Kommunens ansvar enligt lag – gör Borås tillräckligt mot våld i nära relationer?

Sammanfattning:
Enligt socialtjänstlagen har Borås ett tydligt lagstadgat ansvar att erbjuda skydd, stöd och förebyggande insatser mot våld i nära relationer. Strukturer som Relationsvåldsenheten och samverkan med Kvinno- & Ungdomsjouren Borås finns på plats – men frågan kvarstår: räcker det i en tid då våldet inte minskar och nationella ramar sviktar? Miljöpartiet menar att arbetet behöver långsiktighet, resurser och starkare förebyggande insatser.

I fredags beskrev vi statistiken över våld mot kvinnor i Västra Götaland och nationellt. Läs statistikanalysen här. Statistik visar problemet – men det är de lokala insatserna som skyddar människor i vardagen.

Borås har byggt upp strukturer för att möta våld i nära relationer. Men frågan är om de är tillräckliga och långsiktiga.

Kommunens lagstadgade ansvar är tydligt

Socialtjänstlagen (SoL) ålägger kommuner att erbjuda stöd och skydd till personer som utsätts för våld i nära relationer.

Socialstyrelsens vägledning om våld i nära relationer betonar att insatser ska vara:

• tillgängliga
• samordnade
• individuellt anpassade
• av god kvalitet

Det handlar bland annat om:

• akut skydd
• utredning och stödinsatser
• samverkan med polis och sjukvård
• förebyggande arbete

I Borås sker detta arbete framför allt genom flera lokala verksamheter.

Faktaruta: Borås lokala strukturer mot våld i nära relationer

Relationsvåldsenheten (Borås Stad)
Arbetar med vuxna över 18 år som utsatts för våld i nära relation. Genomför skyddsbedömningar, utredningar och stödinsatser.

Mikamottagningen Borås
Ger stöd till personer som utsatts för sexuell exploatering, sex mot ersättning eller relaterade former av utsatthet.

Kvinno- & Ungdomsjouren Borås (KUJ)
Ideell organisation som erbjuder skyddat boende, samtalsstöd och jourtelefon till kvinnor, män, barn och familjer.
Jourtelefon: 010-45 50 365
Läs mer om deras arbete

Sjuhärads resurscentrum mot hedersrelaterat våld
Regional samverkan för att möta hedersrelaterat våld och förtryck.

Källor: Borås Stad, KUJ Borås.

Gör Borås tillräckligt? – styrkor och utmaningar

Borås har i dag en fungerande grundstruktur.

Relationsvåldsenheten kan göra skyddsbedömningar och utredningar. Skyddat boende erbjuds i samverkan med jourverksamheter. Nationella stödlinjer kompletterar det lokala arbetet.

Men utmaningarna är tydliga.

Flera kvinnojourer i landet vittnar om att skyddade boenden ofta är fulla eller nära fulla. Samtidigt är delar av arbetet beroende av projektmedel eller ideella organisationer.

Det innebär att stabiliteten ibland blir beroende av politiska prioriteringar från år till år.

Samtidigt visar nationella granskningar från Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten att många kommuner fortfarande har svårt att nå:

• barn som bevittnar våld
• unga i våldsamma relationer
• personer i ekonomiskt beroende

Miljöpartiets krav för ett starkare Borås

I Miljöpartiet de grönas kommunpolitiska program för Borås lyfts arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld som en central del av ett socialt hållbart samhälle.

För att stärka arbetet vill vi bland annat:

• säkerställa långsiktig finansiering av relationsvåldsenheten
• utveckla stabila samarbetsavtal med kvinnojourer
• stärka förebyggande arbete i skola och fritid
• förbättra samverkan för att nå barn som bevittnar våld
• stärka kvinnors ekonomiska självständighet genom satsningar på kvinnodominerade yrken

Så skiljer sig prioriteringarna åt

Aspekt	Miljöpartiet i Borås	Andra prioriteringar (exempel)
Finansiering stödverksamheter	Långsiktig budget, stabila IOP-avtal	Ofta projektbaserad, tillfälliga medel
Förebyggande arbete	Integrerat i skola och fritid, systematiskt	Mer reaktivt, fokus på akuta insatser
Samverkan idéburna organisationer	Utöka och säkra långsiktigt stöd till jourer	Varierande beroende på årlig budget
Barnperspektiv	Starkt fokus på barn som bevittnar våld	Ofta uppdelat mellan barn- och vuxenverksamhet

Analysen

Borås har grundläggande strukturer på plats.

Men är det tillräckligt?

Inte om vi vill bryta våldet på riktigt.

Lagansvaret är tydligt – men genomförandet kräver stabil finansiering, förebyggande arbete och politisk prioritering. Nationella brister får inte leda till att lokala skyddssystem försvagas.

I morgon, på internationella kvinnodagen, fördjupar vi frågan i en ny artikel

Sammanfattning

Kommunen har ett tydligt lagstadgat ansvar att skydda människor mot våld i nära relationer.

Borås har byggt upp viktiga strukturer – genom socialtjänsten, samverkan med jourer och stödverksamheter.

Men för att arbetet ska vara effektivt krävs mer långsiktighet, resurser och förebyggande insatser.

Miljöpartiet arbetar för ett Borås där ingen tvingas leva i rädsla eller beroende – ett Borås att längta till.

Relaterade inlägg

• Våld mot kvinnor i Västra Götaland: vad säger statistiken – och varför räcker det inte att reagera?

Källor och vidare läsning

• Borås Stad – våld i nära relationer
• Socialstyrelsen – kunskapsstöd om våld i nära relationer
• Kvinno- & Ungdomsjouren Borås
• Brå – statistik om våld i nära relationer
• Miljöpartiet i Borås

Våld mot kvinnor i Västra Götaland: vad säger statistiken – och varför räcker det inte att reagera?

Våld mot kvinnor är inte ett avlägset samhällsproblem. Det är en del av vår regionala verklighet.

Enligt Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet (Brå) dödas i genomsnitt omkring 14–15 personer per år i Sverige av en nuvarande eller tidigare partner – majoriteten är kvinnor. Socialstyrelsens genomgång av dödligt våld i nära relationer visar att våldet ofta sker trots att riskfaktorer är kända.

Situationen i Västra Götaland

I Västra Götalands län anmäls varje år flera tusen fall av misshandel mot kvinnor över 18 år enligt Brås officiella kriminalstatistik. Brå – statistikdatabas. Mönstret är stabilt över tid: våld i nära relationer är en återkommande del av kriminalstatistiken.

Bakom varje siffra finns en människa. Ofta finns det också barn i samma hushåll.

Hur vanligt är våld i nära relationer?

Enligt Brås nationella trygghetsundersökning uppgav 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsatts för någon form av våld i nära relation under 2022. Brå – våld i nära relation.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar samtidigt att kvinnor i större utsträckning än män utsätts för grovt och sexuellt våld. Fakta om mäns våld mot kvinnor.

Unga kvinnor och digitalt våld

Unga kvinnor är särskilt utsatta. Myndighetsrapporter visar att våldet även tar digitala former – genom hot, trakasserier, kontroll och spridning av kränkande material. Jämställdhetsmyndigheten – information om våldsutsatthet.

Digitalt våld påverkar tryggheten i vardagen och kan vara en del av ett större kontrollmönster.

Hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer

Brottsförebyggande rådet beskriver hedersrelaterat våld som handlingar som syftar till att bevara eller återupprätta familjens uppfattade heder. Brå – hedersrelaterat våld och förtryck. Det är ofta mer kollektivt organiserat och ställer särskilda krav på stödinsatser.

Våld i nära relationer förekommer även i samkönade relationer. Forskning visar att HBTQI+-personer kan vara särskilt utsatta samtidigt som våldet ofta är underrapporterat. Nationellt centrum för kvinnofrid.

Det kommunala ansvaret

Enligt socialtjänstlagen har kommunen ansvar att ge stöd och skydd till våldsutsatta. Socialstyrelsens vägledning tydliggör att stödet ska vara tillgängligt och samordnat.

Kvinno & Ungdomsjouren Borås – stöd för den som är utsatt

I Borås verkar Kvinno & Ungdomsjouren Borås, som erbjuder stöd till personer som lever under hot eller är utsatta för våld.

På sin webbplats skriver jouren: “Vi hjälper kvinnor, barn och män som är utsatta för våld. Du har rätt att må bra och känna dig trygg i din relation och familj. Det är ALDRIG ditt fel om du blivit utsatt för våld eller hot.”

Jouren erbjuder samtalsstöd, rådgivning och skyddat boende i samverkan med socialtjänsten samt arbetar förebyggande genom utbildning och informationsinsatser. Läs mer om deras arbete här.

Fakta: Kvinno & Ungdomsjouren Borås

• Ger stöd till kvinnor, barn och män som är utsatta för våld eller hot
• Stödet är kostnadsfritt
• Erbjuder samtalsstöd via telefon, chatt och personliga möten
• Driver skyddat boende i samverkan med socialtjänsten
• Arbetar våldsförebyggande genom utbildning och informationsinsatser
• Telefon: 010-45 50 365
• Webbplats: kujboras.se

Varför räcker det inte att reagera?

Statistiken är tydlig. Våld i nära relationer är återkommande och strukturellt. Samtidigt visar rapporter att riskfaktorer ofta är kända i förväg.

Det innebär att arbetet måste vara långsiktigt: förebyggande insatser i skolan, ekonomisk självständighet och stabil finansiering av stödverksamheter. När nationella prioriteringar förändras påverkar det även förutsättningarna lokalt.

Under veckan fördjupar vi oss i hur Borås stad arbetar mot våld i nära relationer – och hur politiska beslut formar kvinnors trygghet i praktiken.

---

Detta inlägg är en del av

• Social hållbarhet i Borås

Vad är en klimatsmart stad? Så kan Borås bli en hållbar stad

Städer står för en stor del av världens klimatutsläpp. Hur vi planerar våra städer – transporter, byggnader, energisystem och grönområden – avgör därför i hög grad hur snabbt samhället kan ställa om.

Men vad innebär egentligen en klimatsmart stad i praktiken? Och hur kan en stad som Borås utvecklas i den riktningen?

I forskningen lyfts ofta några avgörande faktorer: transporteffektiv stadsplanering, energieffektiva byggnader, starka gröna miljöer och lokal förnybar energi. Samtidigt behöver politiken ta ansvar för att dessa principer omsätts i konkreta beslut.

Miljöpartiet i Borås har i sitt kommunpolitiska handlingsprogram pekat ut flera sådana riktningar för stadens utveckling. Du kan läsa mer om partiets lokala politik på Miljöpartiet i Borås.

Begrepp: klimatsmart stad

En klimatsmart stad är en stad som planeras och utvecklas så att den minskar sina klimatutsläpp samtidigt som den är rustad för ett förändrat klimat. I en klimatsmart stad samverkar stadsplanering, transporter, energisystem, naturmiljöer och byggnader för att skapa ett samhälle med låga utsläpp, god livskvalitet och långsiktig hållbarhet.

• Transporteffektiv planering – städer byggs så att människor enkelt kan gå, cykla och resa kollektivt.
• Energieffektiva byggnader – hus använder mindre energi och mer förnybar energi.
• Gröna och blå strukturer – parker, träd och vattenmiljöer integreras i staden.
• Lokal energiproduktion – exempelvis solceller och energilagring.
• Social hållbarhet – människor har nära till arbete, service och natur.

En klimatsmart stad byggs genom samspelet mellan stadsplanering, hållbara transporter, förnybar energi och grön natur. När dessa system planeras tillsammans kan utsläppen minska samtidigt som livskvaliteten ökar.

Hur städer påverkar klimatet

I dag bor merparten av Sveriges befolkning i städer. Samtidigt sker en stor del av energianvändningen och transporterna i urbana miljöer. Klimatpanelen IPCC lyfter därför stadsplanering, byggande och transporter som centrala områden för att minska utsläppen i samhället.

Hur långt det är mellan bostäder, arbetsplatser och service påverkar hur människor reser, och hur byggnader utformas avgör energianvändningen under många decennier.

Forskning om transporteffektiva städer visar att stadsplaneringen i sig kan minska klimatutsläpp. Studier om så kallade kompakta städer visar att tätare och mer funktionsblandade städer kan bidra till lägre utsläpp från transporter.

Svensk forskning om hållbar stadsutveckling, bland annat vid KTH, visar hur stadsplanering, energisystem och transporter behöver samverka för att minska klimatpåverkan i växande städer.

Hur stadsplaneringen kan bli ett klimatverktyg

När vi bygger nytt måste det göras med människans och naturens bästa i fokus. Närhet till kollektivtrafik och tillvaratagandet av gröna stråk är centrala förutsättningar i stadsplaneringen.

Miljöpartiet i Borås – kommunpolitiskt handlingsprogram

Den här typen av principer ligger nära modern forskning om hållbar stadsutveckling där planeringen av städer ses som ett av de mest effektiva klimatverktygen.

Naturen i den klimatsmarta staden

En klimatsmart stad handlar inte bara om transporter och energi. Den handlar också om naturens roll i staden.

I handlingsprogrammet lyfts behovet av att öka takten i att skydda värdefull natur och restaurera exploaterade miljöer. Kommunen bör arbeta mer med våtmarker, naturvårdsprojekt och etablering av nya naturreservat.

Den typen av åtgärder är viktiga inte bara för biologisk mångfald utan också för klimatet. Träd, våtmarker och gröna miljöer kan dämpa värmeböljor, hantera skyfall och göra städer mer motståndskraftiga mot extremväder.

Vattnet som resurs – Viskan genom Borås

I Borås finns dessutom en särskild lokal dimension: Viskan. Ån har en central plats i stadens historia men är samtidigt kraftigt påverkad av gamla utsläpp från textilindustrin.

Saneringen av Viskan och utvecklingen av Viskans park är därför viktiga steg för att skapa en stad där natur, stadsliv och miljöarbete kan samverka.

Energin i framtidens stad

Energin är en annan avgörande faktor. För att nå klimatmålen behöver städer öka produktionen av förnybar energi, installera fler solceller och arbeta mer med energieffektivisering.

Detta är centralt eftersom byggnader och energisystem står för en stor del av utsläppen i moderna städer.

Borås och arbetet med klimatneutrala städer

Borås deltar också i den nationella satsningen Viable Cities där svenska städer samarbetar med forskare, företag och myndigheter för att utveckla klimatneutrala städer.

Arbetet handlar bland annat om transportlösningar, energisystem och digitala verktyg för att styra klimatomställningen. Genom samarbetet kan Borås både ta del av ny forskning och bidra till utvecklingen av lösningar som sedan kan användas i andra städer.

Så kan Borås bli en klimatsmart stad

• Planera nya stadsdelar kring kollektivtrafik.
• Ställa högre klimatkrav i stadsbyggandet.
• Skydda och utveckla stadens grönområden.
• Sanera och utveckla Viskan.
• Öka produktionen av förnybar energi.
• Skapa fler stadsodlingar och stärka lokal matproduktion.

När städer satsar på grön energi, kollektivtrafik, natur och genomtänkt stadsplanering skapas både lägre utsläpp och bättre livsmiljö för invånarna.Sammanfattning

Sammanfattning

En klimatsmart stad handlar inte om en enskild åtgärd utan om hur stadsplanering, transporter, natur, energi och social hållbarhet samverkar.

Hur Borås utvecklas under de kommande decennierna kommer att avgöras av hur vi planerar staden i dag – och vilka prioriteringar vi gör i politiken.

Fem kännetecken på en klimatsmart stad

• Transporter med låga utsläpp.
• Energieffektiva byggnader.
• Starka gröna strukturer.
• Lokal energiproduktion.
• Närhet mellan bostäder, arbete och service.

Fördjupning

• Klimatpolitik i Borås
• Stadsutveckling
• Trafik
• Energipolitik
• Biologisk mångfald

Relaterade inlägg

• Stadsutveckling och kollektivtrafik i Borås – bygger vi för bilen eller för människor?
• Är Borås rustat för extremväder?
• Effektavgifter i Borås – rimlig reform eller ny kostnadschock?
• Vindkraft i Borgstena – därför sa vi nej den här gången

Källor och vidare läsning

• Boverket - klimatanpassning
• IPCC Climate Change 2022 – Mitigation of Climate Change
• Viable Cities – klimatneutrala städer
• KTH forskning om hållbar stadsutveckling

Stadsutveckling och kollektivtrafik i Borås – bygger vi för bilen eller för människor?

Infografik: Forskning visar att tätare stadsplanering och god kollektivtrafik minskar bilberoende och transporternas klimatutsläpp.

Sammanfattning: Borås växer. Nya bostadsområden planeras och staden förändras. Men hur vi bygger avgör om vi stärker friheten och jämlikheten – eller låser fast människor i bilberoende strukturer. För Miljöpartiet är stadsutveckling och kollektivtrafik i grunden en fråga om vilken stad vi vill vara.

Bakgrund: mer än en teknisk fråga

Transportsektorn är en av de största källorna till klimatutsläpp i Sverige. Men stadsplanering handlar inte bara om utsläpp och infrastruktur. Den handlar om frihet, tillgång och rättvisa.

I många städer har planeringen länge utgått från bilen som norm. Resultatet blir större avstånd, mer mark till parkering och mindre plats för möten, grönska och närservice.

Vad säger forskningen?

Forskningen är tydlig kring sambandet mellan stadsplanering och klimatutsläpp. I sin senaste klimatrapport lyfter IPCC fram kompakt stadsutveckling och god kollektivtrafik som centrala verktyg för att minska transportsektorns utsläpp och energianvändning.

Läs mer: IPCC AR6 – Climate Change Mitigation

Även internationell samhällsforskning pekar i samma riktning. Enligt analyser från OECD påverkar transportsystem hur människor når arbete, utbildning och samhällsservice. Städer med stark kollektivtrafik ger bättre tillgång till arbetsmarknaden och minskar transportkostnader för hushåll.

Läs mer: Boverket - kompakta städer

Svensk transportforskning visar samma mönster. Studier från VTI visar att tätare stadsstruktur och god kollektivtrafiktillgänglighet minskar behovet av bilresor och påverkar människors resvanor över tid.

Läs mer: Statens väg- och transportforskningsinstitut

Även svensk universitetsforskning pekar i samma riktning. Studier från KTH visar att stadsplanering har stor betydelse för människors resvanor. Tätare bebyggelse och god tillgång till kollektivtrafik minskar bilberoendet och gör det lättare för fler att välja hållbara transportsätt.

Läs mer: KTH – Transportforskning

Lokal påverkan: vad betyder detta för Borås?

När nya bostadsområden placeras långt från kollektivtrafik och service ökar beroendet av bil. Det påverkar hushållens ekonomi och gör vardagen mer sårbar för stigande drivmedelspriser och ökade kostnader.

Alla har inte bil. För ungdomar, äldre och många låginkomsttagare är kollektivtrafiken avgörande. En stad som planeras med bilen som norm riskerar att begränsa människors rörelsefrihet istället för att stärka den.

Jämlikhet byggs inte bara genom reformer – den byggs också i hur vi formar våra gator och stadsdelar.

Politisk analys: vilken människosyn styr planeringen?

Stadsutveckling är ett uttryck för värderingar. Ska frihet definieras som möjligheten att alltid ta bilen – eller som möjligheten att klara sin vardag utan att vara beroende av bil?

För Miljöpartiet handlar frihet om tillgänglighet. Det ska vara möjligt att arbeta, studera och leva ett aktivt liv utan att vara beroende av egen bil.

Bilnormen är inte naturgiven. Den är resultatet av politiska prioriteringar. På samma sätt kan vi välja en annan riktning.

Konkreta åtgärder för Borås

Miljöpartiet i Borås vill därför prioritera följande, flera av dem redan förankrade i vårt kommunpolitiska handlingsprogram:

• Prioritera nybyggnation i kollektivtrafiknära lägen.
• Utveckla blandstad med service, bostäder och arbetsplatser nära varandra.
• Subventionera periodbiljetter för att sänka trösklarna till kollektivt resande.
• Permanent införa sommarbusskort för högstadie- och gymnasieelever.
• Utöka skolskjutsens giltighetstid till kvällar och helger.
• Införa mobilitetshubbar i stadens olika delar.
• Skapa ett sammanhängande gång- och cykelnätverk.
• Införa feministisk snöröjning där gång- och cykelvägar prioriteras.

Riktningen framåt

Borås kan fortsätta planera för ökat bilberoende – eller ta steget mot en mer sammanhållen, tillgänglig och klimatsmart stad.

Miljöpartiet vill bygga en stad för människor – inte bara för bilar. Det är ett uttryck för ansvar, jämlikhet och långsiktighet.

---

Detta inlägg är en del av

• Klimatpolitik i Borås
• Trafik och kollektivtrafik i Borås
• Stadsutveckling i Borås

Analyser om stadsutveckling och kollektivtrafik i Borås

• Vad är en klimatsmart stad
• Spårvagnarna som aldrig kom
• Cykelsatsningar 2017

Vegetarisk skolmat i Borås – klimatansvar eller köttpopulism?

Debatt om vegetarisk skolmat i Borås – frågan är fortfarande aktuell åtta år senare.

För åtta år sedan svarade jag Sverigedemokraterna i Borås Tidning om vegetarisk skolmat. Argumenten var då att barn inte skulle bli mätta och att valfriheten hotades.

Åtta år senare är debatten tillbaka – nu på riksnivå. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har nyligen sagt att skolor inte ska kunna servera enbart vegetarisk mat utan alltid måste erbjuda kött-, fisk- eller fågelalternativ. Läs mer i Expressen här.

Kritiken mot ministern har varit hård. Forskare och debattörer menar att utspelet bortser från klimatforskning och folkhälsoperspektiv.

Detta är den verkliga konfliktlinjen

Det handlar inte om att förbjuda kött. Det handlar om vilket ansvar kommuner ska ta i klimatomställningen.

Animalieproduktion har betydligt högre klimatpåverkan än växtbaserad produktion. Nötkött kan orsaka omkring 20–30 kg koldioxidekvivalenter per kilo, medan baljväxter ofta ligger runt 1–2 kg. Skillnaden är dramatisk. En internationell sammanställning av livsmedels klimatpåverkan visar tydligt dessa skillnader ( Our World in Data – Environmental impacts of food).

Nötkött orsakar i globala genomsnitt omkring 60 kg CO2e per kilo, medan baljväxter ligger runt 1 kg. Källa: Poore & Nemecek (Science 2018), FAO, IPCC.

När Borås stad serverar tusentals måltider varje dag får råvaruvalen konkret klimatpåverkan. Det är inte symbolik. Det är matematik.

Vad säger vårt program?

I Miljöpartiets kommunpolitiska program är inriktningen tydlig:

• Vegetariskt som klimatsmart förstahandsval i skolornas storkök
• Ökad andel ekologiskt och närproducerat
• Minskad matsvinn
• Klimathänsyn i offentlig upphandling

Det är ansvarstagande kommunpolitik. Inte tvång. Inte moralism.

Argumentet om barnens hälsa

Mättnad beror på energi och näringsinnehåll – inte på kött i sig. En välplanerad vegetarisk måltid med baljväxter, fullkorn och bra fetter ger god mättnad och fullvärdig näring. Livsmedelsverkets kostråd visar att barn behöver mer frukt, grönt och fullkorn ( Livsmedelsverket – Kostråd för barn och ungdomar).

Samtidigt vill vi stärka jämlikheten genom gratis frukost i grundskolan. För oss hänger klimat och social rättvisa ihop.

Åtta år senare

Det som provocerade då provocerar fortfarande: att klimatpolitiken når vardagen. Att även skolmaten är en del av omställningen.

Men klimatkrisen har inte blivit mindre sedan dess. Den har blivit större.

Frågan är därför inte om vegetariskt är “ideologiskt”. Frågan är om politiken vågar ta ansvar.

Frågan om vegetarisk skolmat har diskuterats länge i Borås. Jag skrev redan tidigare om hur staden kan ta en ledande roll i artikeln Borås visar vägen för vegetariskt.

---

Vanliga frågor

Vill ni förbjuda kött i skolorna?

Nej. Vi vill att vegetariskt ska vara ett klimatsmart förstahandsval och att kvaliteten höjs.

Har detta verklig klimatpåverkan?

Ja. Skillnaden i utsläpp mellan nötkött och baljväxter är mångdubbel. Enligt internationell klimatforskning sammanställd av bland annat FAO och Our World in Data ( läs mer här) har nötkött flera gånger högre klimatpåverkan än växtbaserade proteinkällor. När en kommun serverar tusentals måltider varje dag får råvaruvalen därför konkret effekt.

Är detta bara symbolpolitik?

Nej. Det är en del av en bred klimatstrategi som inkluderar upphandling, matsvinn och lokal produktion.

---

---

Detta inlägg är en del av

• Klimatpolitik i Borås – Hur Borås ska bli klimatneutralt och minska sina utsläpp.
• Skola för alla boråsare – Vår politik för likvärdighet, trygghet och kvalitet i skolan.
• Kommunpolitik i Borås – Samlad översikt över våra prioriterade frågor inför valet 2026.

Relaterade inlägg

• Vegetarisk matdag i Borås
• debatten om motionen om köttfri matdag diskuterades i fullmäktige i Borås 2012
• Sluta äta kött för miljöns skull
• Kött industrin och vegan avdrag?
• Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?