Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2009 i energidebatten om kärnkraftens framtid i Sverige. Texten är oförändrad men har kompletterats med kontext och interna länkar eftersom energifrågan i dag i hög grad handlar om elektrifiering, elnätets kapacitet och hur olika energislag ska samverka i energisystemet.
I en senare analys beskriver jag hur dagens energidebatt ofta handlar om elnätets kapacitet och effekttoppar i artikeln Elnätet är flaskhalsen .
Kärnkraftsfrågan är fortsatt central i svensk energipolitik, inte minst i diskussionen om elpriser, elektrifiering och hur ett framtida fossilfritt energisystem ska byggas upp. Nedan följer den ursprungliga analysen.
Samtidigt syns samma konflikt även lokalt. I Borås har frågan om kärnkraft återkommit som ett konkret politiskt förslag – trots att de grundläggande problemen i energisystemet handlar om något annat. Läs analysen: Raymond Liljas (L) atomexperiment i Borås
Kärnkraft är dyr, farlig och onödig
Kärnkraftsfrågan är fortsatt central i svensk energipolitik, inte minst i diskussionen om elpriser och elektrifiering. Nedan följer den ursprungliga analysen.
Krafttag.nu, en kampanj driven av organisationen Svenskt Näringsliv, annonserar stort i lokaltidningar runt om i Sverige om nödvändigheten av nya kärnkraftverk i Sverige. Från politiskt håll har framför allt Folkpartiet hakat på, tätt följda av moderater och kristdemokrater och nu har även Centerpartiet rättat in sig i ledet.?
Det är emellertid oklart varför Sverige skulle behöva mer – eller ny – kärnkraft. Med svepande formuleringar och brist på fakta målar Svenskt Näringsliv upp en diffus hotbild. Kärnkraft är av oklar anledning nödvändig för att säkra vår framtida välfärd. Kärnkraften – och endast kärnkraften – kan rädda oss från en framtida brist på el påstår de.
Det finns ingen seriös aktör som tror att Sverige skulle drabbas av brist på el inom överskådlig framtid. Sedan slutet av 1980-talet har elanvändningen i Sverige ökat ytterst marginellt, med cirka fyra procent, samtidigt som BNP har ökat med 45 procent. Ingenting talar för att den trenden kommer att brytas.
Tvärtom. Redan idag finns det ett litet överskott av el i Sverige. Uppgifter från Naturvårdsverket och Energimyndigheten visar med all tydlighet att överskottet kommer att öka kraftigt de närmaste 10-15 åren.
År 2020 kan Sverige ha ett överskott av el som motsvarar 60 procent av vad kärnkraften ger idag, 40 terawattimmar (TWh). Snabba och konkreta satsningar på utbyggnad av vindkraftparker och bioenergi i kombination med den ständiga effektivisering som sker genom teknikutveckling möjliggör detta.
Miljöpartiet föreslår, utöver detta, politiska åtgärder för att öka takten både när det gäller effektivisering och nyproduktion av förnybar el. Allt fler rapporter visar att en satsning på mer energieffektivisering fortfarande har stor potential till mycket låga kostnader.
Energieffektiviseringsutredningen, som presenterades förra året, visar en potential att minska energianvändningen med 50 TWh. Naturskyddsföreningen ställer sig starkt frågande till behovet av ny kärnkraft i Sverige och menar att satsningar på förnyelsebar energi och energieffektivisering räcker. De undrar också varför Sverige, tvärt emot globala trender, väljer kärnkraften. I ett internationellt perspektiv är kärnkraften en föråldrad lösning som inte passar 2000-talets energipolitik.?
Ingenting talar heller för att det skulle vara billigare att bygga ny kärnkraft än att låta den pågående utbyggnaden av vindkraft och biobränslen fortsätta. Solenergi är den energikälla där allra störst potential finns både i tillgång och i sjunkande kostnader vid ökande volymer, vilket bland annat John Holmberg, vicerektor på Chalmers visat.
Såväl kärnkraft som vindkraft kräver höga investeringar i ingångsläget, men medan kärnkraften blir allt dyrare att hantera, utvecklas vindkraften mot lägre kostnader.
Vi vill också påminna Folkpartiet och Svenskt Näringsliv om att uran är ett fossilt bränsle med förfärliga effekter av uranbrytning. Hittills har detta främst drabbat människor i andra länder. För Miljöpartiet som har solidaritet med människor i världen som grundvärdering är detta oacceptabelt. Nu pågår i det tysta dessutom en utveckling där kärnkraftskramare vill bryta uran även i Sverige. Miljöpartiet kommer i EU och i Sverige verka för att detta inte blir verklighet. Från de fyra borgerliga partierna är det däremot tyst om kärnkraftens baksidor: dess miljöeffekter, höga kostnader och kopplingar till militära ändamål.
Mot bakgrund av detta är det uppenbart att kärnkraften varken behövs eller är önskvärd i Sverige i framtiden. Med en regering som vågar utveckla hållbara energislag, kommer det att finnas gott om el för svenska hushåll och industrier. Den nuvarande regeringen har i energiuppgörelsen börjat göra lite rätt, det finns satsningar på hållbar energi i uppgörelsen.
Problemet är att regeringen vägrar sluta gå åt fel håll. Resultatet blir en splittrad energiuppgörelse som kommande generationer får betala priset för. µ
Max Andersson
Riksdagsledamot (MP)
Birgitta Losman
Regionpolitiker Västra Götaland (MP)
Tom Andersson
Gruppledare Borås (mp)
Hur energidebatten förändrats sedan 2009
Sedan denna artikel skrevs har energidebatten förändrats på flera viktiga sätt. Klimatfrågan har blivit mer akut och elektrifieringen av industrin och transportsektorn har gjort att behovet av fossilfri el diskuteras mer intensivt.
Samtidigt har kostnaderna för förnybar energi fallit kraftigt. Vindkraft och solkraft har blivit några av de billigaste sätten att producera ny el i många delar av världen.
Det har också blivit tydligt att många av de problem som diskuteras i energipolitiken i dag inte främst handlar om brist på elproduktion utan om elnätets kapacitet och hur el ska transporteras dit den behövs.
Debatten om kärnkraft, vindkraft och energisystemets framtid fortsätter därför att vara en av de mest centrala frågorna i svensk klimat- och energipolitik.
Detta inlägg är en del av
Artikeln handlar om energipolitik och hur olika energislag påverkar klimatomställningen och utvecklingen av Sveriges energisystem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar