Politik i Borås – analys och riktning

Den här bloggen analyserar politik och kommunala beslut i Borås med fokus på klimat, miljö, energi, social hållbarhet och demokrati.

Här fördjupas frågor om elnätskapacitet, skolsegregation, klimatinvesteringar, stadsutveckling och kommunens prioriteringar inför valet 2026.

Syftet är att förklara hur politiska beslut påverkar Borås – och visa vilken riktning som behövs för ett mer hållbart och jämlikt samhälle.

Fördjupning:

fredag 21 februari 2014

Målet: 100 procent ekologiskt i Borås

Uppdatering 2026:

Detta inlägg publicerades ursprungligen 2014 i en debatt om ekologisk mat, offentlig upphandling och svensk livsmedelsproduktion. Texten är oförändrad men har kompletterats med kontext och interna länkar eftersom frågor om ekologisk mat, djurhållning och hållbara livsmedelssystem fortfarande är centrala i klimat- och jordbrukspolitiken.

Hur kommunens livsmedelsinköp faktiskt styr vad som hamnar på tallriken – från upphandling till servering – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås .

Kommunala beslut om vad som serveras i skolor och äldreomsorg kan påverka både miljö, klimat och villkoren för lantbruket. Läs mer om hur offentlig upphandling kan förändra marknaden i artikeln När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden .

Offentlig upphandling av livsmedel är en av de viktigaste politiska frågorna för hur kommuner kan bidra till bättre djurhållning, minskad användning av bekämpningsmedel och en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Målet: 100 procent ekologiskt i Borås

Fick in mitt svar till Kerstin Hermansson (c) och Kycklingbönderna Roland Bengtsson och Ola Göransson i dagens BT.

Det är Miljöpartiet som har helhetspolitiken, medan Centern famlar desperat i Moderaternas skugga. Jag upprepar frågan från förra artikeln: Kerstin Hermansson – varför stannar ni kvar i en destruktiv Allians?

Den svenska landsbygden kan gå en lysande framtid till mötes, men då behövs stöd av en smart och framåtsyftande landsbygdspolitik. Smått löjligt blir det när Kerstin Hermansson (C) i Borås Tidning går till angrepp mot Miljöpartiet och om vår politik påstår att ”för landsbygdens folk är den en katastrof”. Samma dag skriver BT om grisbonden i Öxnevalla som, med Alliansen vid makten, förlorar 750.000 kronor om året på sina slaktgrisar. Under Centerns år i Alliansregeringen har 15.000 jobb försvunnit i jordbrukssektorn. Centerpartistiske landsbygdsministern Eskil Erlandsson låter sig ideligen fotograferas ätande svensk mat, men när han konfronteras med förlorade landsbygdsjobb skyller han på strukturomvandling - som om den inte gick att göra något åt. 


Tom Andersson (mp) svarar: målet är 100 procent ekologiskt
Tom Andersson (mp) Vi vill ställa om Sverige och i Borås vill vi satsa på
100 procent ekologiskt när det kommer till stadens inköp av livsmedel

Centern har inga egna lösningar. Istället tar Kerstin Hermansson till det trötta knepet att vifta med Miljöpartiet som ett skrämspöke för landsbygdsbor och hota med partiet som ska höja bensinskatten. Men hon ser inte längre än näsan räcker – för varför ska den svenska landsbygden alls drivas av oljeprodukter? Den kan driva sig själv och även hjälpa stadsborna med biogas, därmed gå en ljus framtid till mötes i det klimat- och miljövänligare samhälle som vi alla vet att vi måste skapa. Med Miljöpartiet i regeringen tar vi itu med den frågan på riktigt. Underlättar för energiomställningen. Centern satsar istället på att göra sig till landsbygdens fiende nummer ett, genom att kapitulera inför den pågående strukturomvandlingen.

Det svenska jordbruket är numera en industri som vilken som helst, där djuren är en del av maskinen. När den matindustrin världen över går för fullt skapar den hinder i Borås, när staden vill köpa närproducerad mat. Kycklingbönderna Roland Bengtsson och Ola Göransson skriver i en replik till min förra debattartikel att de vill ”fortsätta föda upp världens bästa kyckling”. Haken är bara att den färdigstekta kycklingen från Thailand som de två kritiserar, på alla punkter som Borås Stad enligt ”Lagen om offentlig upphandling” tillåts ta hänsyn till, är likvärdig med en svensk motsvarande produkt. Om den svenska kycklinguppfödningen ska kunna konkurrera i framtiden måste den närproducerade maten erbjuda nya unika kvaliteter - år efter år. Då kan vi köpa den. När det gäller kycklingbranschen vill jag sticka broschyren ”Starta eko – kyckling” (Jordbruksverket 2013) i händerna på nuvarande och blivande uppfödare. Ekologisk kyckling kan nämligen vara en sådan unik kvalitet som gör att det går att prioritera svensk mat vid en kommunal upphandling.

Med Miljöpartiet vid styret i landet och i Borås lovar jag intensivt arbete för hjälp till lantbruket att ställa om till klimatsmart och ekologisk produktion – nära och gärna småskaligt. Vi kan vänta oss att denna mat blir något dyrare och därför lovar jag också att MP i Borås Stad ska arbeta lika hårt för att staden ska ta sig råd att laga denna mat till våra barn och våra äldre. Nyligen lovade Uppsala att servera 100 procent ekologiskt om tio år. En röst på Miljöpartiet i Borås betyder att vi driver på för ett sådant beslut även här – ett sådant beslut skulle också bidra till en levande och hållbar svensk landsbygd.

Det är Miljöpartiet som har helhetspolitiken, medan Centern famlar desperat i Moderaternas skugga. Jag upprepar frågan från förra artikeln: Kerstin Hermansson – varför stannar ni kvar i en destruktiv Allians?

Ekologisk mat och framtidens livsmedelssystem

Diskussionen om ekologisk mat i offentlig sektor handlar inte bara om vad som serveras i skolor och äldreomsorg. Den handlar också om vilken typ av livsmedelsproduktion samhället vill stödja.

När kommuner ställer krav på ekologiska produkter kan det bidra till minskad användning av bekämpningsmedel, bättre djurhållning och ökad efterfrågan på mer hållbara jordbruksmetoder.

Samtidigt påverkar offentlig upphandling även den lokala livsmedelsproduktionen. När kommuner ställer tydliga krav på ekologiska produkter skapas incitament för lantbruket att ställa om till mer hållbar produktion.

Den här frågan hänger också ihop med hur kommunen använder offentlig mat i praktiken – från skolmat till äldreomsorg. Läs även: Bra mat är bra politik – därför spelar offentliga måltider roll i Borås .

Detta inlägg är en del av

Artikeln handlar om hur kommunala beslut om livsmedel och offentlig upphandling kan påverka miljö, klimat och livsmedelsproduktion.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar