3–30–300-modellen – kan den göra Borås grönare?
Hur nära naturen bor vi egentligen i Borås? När städer växer blir tillgången till parker, träd och grönområden en allt viktigare fråga för både klimat, hälsa och livskvalitet. En modell som fått stort genomslag i internationell stadsplanering är 3–30–300 – minst tre synliga träd från bostaden, 30 procent trädtäckning i området och högst 300 meter till en park.
Frågan är vad den skulle innebära om den användes fullt ut i Borås.
Detta är en artikel i serien Grönare Borås, där vi visar hur natur, träd och grön infrastruktur kan göra Borås mer klimatsmart och mer levande.
- 3–30–300-modellen – kan den göra Borås grönare? (du läser nu)
- Varför träd i städer är avgörande för klimatet
- Viskans park och stadens gröna stråk
- Hur Borås kan bli en av Sveriges grönaste städer
Sammanfattning
Hur nära naturen bor vi egentligen i Borås? När städer växer blir tillgången till parker, träd och natur en allt viktigare fråga för både klimat, hälsa och livskvalitet. Modellen 3–30–300 – minst tre synliga träd från bostaden, 30 % trädtäckning och max 300 meter till en park – har blivit internationell standard för hälsosamma städer.
Borås har redan god grönstruktur, men skillnaderna mellan stadsdelar är stora. Miljöpartiet vill använda 3–30–300 som verktyg i all stadsplanering. Med Viskans park, Annelundsparken och nya riktlinjer 2025 kan Borås bli en förebild för hur en medelstor stad bygger grönare och mer rättvist.
- 25 % trädkronstäckning i tätorten (nationellt snitt cirka 18 %)
- Minst 15 parker och över 160 lekplatser på kommunal parkmark
- Rya Åsar är ett naturreservat mitt i staden
- Viskans park får över 33 miljoner kronor i investeringar från 2026
Vad betyder 3–30–300-modellen?
3–30–300-principen formulerades av stadsforskaren Cecil Konijnendijk, en av världens ledande forskare inom urbana skogar och grön infrastruktur.
- 3 träd – minst tre träd ska vara synliga från varje bostad.
- 30 procent trädtäckning – stadsdelen bör ha ett tydligt trädtak.
- 300 meter till park – ingen ska ha längre än 300 meter till ett grönområde.
Modellen används i dag i många städer för att mäta och förbättra tillgången till natur i stadsmiljöer.
Historik – Borås har länge varit en grön stad
Borås har en lång tradition av att integrera natur i stadsplaneringen. Redan under 1800-talet började delar av stadens naturområden skyddas, bland annat i området kring Rya Åsar och längs Viskans dalgång.
Under 1900-talet utvecklades flera av stadens parker och rekreationsområden. Annelundsparken blev en viktig stadspark och ett uppskattat grönområde för många boråsare.
Frågan om parkens framtid blev också en lokal politisk konflikt när planer på exploatering diskuterades. Efter kritik från boende och politiker stoppades planerna och parken kunde bevaras. Det blir ingen exploatering av Annelundsparken.
Samtidigt har stadsutvecklingen under 2000-talet förändrat förutsättningarna. Nya bostadsområden har ibland byggts tätare och med mindre grönska än tidigare.
Nuläget i Borås – en grön stad med tydliga skillnader
Borås har idag cirka 25 % trädkronstäckning i tätorten, vilket är betydligt högre än det nationella genomsnittet på omkring 18 %.
Samtidigt finns stora skillnader mellan olika delar av staden. I vissa centrala områden ligger trädtäckningen över 35 %, medan den i vissa ytterområden kan vara under 15 %.
Just därför har frågor om stadens gröna struktur blivit allt viktigare i stadsplaneringen.
Ett exempel på hur staden försöker stärka den gröna infrastrukturen är Viskans park, där över 33 miljoner kronor investeras för att skapa ett sammanhängande blågrönt stråk genom Borås.
Miljöpartiets lösningar – så gör vi Borås grönare
Om Borås ska ta nästa steg mot en grönare stad krävs tydliga mål för hur naturen ska integreras i stadsplaneringen.
För att nå dit krävs både politiska beslut och tydliga riktlinjer i kommunens planering.
- Att 3–30–300-principen används i nya detaljplaner.
- Att Borås planterar minst 5 000 nya träd.
- Att gröna korridorer skapas mellan stadens naturområden, med Viskan som ett viktigt huvudstråk.
- Att nya stadsdelar planeras så att trädtäckningen når minst 30 %.
- Att kommunen använder satellitdata och digitala verktyg för att följa utvecklingen av stadens trädkronor.
Hur grön ska Borås vara i framtiden?
3–30–300 är i grunden en enkel idé: naturen ska finnas nära människor i vardagen.
Borås har redan en stark grönstruktur med parker, skogar och naturområden runt staden. Men skillnaderna mellan olika stadsdelar visar att arbetet långt ifrån är färdigt.
Med projekt som Viskans park, fler träd i stadsmiljön och tydligare mål i stadsplaneringen kan Borås ta nästa steg mot att bli en ännu grönare stad.
I nästa del av serien tittar vi närmare på hur träd faktiskt fungerar i städer och varför de är avgörande för klimatet: Varför träd i städer är avgörande för klimatet .
Vill du förstå hur klimat, stadsutveckling och politiska beslut hänger ihop i praktiken? Läs: Så hänger politiken i Borås ihop .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar