Från klimatlarm till krisberedskap – klimatanpassning i Borås och Västra Götaland
För nästan 20 år sedan handlade klimatdebatten i mångt och mycket om att överhuvudtaget bli trodd. Det handlade om att slå larm och väcka opinion. Idag är verkligheten en annan. Vi behöver inte längre varna för vad som kan hända i framtiden – vi lever redan mitt i konsekvenserna av ett förändrat klimat med extremväder, skyfall och värmeböljor.
Klimatanpassning handlar om att förbereda samhällen för de konsekvenser klimatförändringarna redan orsakar – till exempel skyfall, värmeböljor, torka och översvämningar. För kommuner och regioner innebär det bland annat planering av dagvatten, grön infrastruktur som kan ta hand om regnvatten, robust energiförsörjning och skydd av samhällsviktig verksamhet som sjukhus, vattenförsörjning och transportinfrastruktur.
För nästan 20 år sedan handlade klimatdebatten i mångt och mycket om att överhuvudtaget bli trodd. Det handlade om att slå larm och väcka opinion. När jag 2007 skrev att klimatet var på väg mot en total kollaps, eller lyfte hur våra konsumtionsmönster krävde att vi måste förändra våra vanor för miljöns skull, var tonen larmande. Det krävdes för att bryta igenom bruset.
Idag är verkligheten en annan. Vi behöver inte längre varna för vad som kan hända i framtiden – vi lever redan mitt i konsekvenserna av ett förändrat klimat med extremväder, skyfall och värmeböljor. Den politiska uppgiften inför kommande mandatperioder handlar därför om något betydligt mer pragmatiskt: ren och skär krisberedskap. Vi måste ställa oss frågan om Borås är rustat för extremväder, och hur vi framtidssäkrar hela vår region.
Forskningen visar också att kraftiga skyfall blir vanligare i ett varmare klimat. Enligt SMHI ökar intensiteten i kortvariga regn när temperaturen stiger eftersom varmare luft kan hålla mer vattenånga. Det innebär att många svenska städer behöver dimensionera dagvattensystem och infrastruktur för betydligt större vattenflöden än tidigare.
Enligt SMHI väntas intensiteten i kortvariga skyfall i Sverige öka med omkring 10–20 procent under detta sekel i takt med att klimatet blir varmare. Det innebär att dagvattensystem och stadsmiljöer som dimensionerades för gårdagens klimat riskerar att bli otillräckliga när extremregn blir vanligare.
Att skydda välfärden när krisen slår till
Klimatanpassning handlar i grunden om att skydda samhällets viktigaste funktioner. I mitt uppdrag i styrelsen för fastighet, stöd och service i Västra Götalandsregionen ser jag hur vi omsätter detta i praktiken. Ett lysande exempel är skyfallsanläggningen vid Östra sjukhuset i Göteborg. Istället för att bara bygga en betongbassäng har regionen anlagt en multifunktionell yta som fungerar som en grön park för invånarna till vardags, men som vid extremregn svämmar över kontrollerat för att skydda sjukhusets akutsjukvård och reservkraft från att slås ut.
Den här typen av lösningar är en växande trend i modern stadsplanering. Istället för att enbart bygga tekniska skydd använder många städer så kallad blå-grön infrastruktur – parker, våtmarker och öppna vattenytor som både kan ta hand om stora mängder regnvatten och fungera som rekreationsytor till vardags.
När vi dessutom integrerar smarta system och AI i regionens fastigheter blir energieffektivisering en central del av energipolitiken. Som jag nyligen konstaterade: Dessa energiinvesteringar gör enorm skillnad genom att kapa både utsläpp och elkostnader – pengar som vi istället kan lägga på vården.
Lokal handlingskraft och smarta sensorer i Borås
Denna trygghet måste byggas både regionalt och lokalt. I min roll som vice ordförande för Borås Energi och Miljö driver jag på för att vi ska ligga i absolut framkant när det gäller modern krisberedskap. Vi kan inte bara reagera när Viskans vatten redan forsar in över gatorna; vi måste bygga system som ligger steget före.
Genom att utrusta vårt dagvattensystem med realtidssensorer och koppla dem till AI, kan vi förutse exakt var vattnet kommer att samlas vid extrema skyfall och agera i förväg. Det är så vi skapar en stad som klarar prövningarna genom modern stadsutveckling och smart infrastruktur.
Forskning visar också att förebyggande klimatanpassning ofta är betydligt billigare än att reparera skador efter extrema väderhändelser. Enligt internationella analyser kan investeringar i förebyggande åtgärder spara flera gånger så mycket i framtida skadekostnader.
Ett motståndskraftigt samhälle bygger på framförhållning. För kommuner och regioner innebär det:
- Vattenhantering: Att använda multifunktionella ytor och smarta sensorer för att hantera 100-årsregn utan att samhällsviktig infrastruktur slås ut.
- Energisäkerhet: Att säkerställa att vi har lokal kontroll över vår energi, exempelvis genom Ö-drift och batterilagring i Borås.
- Grön infrastruktur: Att planera staden så att naturen kyler ner och suger upp vatten, vilket är kärnan i 3–30–300-modellen och i arbetet för biologisk mångfald.
När kommun och region drar åt samma håll
Klimatomställningen och trygghetsbygget stannar inte vid en kommungräns. För att vi ska lyckas fullt ut krävs det att kommun och region drar åt samma håll. Genom Borås Energi och Miljö säkrar vi lokala kretslopp och en robust infrastruktur. Via styrelsen för fastighet, stöd och service i Västra Götalandsregionen skalar vi upp effektiviseringen och säkrar sjukvårdens drift.
Från mina första klimatlarm 2007 till dagens fokus på robust samhällsplanering 2026 är målet detsamma: Ett tryggt, säkert och hållbart samhälle. Vi har inte råd att vara naiva – det är dags att bygga en välfärd som klarar verkligheten.
Källor
- SMHI – Extrem nederbörd och klimatindikatorer
- SMHI – Översvämningar och hydrologi
- Boverket – Klimatanpassning i samhällsplanering
- Klimatanpassning.se – Skyfallsanläggning som skyddar Östra sjukhuset
- Borås Energi och Miljö – Dagvatten
- Länsstyrelsen Västra Götaland – Riskhanteringsplan för översvämningar i Borås
- IPCC – Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar