Den nya klassklyftan är digital – när en fungerande telefon blir ett demokratiproblem
Den politiska debatten handlar alltför ofta om isolerade utspel – en ny cykelbana där, eller en debatt om skolmaten här. Men i dagens samhälle har tillgången till teknik blivit en lika avgörande välfärdsfråga. När det offentliga rummet digitaliseras riskerar vi att bygga nya, osynliga murar som stänger ute de mest sårbara, något som också lyfts i nationella analyser av digital inkludering.
 |
| När samhällstjänster kräver ny teknik riskerar äldre och ekonomiskt utsatta att hamna utanför. |
Tidigare idag pratade jag med en äldre medborgare här i staden. Hon berättade något som med smärtsam tydlighet ringar in ett av vår tids snabbast växande, men mest tystlåtna, samhällsproblem. Hon hade just tvingats gå och köpa en helt ny, dyr smartphone. Inte för att hon ville ha den senaste tekniken, och definitivt inte för att hennes gamla telefon var trasig. Den gamla fungerade alldeles utmärkt för att ringa och skicka meddelanden.
Problemet? Den kunde inte längre köra den senaste versionen av BankID, vilket är ett växande problem i takt med att säkerhetskrav och tekniska uppdateringar höjs.
Fakta: Enligt Internetstiftelsen använder nästan hela den vuxna befolkningen internet i Sverige, men hundratusentals människor står fortfarande utanför digitala samhällstjänster eller saknar möjlighet att använda dem fullt ut. Äldre personer och hushåll med små ekonomiska marginaler är överrepresenterade i gruppen.
När det privata dikterar det offentliga
Denna kvinnas upplevelse är inte unik, den är symptomatisk för en farlig utveckling. Vi har hamnat i ett läge där nyckeln till det svenska samhället – förmågan att logga in på 1177, hantera sin pension, betala räkningar eller boka tid hos Borås Stad – har överlåtits till ett privat system (BankID). Detta system är i sin tur helt beroende av de globala teknikjättarnas (Apple och Google) operativsystem och deras kommersiella livscykler.
När en fullt fungerande telefon plötsligt mjukvaruuppdateras bort från samhällets grundtjänster skapas två massiva problem:
- Ett ekonomiskt och demokratiskt utanförskap: Att tvingas köpa en ny telefon för flera tusen kronor bara för att kunna identifiera sig mot myndigheter är en orimlig skatt på äldre och ekonomiskt utsatta. Det urholkar vår sociala hållbarhet och ritar upp en ny gräns för jämlikhet.
- Ett enormt resursslöseri: Från ett grönt perspektiv är det rent vansinne att fullt fungerande elektronik förvandlas till skrot och elavfall i förtid, bara för att mjukvaran stänger dörren. Det motverkar allt vi försöker åstadkomma inom vår lokala klimatpolitik och den cirkulära ekonomin.
"Vi kan inte ha en välfärd där inträdesbiljetten är en smartphone för 6000 kronor som måste bytas ut vart fjärde år."
IT-politik är modern välfärdspolitik
Som jag skrev i min nyligen publicerade genomgång över hur politiken i Borås hänger ihop som ett system, kan vi aldrig isolera en fråga. IT-politik handlar inte bara om bredbandsutbyggnad eller servrar; det handlar om demokrati.
När vi diskuterar hur vi ska modernisera Borås och använda ny teknik, till exempel resan från e-petitioner till AI i välfärden, måste vi ställa oss frågan: Vem bygger vi systemen för? Om digitaliseringen leder till att äldre, personer med funktionsvariationer eller hushåll med små ekonomiska marginaler stängs ute från den offentliga servicen, då har vi misslyckats med vårt grunduppdrag.
Vad måste vi göra lokalt i Borås?
Självklart kan Borås kommun inte ensamt förändra BankID:s tekniska krav eller stoppa Apple och Google från att fasa ut gamla telefoner. Det är en nationell fråga där staten snarast måste ta fram en kostnadsfri, statlig e-legitimation som fungerar även på enklare enheter, något som återkommande diskuteras i statliga utredningar om digital infrastruktur och inkludering. Men lokalt i vår kommun måste vi bedriva en kommunpolitik som fungerar som en krockkudde mot detta digitala utanförskap:
- Behåll de analoga vägarna: Digitalt ska vara ett komplement, inte ett tvång. Det måste alltid finnas en möjlighet att ringa, boka och hantera sina kommunala ärenden fysiskt eller via telefon utan orimliga kö-tider.
- Stärk biblioteken och Mötesplatserna: Våra bibliotek och lokala mötesplatser gör redan idag ett enormt jobb som ofrivillig IT-support för medborgare. Detta demokratiska uppdrag måste stöttas och resurssättas.
- Kravställ i upphandlingar: När Borås Stad upphandlar nya digitala system och plattformar för medborgardialog ska ett absolut krav vara att de är bakåtkompatibla och kan köras på äldre hårdvara och enklare skärmar.
Vanliga frågor om digitalt utanförskap
Vad är digitalt utanförskap?
Digitalt utanförskap uppstår när människor saknar tillgång till eller kunskap om den teknik som krävs för att delta fullt ut i samhället – till exempel att använda BankID, boka vård eller kommunicera med myndigheter.
Varför blir BankID ett problem för vissa grupper?
BankID kräver moderna smartphones och uppdaterade operativsystem. När äldre enheter inte längre stöds tvingas användare köpa ny teknik, vilket kan skapa ekonomiska och praktiska hinder – särskilt för äldre och låginkomsttagare.
Vad kan en kommun göra åt digitala klyftor?
Kommuner kan behålla analoga kontaktvägar, stärka bibliotekens roll som stöd för digital service och ställa krav på att digitala system fungerar även på enklare teknik.
Sammanfattning
- Den digitala utvecklingen riskerar att skapa en ny klassklyfta i samhället.
- BankID och tekniska krav driver fram ekonomiskt utanförskap.
- Problemet är både socialt och klimatmässigt.
- Kommunen måste fungera som skydd mot digital exkludering.
- Digital politik är i grunden demokrati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar