i sig – men den förstärker riskerna och gör det svårare att bryta en våldsam relation.

Vad är ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld innebär att en partner kontrollerar den andras ekonomi, begränsar tillgången till pengar eller skapar skulder för att göra det svårare att lämna relationen. Enligt Jämställdhetsmyndigheten är ekonomiskt beroende en central faktor i många våldsrelationer.

Riksrevisionen – statens insatser mot ekonomiskt våld

Barnfattigdom förstärker utsattheten

Enligt Rädda Barnen lever hundratusentals barn i ekonomisk utsatthet i Sverige. Barn som växer upp i ekonomisk stress löper större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa och social utsatthet.

Rädda Barnen – Barnfattigdom i Sverige

Konsekvenser för Borås

I Borås finns fungerande strukturer genom Relationsvåldsenheten och Kvinno- och ungdomsjouren. Men när fler hushåll saknar ekonomiska marginaler ökar belastningen på socialtjänst och stödverksamheter.

Ekonomisk politik och trygghetspolitik hänger därför ihop. När de ekonomiska skyddsnäten försvagas ökar också trycket på kommunerna.

Miljöpartiets riktning

I vårt kommunpolitiska program beskriver vi visionen om ett Borås där ingen tvingas leva i fattigdom och där samhället tar hand om varandra.

  • Stärka ekonomisk självständighet i kvinnodominerade yrken
  • Utöka långsiktigt stöd till jourverksamheter
  • Integrera förebyggande arbete mot våld i skola och fritid
  • Arbeta för bättre arbetsvillkor i välfärden

Ett Borås med starkare ekonomisk trygghet är också ett Borås där färre människor fastnar i våldsamma relationer.

Sammanfattning

Ekonomisk otrygghet är en riskfaktor för våld i nära relationer. När marginalerna försvinner blir det svårare att lämna en farlig situation.

Därför är kampen mot fattigdom också en del av arbetet mot mäns våld mot kvinnor. För ett Borås där alla kan leva utan rädsla.

Detta inlägg är en del av

Den här artikeln är en del av bloggens analyser om social hållbarhet, kommunpolitik och jämlikhet i Borås. Här samlas texter som handlar om trygghet, välfärd och hur politiska beslut påverkar människors livsvillkor i staden.

Relaterade inlägg


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar