AI i välfärden – Borås måste välja rätt väg när algoritmerna tar över
Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Det implementeras just nu i rasande fart i kommuner och regioner över hela landet. Men om vi inte styr tekniken, kommer tekniken att styra oss. Under mina år som ordförande för Strategiska IT-frågor i Borås Stad ledde jag arbetet med att forma kommunens digitala ryggrad. Den praktiska erfarenheten, kombinerat med mitt arbete i den arbetsgruppen som tog fram Miljöpartiets AI-politik, har gjort en sak helt klar inför valet 2026: vi måste veta exakt hur vi använder AI för att rädda välfärden, utan att förlora vår mänsklighet och knäcka vårt lokala energisystem på köpet i ett demokratiskt samhälle.
 |
| AI ska avlasta personalen och stärka skolan och välfärden men alltid med människan i centrum. |
Vad är AI i välfärden? Det handlar om att använda artificiell intelligens för att stödja beslut, automatisera administration och förbättra service inom skola, vård och omsorg – utan att ersätta det mänskliga mötet.
Vi står inför en brutal matematisk ekvation i den svenska välfärden. Fram till 2031 behöver kommuner och regioner rekrytera över 400 000 personer för att klara sitt uppdrag. De människorna finns helt enkelt inte. Lösningen som ekar i alla politiska korridorer stavas "AI och automation". Men AI är inte ett magiskt pulver man strör över en underfinansierad verksamhet. Rätt använt är det en revolution som frigör tid. Fel använt är det en dyr, omänsklig katastrof.
Vår grundprincip: Miljöpartiet vill se en grön digitalisering. AI ska stärka välfärden, minska administrationen och öka tillgängligheten – aldrig ersätta det mänskliga mötet. Tekniken ska tjäna människan, inte tvärtom.
Personalen i kläm: Skräckexemplet Tjörn och förebilden Sundsvall
Om vi vill veta hur Borås inte ska göra, behöver vi bara titta på hemtjänsten i Tjörns kommun. Där köpte man in ett AI-system för att helt automatisera personalens schemaläggning i effektiviseringens namn. Resultatet blev förödande. Anställda kände sig som försökskaniner. Scheman kom utan förvarning, innehöll obegripliga luckor och stressen sköt i höjden. Personalen larmade i media om att "det är verksamheten som måste rätta sig efter roboten, inte tvärtom". När teknik tvingas fram uppifrån och ner, enbart för att trimma kalkylblad, skapar vi massiv ohälsa och försämrad social hållbarhet.
Då tittar jag hellre på Strängnäs kommun, där socialtjänsten testar AI-språkmodeller för att sammanfatta och strukturera tunga orosanmälningar. Eller på Sundsvall, som bygger en gemensam, säker AI-plattform för hela kommunen. Där används AI exakt som det ska: för att lyfta bort det tunga, tråkiga pappersarbetet från socialsekreterare och undersköterskor, så att de får mer tid att träffa de människor som behöver dem.
Medborgarens rätt till transparens: Lärdomar från Göteborg
När vi automatiserar myndighetsbeslut måste vi ställa stenhårda krav på transparens. Ett annat tydligt varnande exempel är Göteborgs stad, som använde en AI-tillämpning för att fördela gymnasieplatser till tusentals ungdomar. Resultatet blev kaotiskt, med erbjudanden om platser som innebar orimligt långa resvägar och onödig ångest för familjer.
Det värsta var dock inte det initiala systemfelet, utan vad som hände sedan. När en forskare vid Göteborgs universitet begärde ut algoritmen för att förstå vad som gått fel, fick han avslag. Koden betraktades som en affärshemlighet. Det blev en "svart låda". I ett demokratiskt samhälle kan vi aldrig acceptera att dolda, kommersiella algoritmer styr medborgarnas livschanser. Borås måste kräva full transparens och oberoende säkerhetsgranskning av all AI som köps in för skattepengar.
Den digitala klassklyftan i den smarta äldreomsorgen
Jag har i flera debatter varnat för hur den nya klassklyftan i Borås är digital. När vi nu ser nästa generations innovationer rulla in i äldreomsorgen – från digitala röstassistenter till avancerade trygghetssensorer – måste vi ställa oss en djupt ideologisk fråga: Vem bygger vi egentligen systemen för?
Enligt Socialstyrelsen riskerar många av våra allra äldsta ett digitalt utanförskap. Om vi ersätter hemtjänstens trygga, fysiska besök med en skärm som ropar ut påminnelser om att ta medicinen, riskerar vi att isolera en hel generation. Forskning har visat att även om robotar kan avlasta fysiskt arbete, så kan den mänskliga kontakten inte ersättas utan konsekvenser för välmående. Trygghet kan aldrig mätas i gigabytes. Den analoga fallback-lösningen måste alltid garanteras.
Skolan: Från meningslös skärmdebatt till estniskt samskapande
I den svenska skoldebatten har regeringen och debattörer fastnat i en ytlig diskussion om "skärm eller pärm". Samtidigt springer länder som Estland ifrån oss.
Där har man insett att elevernas AI-användande inte kan mötas med totalförbud. Istället utbildas lärarna systematiskt för att använda AI som ett pedagogiskt verktyg. Borås borde ta täten lokalt och ge våra lärare den fortbildning de förtjänar.
Klimatsmällen vi inte pratar om
Som någon som djupt intresserat sig för hur Borås system hänger ihop, måste vi också prata om AI:s fysiska konsekvenser. Datacenter kräver stora mängder energi och vatten.
Vi vet redan att elnätet är den stora flaskhalsen. Om vi inte ställer krav på klimatsmart drift riskerar AI att motverka klimatarbetet.
Miljöpartiets AI-linje
Inför valet 2026 går Miljöpartiet till val på en konkret AI-politik:
- Automatisera administration – stärka omsorgen
- Full transparens – inga svarta lådor
- Digital inkludering – ingen ska lämnas utanför
- Klimatkrav på AI och datacenter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar