Raymond Liljas (L) atom-experiment: En miljardnota och ett fläktvrål över Sjuhärad
Liberalernas Raymond Lilja vill utreda små modulära reaktorer (SMR) i Borås. Men bakom orden om ”stabil el” döljer sig en teknisk och ekonomisk mardröm för en inlandskommun: gigantiska fläktar som dånar dygnet runt, enorma vattenbehov och en nota på miljarder som boråsarna ska betala via skattsedeln. Det är inte framtidens energi – det är ett industriellt buller- och kostnadsexperiment på vår gemensamma mark. Detta visar hur energipolitiken i Borås i praktiken påverkar människors vardag.
Kärnan i frågan: Förslaget om kärnkraft i Borås är inte ett svar på energipolitiken - det är ett systemfel. Det försöker pressa in en storskalig, vatten- och kylkrävande teknik i en inlandskommun där förutsättningarna saknas, med konsekvenser för ekonomi, miljö och människors vardag.
 |
| Kärnkraft kräver stora kylsystem och industriell infrastruktur, något som sällan diskuteras i lokala förslag. |
Vad är en SMR (små modulära reaktorer)? Det är en mindre typ av kärnkraftverk som byggs i moduler. De kräver fortfarande omfattande kylning, infrastruktur och säkerhetssystem – och är ännu inte kommersiellt etablerade i stor skala, vilket gör dem till en oprövad och mycket dyr teknik i praktiken.
Problemet är systemet – inte bara tekniken
Det är svårt att förstå Liberalernas logik. Den 23 februari 2026 röstade både Liberalerna och Miljöpartiet nej till vindkraft i Borgstena. Vi i Miljöpartiet sa nej till just den placeringen för att skydda lokal natur och boendemiljö – vi vill ha vindkraft, men på rätt plats. Liberalerna däremot använder nu samma argument för att stoppa förnybart, samtidigt som de öppnar för en teknik som bullrar betydligt mer, kostar betydligt mer och riskerar vår lokala miljö på ett helt nytt sätt.
Fläktvrål dygnet runt – det enda realistiska alternativet i Borås
Borås ligger långt från havet. Viskan har under sommaren bara cirka 11 kubikmeter vatten per sekund. En enda 300 MW-reaktor kräver upp till 15 kubikmeter per sekund för kylning. Det är mer än hela åns flöde. Alternativet är luftkylning med massiva industriella fläktar.
Ett sådant system kan nå upp till 89 dBA vid källan. Även med dyra dämpare hamnar bullret på 50 dBA vid tomtgränsen – betydligt högre än vindkraftens gräns. Och till skillnad från vindens varierande sus är fläktljudet ett konstant, mekaniskt dån som aldrig tystnar, inte ens när det är vindstilla. Forskning visar att långvarigt exponering för sådant buller kan ge sömnstörningar, stress och ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar. Raymond Lilja har inte svarat på den enkla frågan: Vart ska kärnkraften med dessa enorma fläktarna placeras? I Fristad, Rydboholm eller Borgstena? Är ni beredda att berätta för de närboende att de får ett bullrigt atom-experiment som granne?
 |
| Liberalernas pressmeddelande om att utreda kärnkraft i Borås. Frågan är inte bara om det låter bra - utan om det faktiskt fungerar i en inlandskommun. |
Vattenparadoxen: Ska reaktorn dricka mer än boråsarna?
Även om man försöker använda Viskan blir det ohållbart. En reaktor förbrukar enorma mängder vatten – mer än de 14 500 m³ dricksvatten som Borås använder per dygn under sommaren. Med kyltorn förångas tusentals kubikmeter varje dag. SMHI:s data över Viskans medelvattenföring visar att sommarmånaderna redan är kritiska för åns ekosystem. Ska vi prioritera kylning av Liljas reaktorer eller boråsarnas dricksvatten och naturens behov? Det är en omöjlig ekvation som Lilja helt ignorerar i sitt pressmeddelande.
En miljardnota som boråsarna får betala
Enligt forskning från Chalmers tekniska högskola blir ett energisystem med ny kärnkraft upp till 1 600 miljoner euro dyrare per år än ett förnybart system. Regeringens modell (SOU 2024:56) kräver 300 miljarder i statliga lån och en prisgaranti på 80 öre/kWh – finansierat med en ny elskatt på 2 öre/kWh. Det är atomsocialism: skattebetalarna tar hela risken medan elen ändå exporteras enligt EU-regler. Vi producerar mer el än någonsin, men priset hemma sjunker inte. Varför ska boråsarna betala mer för att få det bullrigare?
Reaktorerna är inte så stabila som Lilja vill få oss att tro
Svenska reaktorer har haft 5–12 oplanerade snabbstopp per år det senaste decenniet. Oskarshamn 3 (2025) låg nere i över ett halvår efter sprickor vid härdtanken. Ringhals 4 var avstängd sju månader under vintern 2022–2023. Att bygga ett lokalt system på få, stora enheter är att lägga alla ägg i en mycket osäker korg. Strålsäkerhetsmyndighetens driftsstatistik visar att nästan var tredje revision drar ut på tiden. Sårbarheten är inbyggd i tekniken – och det är boråsarna som får leva med konsekvenserna.
Vårt alternativ i Borås: Grön baskraft utan dån och miljardnota
Vi i Miljöpartiet vill ha billig, grön och tyst el redan nu – inte ett osäkert experiment om 20 år. Lokalt i Borås satsar vi på det som faktiskt fungerar här och nu:
- Energieffektivisering
- Grön baskraft
- Energilagring
På riksnivå driver Miljöpartiet samtidigt en bredare energipolitik som inkluderar mer havsbaserad vindkraft och nationella satsningar på flexibilitet. Men i Borås handlar det om lokala lösningar som passar vår inlandskommun – inte om att importera en teknik som varken är grön, billig eller tyst.
Det är både billigare och tystare än Liljas fläktvrål. Och det passar perfekt in i det systemperspektiv vi beskrev i systemartikeln – energi, klimat och stadsutveckling måste hänga ihop.
Raymond Lilja, det är dags att vara ärlig...Var vill du lägga kärnkraften i Borås? När hade du tänkt fråga de närboende?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar