Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2008 och speglar en lokal politisk diskussion i Borås om införande av kyld mat i äldreomsorgen.
Texten är oförändrad men har kompletterats med kontext och interna länkar. Idag är frågan fortfarande aktuell: hur kommuner organiserar mat i äldreomsorgen påverkar både livskvalitet, näringsintag och hur livsmedelssystemet utvecklas genom offentlig upphandling.
Hur maten i äldreomsorgen faktiskt styrs – från upphandling till tallrik – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås. Frågan om hur maten organiseras i äldreomsorgen handlar ytterst om en större princip: Bra mat är bra politik – därför spelar offentliga måltider roll i Borås .
KDN Göta och kyld mat i äldreomsorgen
Hur påverkar kommunens matbeslut kvaliteten i äldreomsorgen? Läs mer om social hållbarhet i Borås och hur offentlig mat och omsorg hänger ihop.
Kommuner är stora livsmedelsaktörer. Valet mellan varm mat, kyld mat eller upphandlade helhetslösningar påverkar inte bara kostnader – utan också näringskvalitet, arbetsmiljö och livskvalitet för de äldre.
Bakgrund: diskussion om kyld mat i Borås
Det blev som vanligt ett långt möte med KDN Göta idag. Från 17.00 – 22.55. Vi fick även provsmaka den kylda maten som är ute på remiss nu. Jag får ärligt talat säga att jag blev lite mörkrädd. Maten kom från Samhall och är den mat som hemtjänst område 2 får på Göta. Det var bland det värsta jag provsmakat. Den höll en sådan nivå att jag, om jag fått något liknande, omedelbart hade slängt eller lämnat tillbaka den. Och det är sån mat vi ger våra äldre. Det var mycket värre än vad jag trodde från början.
Jag lämnade i alla fall in en protokollsanteckning där jag klargjorde vår åsikt. Här är en kopia på den:
Protokollsanteckning
Miljöpartiet i Borås vill förorda alternativ 1 (varm mat) till våra äldre framför alternativ 2. Vi tror att de problem som finns med varmhållning av mat går att lösa.
Vi vill även peka på inte klarlagda konsekvenser som kyld mat kan innebära. Vi förutsätter att dessa frågor utreds vidare innan ärendet behandlas i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.
Osäkra konsekvenser som behöver utredas vidare är bland annat:
- Hur hanteras äldre med demens som kan äta flera portioner och riskerar att bli utan mat senare?
- Hur säkerställs kylkedjan och vilka temperaturkrav gäller i praktiken?
- Hur påverkas näringsinnehåll och matens kvalitet över tid?
- Hur påverkas målet om ekologisk och närproducerad mat?
- Hur påverkas social kontakt och måltidsupplevelse?
- Hur ska uppföljning av kvalitet och näringsvärde genomföras?
- Kan försämrad kvalitet leda till ökade vårdbehov?
Alternativ 3 & 4 tar vi helt avstånd ifrån då det i en upphandling kan bli så att kyld mat transporteras långa sträckor, vilket innebär en stor miljöbelastning och minskad lokal kontroll.
Alternativ 2 behöver utredas vidare. Vi anser även att arbetet med att förbättra alternativ 1 (varm mat) bör prioriteras och att det bör vara Borås huvudalternativ. Besparingar kan inte motivera en lägre livskvalitet för våra äldre.
Tom Andersson (Miljöpartiet)
Vad säger forskningen och politiken idag?
Sedan detta inlägg skrevs har kunskapen om mat i äldreomsorgen utvecklats. Idag vet vi att:
- måltider är centrala för både hälsa och livskvalitet
- undernäring är ett stort problem inom äldreomsorgen
- måltidssituationen (inte bara maten) påverkar välbefinnandet
Det gör att frågor om matens kvalitet, servering och social kontext är lika viktiga som själva kostnaden.
Offentlig mat som politiskt verktyg
Den här frågan hänger också ihop med hur kommunen använder sina inköp.
När kommunen väljer hur mat produceras och levereras påverkar det:
- lokala producenter och näringsliv
- miljö- och klimatpåverkan
- kvaliteten i välfärden
Läs vidare: När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar