Politik i Borås – analys och riktning

Lokalpolitik analyserad med fokus på klimat, energi, social hållbarhet och demokrati inför valet 2026.

·

När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden – lärdomar från Borås

Del av serien Grön politik i praktiken

Detta är Artikel 2 av 5 i serien som visar hur kommunal politik faktiskt driver grön omställning i Borås.

  • Artikel 5: Vad andra kommuner kan lära av Borås
    • Borås klimatomställning – några centrala verktyg
    • Lokal koldioxidbudget sedan 2019
    • Deltagande i Viable Cities – Klimatneutrala Borås 2030
    • Samordnad varudistribution sedan 2019
    • Cirkulär möbelhantering och återbruk
    • Fair Trade City-certifiering

    Sammanfattning

    När Borås Stad ändrar sina inköp påverkas inte bara den egna budgeten – hela marknaden förändras. Redan på 2010-talet drev vi igenom ekologiska bananer i skolorna och gjorde Borås till Fair Trade City. Idag fortsätter utvecklingen med cirkulär möbelhantering, samordnad varudistribution och ökade krav på ekologiska, närproducerade och Fairtrade-certifierade produkter.

    Offentlig upphandling är ofta ett av de mest underskattade klimatverktygen i kommunpolitiken. När kommunen ställer krav på klimat, etik och cirkularitet förändras leverantörskedjor – från lokala producenter i Sjuhärad till producenter i globala syd.

    Borås visar hur upphandling kan användas som ett klimatverktyg. Men debatten om kinesisk sten visar också vad som händer när kraven i upphandlingar inte är tillräckligt starka.

    Vad betyder det att kommunen ändrar sina inköp?

    Offentlig sektor är Sveriges största inköpare. Borås Stad upphandlar varor och tjänster för omkring 2 miljarder kronor varje år. När kommunen ställer krav på ekologisk produktion, klimatpåverkan, cirkularitet eller sociala villkor påverkar det vilka leverantörer som kan delta och vilka produkter som efterfrågas.

    Genom strategisk upphandling kan kommunen:

    • skapa efterfrågan på ekologiska och närproducerade livsmedel
    • minska avfall genom cirkulär ekonomi
    • förbättra arbetsvillkor i globala leverantörskedjor
    • öppna marknaden för lokala företag

    Från Miljöpartiets kommunpolitiska program 2026–2030:
    “I Sverige lever vi som om vi hade fyra jordklot. Vi måste stoppa överkonsumtionen och för att göra det krävs handlingskraft på alla politiska nivåer. När vi i Borås upphandlar varor ska det göras med avfallstrappan i beaktande.”

    Historik: Ekobananer, Fair Trade City och tidiga framgångar

    Under vår tid i det rödgröna styret på 2010-talet började Borås använda upphandling som ett aktivt verktyg för hållbar utveckling.

    Ett tidigt exempel var införandet av ekologiska bananer i skolor och förskolor. När en kommun serverar tusentals måltider varje dag påverkar beslut på varunivå snabbt marknaden.

    Borås blev också Fair Trade City, vilket innebär att kommunen aktivt arbetar för etiska inköp och rättvisa arbetsvillkor globalt. Något som Miljöpartiet varit pådrivande för.

    Nuläget i Borås – från ekobananer till cirkulär möbelhantering

    Samordnad varudistribution

    Sedan 2019 används samordnad varudistribution. Varor levereras först till en distributionscentral och körs sedan ut samordnat till kommunens verksamheter med fordon där vi kan sätta miöljö och klimatkraven. Beroende på antal upphandlingar av varor och andra parametrar så ger det i alla fall runt 60% mindre utsläpp från de interna transporterna.

    Det minskar transporter och gör det också möjligt för mindre leverantörer att delta i upphandlingar. I Borås serveras cirka 22 000 måltider varje dag i kommunens verksamheter.

    Cirkulär möbelhantering

    Istället för att slänga möbler satsar Borås på återbruk. Budget 2026 avsätter 1 miljon kronor till cirkulär möbelhantering och utveckling av Marketplace Borås. Varför ska vi slänga full användbara möbler samtidigt som andra förvaltningar köper exakt samma sak nya? Svaret är ju att ska vi inte och det försöker vi komma åt med detta.

    Ekologisk och närproducerad mat

    Borås har under lång tid haft mål om att öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig verksamhet. Samtidigt har samordnad distribution gjort det enklare för lokala producenter att delta i upphandlingar. Miljöpartiet anser att det går att ha båda i tankarna samtidigt, det bästa är ju att det både är ekologiskt och närproducerat, men när det inte går så bör ju det åtminstone vara ett av de båda. 

    Varningsexempel: debatten om kinesisk sten

    Upphandling visar också riskerna när kraven i upphandlingar inte är tillräckligt starka. År 2021 uppmärksammades att Borås stad köpt in 63 229 kilo sten från Kina.

    Arbetsvillkoren i kinesiska stenbrott har länge kritiserats, vilket visar varför sociala krav i upphandling är viktiga.

    Faktaruta – Upphandling i Borås
    • cirka 2 miljarder kronor i årlig kommunal upphandling
    • cirka 22 000 måltider serveras varje dag
    • Fair Trade City sedan 2008
    • samordnad varudistribution sedan 2019
    • 63 229 kg kinesisk sten upphandlad sedan 2020

    Miljöpartiets lösningar – så driver vi marknaden vidare

    Starkare krav i upphandling

    Tillämpa avfallstrappan fullt ut och dela upp stora upphandlingar så att mindre företag kan delta.

    Cirkulär möbelhantering

    Satsa på återbruk istället för nyinköp.

    Ekologisk, närproducerad och Fairtrade-certifierad mat

    Öka andelen ekologiska, närproducerad och rättvisemärkta produkter i offentlig verksamhet.

    Grön näringslivssamordnare

    En funktion som hjälper företag att delta i upphandlingar och och gör gröna omställningar.

    Sammanfattning

    När kommunen ändrar sina inköp förändras marknaden. Borås visar detta bland annat genom ekologisk mat, Fair Trade City, samordnad varudistribution och cirkulär ekonomi. Genom upphandling kan kommunal politik påverka både lokala företag och globala leverantörskedjor – och göra klimatomställningen konkret.

    Detta inlägg är en del av

    Artikeln handlar om hur kommunal upphandling kan användas för att driva klimatomställning, cirkulär ekonomi och social hållbarhet i Borås.

    Relaterade inlägg

    Källor

    ·

    Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?

    I kommunfullmäktige aktualiseras åter frågan om Borås som Fairtrade City. Det är i grunden bra. Offentliga åtaganden ska tåla granskning och det är rimligt att fråga både vad något kostar och vad det ger.

    Samtidigt riskerar debatten ibland att fastna i en förenklad bild. För att kunna ta ställning framåt behöver vi hålla flera saker i huvudet samtidigt.

    Borås har varit Fairtrade City sedan 2008

    Borås diplomerades som Fairtrade City 2008. Syftet är att kommunen ska bidra till mer etisk konsumtion genom upphandling, informationsarbete och samverkan med lokala aktörer.

    Arbetet handlar alltså inte bara om vilka produkter som serveras vid representation, utan om ett bredare arbete med hållbara inköp och medveten konsumtion.

    Miljöpartiet i Borås var en drivande kraft bakom införandet och har länge varit tydliga i utgångspunkten:

    ”För Miljöpartiet är det självklart att våra inköp inte ska leda till att mänskliga rättigheter bryts i andra länder eller att miljö förstörs någon annanstans.”

    Det är också därför partiet har betonat att kommunen bör använda sin upphandlingsmakt för att ställa relevanta sociala och miljömässiga krav.

    En fråga Borås arbetat med länge

    Arbetet med rättvis handel och hållbar upphandling i Borås har vuxit fram över lång tid. Jag har själv följt och drivit frågan i olika sammanhang under många år.

    Den aktuella interpellationsdebatten är alltså inte en isolerad fråga, utan en del av ett långsiktigt arbete för mer hållbara och etiskt ansvarsfulla inköp i Borås.

    Vad gör Fairtrade unikt?

    Fairtrade är världens mest kända etiska hållbarhetsmärkning och omfattar över två miljoner odlare och anställda i mer än 70 länder.

    Det som särskiljer Fairtrade från många andra initiativ är kombinationen av flera mekanismer i samma system:

    • garanterat minimipris som skyddar odlare vid låga världsmarknadspriser
    • en särskild Fairtrade-premie till lokala investeringar
    • krav på demokratiskt inflytande i producentorganisationer
    • oberoende tredjepartskontroll

    Kriterierna omfattar sociala, ekonomiska och miljömässiga krav med målet att skapa mer hållbara värdekedjor.

    Miljödimensionen glöms ofta bort

    I debatten beskrivs Fairtrade ibland enbart som en rättvisefråga. Men kriterierna innehåller också tydliga miljökrav.

    Producenter ska arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan, skydda biologisk mångfald och hantera vatten och kemikalier ansvarsfullt.

    Fairtrade uppmuntrar dessutom ekologisk produktion genom ekonomiska incitament och krav på mer hållbara odlingsmetoder.

    Det innebär att Fairtrade i praktiken ofta bidrar både till förbättrade arbetsvillkor och till mer miljömässigt hållbar produktion – en koppling som sällan lyfts i den lokala debatten.

    Vad visar interpellationssvaret?

    I underlaget till kommunfullmäktige framgår att den direkta kostnaden för diplomeringsavgiften ligger runt 25 000 kronor per år och att den administrativa belastningen bedöms som begränsad.

    Det betyder inte att frågan är ointressant – men det sätter diskussionen i proportion.

    Det finns också konkreta resultat

    Fairtrade syftar till att motverka fattigdom genom handel och stärka människors egenmakt i globala leverantörsled.

    I Borås har arbetet bland annat handlat om att öka andelen etiskt certifierade råvaror i offentlig upphandling, stärka kunskapen om hållbar konsumtion och använda kommunens inköpsvolym mer strategiskt.

    Samtidigt är det rimligt att kontinuerligt följa upp vilken faktisk effekt olika verktyg ger.

    Den verkliga politiska skiljelinjen

    Den intressanta frågan är egentligen inte om kommunen ska bry sig om arbetsvillkor i globala leverantörsled. Det gör i dag i princip alla seriösa aktörer.

    Den verkliga skiljelinjen handlar snarare om hur kommuner bäst ska arbeta med etiska och miljömässiga krav:

    • genom etablerade certifieringar
    • genom egna uppföljningssystem
    • eller genom en kombination

    Det är en mer relevant diskussion än att reducera frågan till symbol eller inte.

    Upphandlingens makt ska användas klokt

    Kommuner gör varje år mycket stora inköp. Att då helt bortse från arbetsvillkor och miljöpåverkan i leverantörsled vore inte ansvarsfullt.

    Samtidigt är det rimligt att löpande pröva:

    • kostnadseffektivitet
    • administrativ belastning
    • faktisk påverkan
    • träffsäkerhet i kraven

    Det gäller Fairtrade – men också andra verktyg inom hållbar upphandling.

    Min bedömning

    Interpellationen reser legitima frågor om uppföljning och proportionalitet. Det är bra. Men bilden av Fairtrade City som en tung kostnadsdrivare för kommunen får svagt stöd i det underlag som finns.

    Framåt bör fokus ligga på att:

    • säkerställa att sociala och miljömässiga krav i upphandling är träffsäkra
    • utvärdera effekter systematiskt
    • använda de verktyg som ger bäst faktisk påverkan

    Kommunens uppgift är ytterst att använda skattemedel klokt – men också att ta ansvar för hur våra inköp påverkar människor och miljö i globala leverantörskedjor.

    Debatten behöver höjas ett steg

    Fairtrade City är inte hela lösningen på globala arbetsvillkor. Men frågan om etiska och hållbara inköp kommer inte att försvinna.

    Den relevanta diskussionen framåt är därför inte om vi ska bry oss – utan hur Borås på mest effektivt sätt ska använda sin upphandlingskraft för att bidra till schyssta villkor och minskad miljöpåverkan globalt.

    Detta inlägg är en del av

    Artikeln handlar om rättvis handel, kommunal upphandling och hur politiska beslut i Borås kan påverka arbetsvillkor, handel och hållbar utveckling.

    Relaterade inlägg

    ·

    Uppdaterad 2026: Jag skriver mer om Fairtrade och hållbar upphandling i Borås här:
    → Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?

    Fairtrade och en schysstare stad

    Tog för någon dag sedan del av nya siffror runt vårt arbete som Fairtrade City och kan med glädje säga att vi blivit än mer schyssta i Borås. Borås har varit en Fairtrade City sedan 2008 och ständigt förbättrat oss. Men denna mandatperiod med ett rödgrönt styre har vi ökat takten på arbetet markant. Vi har inte alla siffrorna helt klara än men jag tänkte ändå redovisa några godbitar preliminärt så att man kan få en uppfattning om vilka framsteg vi gjort mellan 2011-2012.


     
    • 238% ökning av arbetsplatser i kommunen som har fairtrademärkta eller motsvarande produkter vid fika

    • 71% ökning av inköp av rättvisemärkta produkter i Borås Stad


    Jag återkommer med ett längre inlägg när hela materialet är färdigt, men kunde inte låta bli att lägga ut dessa godbitar!

    Relaterade inlägg:
    → För ett grönt Borås (2008)
    → Gröna inslag i Borås stads budget 2013 (2012)
    → Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt? (2026)

    ·

    ·

    Uppdatering 2026: Den här artikeln har uppdaterats för att ge mer kontext och länkar till nyare analyser om klimat- och hållbarhetspolitiken i Borås. När detta inlägg skrevs handlade diskussionen om visionen om ett grönare Borås och hur miljöpolitiken kunde utvecklas lokalt. Sedan dess har arbetet utvecklats vidare – bland annat genom en lokal koldioxidbudget och målet om klimatneutralitet 2030.

    I analysen Kan en kommun driva klimatomställningen? – lärdomar från Borås 2007–2026 går jag igenom hur klimatpolitiken i Borås har utvecklats från tidiga visioner till dagens arbete med klimatbudget, energisystem och klimatinvesteringar.

    Jag skriver också mer om hållbar upphandling och Fairtrade i Borås i ett senare inlägg:
    → Fairtrade i Borås – vad är symbol och vad är faktisk effekt?