Ekonomisk otrygghet påverkar kvinnors trygghet – också i Borås
Artikelserie: Kvinnors trygghet i Borås
- Del 1 – Våld mot kvinnor i Västra Götaland: vad säger statistiken?
- Del 2 – Kommunens ansvar enligt lag – gör Borås tillräckligt?
- Del 3 – Internationella kvinnodagen i Borås
- Del 4 – Ekonomisk otrygghet och kvinnors utsatthet
Sammanfattning: Under den nuvarande mandatperioden har materiell och social fattigdom ökat kraftigt i Sverige – från omkring 550 000 till 729 000 personer enligt EU:s indikator för materiell och social fattigdom (SCB 2025). Reallönerna har tappat kraftigt och sociala skyddsnät har inte förstärkts i takt med stigande levnadskostnader. Forskning visar att ekonomisk stress är en tydlig riskfaktor för våld i nära relationer. När ekonomin blir en fälla minskar möjligheten att lämna en våldsam relation. Därför är ekonomisk trygghet också en trygghetsfråga – även i Borås.
Under veckan har vi gått igenom hela kedjan: statistiken över våld mot kvinnor i Västra Götaland, kommunens lagstadgade ansvar och på internationella kvinnodagen varför kvinnors liv kräver handling här och nu. I denna sista del knyter vi ihop trådarna: ekonomisk otrygghet påverkar direkt kvinnors möjlighet att lämna våld.
Fler i fattigdom – en direkt följd av politiska val
Före mandatperiodens inledning levde omkring 550 000 personer i materiell och social fattigdom i Sverige. År 2025 hade siffran stigit till 729 000 – en ökning med nästan 180 000 personer på bara några år.
Sveriges Stadsmissioner – analys av utvecklingen
Särskilt drabbade är ensamstående föräldrar och kvinnor i lågavlönade yrken. När hushåll saknar ekonomiska marginaler ökar också risken att människor fastnar i beroendeförhållanden.
- 729 000 personer lever i materiell och social fattigdom
- 276 000 barn berörs
- Största ökningen sedan mätningarna började
Källa:
Sveriges Stadsmissioner
Reallönerna urholkas
Under samma period har reallönerna i Sverige minskat kraftigt. Inflationen har ätit upp löneökningar och många hushåll har fått en kraftigt försämrad ekonomisk situation.
När inkomster inte hänger med kostnadsökningar blir konsekvenserna tydliga: mindre marginaler, ökad stress och minskad handlingsfrihet.
Ekonomi som våldsfälla
Forskning visar att ekonomisk utsatthet är en central faktor i våld i nära relationer. När en person saknar ekonomiska resurser blir det svårare att lämna en destruktiv eller våldsam relation.
Det handlar inte bara om pengar – det handlar om möjlighet att ta sig därifrån, att kunna betala en ny bostad, att klara vardagen på egen hand.
Ekonomisk otrygghet blir därmed en form av indirekt kontroll.
Konsekvenser i Borås
Även i Borås påverkar den ekonomiska utvecklingen kvinnors trygghet. När kostnader för boende, mat och energi ökar samtidigt som inkomsterna står still blir marginalerna mindre.
Det påverkar särskilt ensamstående kvinnor och hushåll med små ekonomiska resurser. I dessa grupper blir tröskeln för att lämna en våldsam relation högre.
Detta gör ekonomisk politik till en lokal trygghetsfråga – inte bara en nationell.
Miljöpartiets slutsats – trygghet kräver ekonomisk frihet
Trygghet handlar inte bara om polis och rättsväsende. Det handlar också om ekonomiska förutsättningar.
Ett samhälle där fler har ekonomisk trygghet är också ett samhälle där fler kan lämna destruktiva relationer.
- Starkare ekonomiska skyddsnät
- Tryggare arbetsvillkor
- Bättre stöd till våldsutsatta
- Ökad ekonomisk självständighet
När ekonomin inte längre är en fälla ökar också den faktiska tryggheten.
Sammanfattning
Ekonomisk otrygghet och kvinnors trygghet hänger direkt ihop. När fattigdomen ökar minskar möjligheten att lämna våld.
Därför är ekonomisk politik också trygghetspolitik – även i Borås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar