Politik i Borås – analys och riktning

Lokalpolitik analyserad med fokus på klimat, energi, social hållbarhet och demokrati inför valet 2026.

·

"Men Kina och USA då?" – Varför grön politik i Borås handlar om vår egen plånbok och säkerhet

"Tom, är du en sån där som tror att lilla Sverige ska rädda hela världen? Inser ni inte att Kina, USA och Indien måste agera? Vi är ju redan koldioxidneutrala om man räknar in skogen!" Det går sällan en vecka utan att jag får kommentarer av den här typen i mina sociala medier. Det är en förståelig frustration, men den bygger på ett massivt missförstånd om vad lokal miljöpolitik egentligen handlar om. Vi ställer inte om Borås för att få "fina resultat på ett papper" i FN. Vi gör det för vår egen överlevnad, vår ekonomi och vår krisberedskap.

Borås stad med solpaneler och modern energilösning som visar grön politik och lokal energisäkerhet
Lokal energiproduktion i Borås är en nyckel för både ekonomi,
 säkerhet och klimatomställning.

Kort sammanfattning: Den gröna omställningen i Borås handlar inte om naiv globalism. Det handlar om krass lokalnytta: att säkra stabil el för våra hushåll, att skydda våra fastigheter från extremväder och översvämningar, och att se till att Sjuhärads företag inte blir utkonkurrerade på den globala marknaden.

Vad betyder grön politik i Borås – i praktiken?

Grön politik i Borås handlar inte främst om globala utsläppsmål, utan om konkreta beslut som påverkar vardagen här och nu.

  • Lägre kostnader: Lokal energiproduktion ger stabilare och billigare energi för hushåll och företag.
  • Starkare ekonomi: Företag som ställer om blir konkurrenskraftiga på en marknad där hållbarhet är ett krav.
  • Tryggare samhälle: Klimatanpassning minskar risken för översvämningar och skador på fastigheter.
  • Ökad beredskap: Lokala energisystem och robust infrastruktur gör Borås mindre sårbart vid kriser.

Det handlar alltså inte om att “rädda världen” – utan om att bygga ett starkare  och tryggare Borås.

Låt mig först vara väldigt tydlig: Självklart måste bjässar som Kina, USA och Indien ta ett gigantiskt ansvar för att få ner de globala utsläppen. Klimatkrisen är global. Och det stämmer att den svenska skogen är en fantastisk kolsänka (även om skogen är ett tillfälligt biologiskt lager som riskerar att brinna upp eller stormskadas, till skillnad från fossil koldioxid som är ett permanent tillskott i atmosfären).

Men debatten om nationell bokföring och Kinas kolkraftverk missar totalt poängen med vad vi lokala politiker faktiskt arbetar med varje dag.

Det här är kärnan i missförståndet: klimatpolitiken fungerar inte som ett enda globalt beslut, utan som summan av tusentals lokala beslut. Energiproduktion, stadsplanering, transporter och industriella investeringar sker alltid på lokal och regional nivå. När Borås bygger ut lokal elproduktion, klimatanpassar sin infrastruktur eller ställer krav i upphandlingar, förändrar vi faktiska system – inte bara statistik. Det är just så den globala omställningen sker i praktiken: genom att varje stad och region gör sin del.

Mitt engagemang i Miljöpartiet här i Borås drivs inte av något storhetsvansinne där vi ensamma ska rädda planeten. Det drivs av en vilja att bygga en robust och trygg stad.

Här är tre kalla, pragmatiska anledningar till varför vi måste driva en stenhård grön politik i Borås – oavsett vad resten av världen gör:

1. Trygg lokal el

När vi förlitar oss på importerade fossila bränslen eller ett sårbar, centraliserat elsystem, lägger vi vår ekonomi i händerna på diktatorer och svängningar på världsmarknaden. Det leder till skenande bensinpriser och elräkningar som slår undan benen på både barnfamiljer och lokala företag.

Vår lokala energipolitik handlar om oberoende. Genom att bygga ut solenergi på industriernas tak, satsa på lokal biogas från vårt eget avfall och skapa system för smart ö-drift och batterilagring, tar vi makten över vår egen el. Det ger oss lägre, mer förutsägbara kostnader och en säkerhet om krisen eller kriget kommer. Det bryr sig inte världsmarknaden om, men det gör plånboken för boråsarna.

2. Konkurrenskraft för lokala företag

När jag drev eget företag lärde jag mig snabbt att man måste anpassa sig efter vad kunderna efterfrågar, annars dör man. Hela den globala marknaden och EU ställer nu benhårda, lagstadgade krav på fossilfri och cirkulär produktion.

Om vi i politiken bromsar omställningen i Borås, och lutar oss tillbaka och säger "men Kina då", gör vi det lokala näringslivet en enorm björntjänst. De företag i Sjuhärad som inte ställer om till hållbar produktion kommer att förlora sina kontrakt och bli utkonkurrerade av europeiska aktörer som låg i framkant. Vår politik går ut på att använda kommunens upphandlingar för att stötta lokala, gröna entreprenörer så att de blir framtidens vinnare. Grön politik är framtidens enda fungerande näringspolitik.

3. Skydd mot extremväder (Extremväder läser inte statistik)

Du kan vifta med hur många nationella papper som helst om att Sverige har "koldioxidneutral mark", men det hjälper inte en millimeter när skyfallet drar in över Borås.

Klimatförändringarna är redan här. Vi ser det i form av torka som slår mot bönderna, värmeböljor som hotar de äldre i vården, och framför allt intensiva skyfall som dränker vår infrastruktur. Att klimatanpassa Borås och bygga en stark krisberedskap är kommunens skyldighet. När vi bevarar Viskans park, stoppar storskalig asfaltering av våtmarker och planterar fler stadsträd som suger upp vattnet, handlar det om att skydda boråsarnas fastigheter och källare från att förstöras. Det är en investering i rena pengar för att undvika skador för hundratals miljoner.

Vi gör det för Borås skull

Så nästa gång någon påstår att Miljöpartiet bara bryr sig om att "rädda världen på ett papper", påminn dem om verkligheten. Vi ställer inte om samhället för att vi är naiva. Vi gör det för att vi vägrar låta Borås och Sjuhärad bli sårbara, fattiga och bokstavligt talat översvämmade när omvärlden förändras.

Inför valet 2026 står valet mellan att blunda och hoppas att någon annan löser problemen, eller att pragmatiskt kavla upp ärmarna och bygga ett starkare, billigare och grönare lokalsamhälle. Vi väljer det senare.

Vanliga frågor om grön politik i Borås

Spelar det någon roll vad Borås gör när Kina och USA släpper ut mer?

Ja. Klimatomställningen sker genom tusentals lokala beslut. Energiproduktion, transporter och stadsplanering styrs lokalt – inte globalt.

Är inte Sverige redan klimatneutralt?

Nej. Svensk skog binder kol, men det är ett tillfälligt lager som kan frigöras. Fossila utsläpp är ett permanent tillskott i atmosfären.

Hur påverkar grön politik min ekonomi?

Lokal energiproduktion och effektivare system kan sänka kostnader för både hushåll och företag samtidigt som de minskar sårbarheten.

Varför är lokal energipolitik viktig?

Den avgör elpriser, energisäkerhet och hur sårbart samhället är vid kriser. Lokal produktion ger större kontroll.

Vad vinner Borås på grön omställning?

Stabilare ekonomi, starkare företag, bättre krisberedskap och ett samhälle som klarar klimatförändringar bättre.

Fördjupning – politik i Borås

Fördjupning: Lokal miljöpolitik som gör skillnad i vardagen

·

Från upphandling till tallrik – så styr maten klimatpolitiken i Borås

Illustration av hur offentlig upphandling av mat i Borås påverkar klimat, ekonomi och folkhälsa
Kommunens inköp av mat påverkar klimatet, folkhälsan och
den lokala ekonomin - från beslut till tallrik.

När vi pratar om klimatpolitik i Borås stannar debatten ofta vid trafiklösningar och energisystem. Men ett av kommunens allra skarpaste och mest direkta verktyg för att styra utsläppen och den lokala ekonomin ligger bokstavligen på våra tallrikar. Offentliga måltider och kommunal upphandling är inte administrativa bisaker – det är tung systempolitik.

Kärnan i frågan: Mat är inte en detalj i politiken – det är ett av kommunens mest kraftfulla verktyg för att styra klimat, hälsa och ekonomi.

Kort sammanfattning: Kommunens upphandling av mat i skola och äldreomsorg är ett av de mest kraftfulla verktygen för att styra klimatpåverkan, folkhälsa och lokal ekonomi. Genom offentliga måltider kan Borås minska utsläpp, stärka lokala producenter och driva omställningen mot ett hållbart matsystem.

Borås kommun köper in varor, tjänster och livsmedel för enorma summor varje år. Det vi väljer att lägga dessa skattepengar på formar oundvikligen marknaden. Som jag tidigare beskrivit i min analys av hur politiken i Borås hänger ihop som ett system, skapar varje inköpsbeslut svallvågor genom vår miljö, vår folkhälsa och sociala hållbarhet och vår krisberedskap. Detta är också en central del av vår kommunpolitik i Borås, där upphandling används som ett strategiskt verktyg för att styra utvecklingen.

Maten: En investering i framtiden, inte ett sparbeting

Skolan och äldreomsorgen är kommunens största restauranger. Kvaliteten på maten som serveras där påverkar elevernas inlärning, äldres livskvalitet och vår sociala trygghet. Redan 2008 tog jag strid mot centraliseringen och kvalitetstappet i min kritik mot industriellt tillagad och kyld mat i äldreomsorgen. Mat får aldrig reduceras till rena budgetkalkyler i ett kalkylblad.

Denna grundsyn har präglat Miljöpartiets arbete sedan dess. När vi driver på för en vegetarisk skolmat av hög kvalitet, handlar det om att ta ett reellt klimatansvar, minska koldioxidutsläppen och förbättra folkhälsan. Det är inte, som vissa menar, "köttpopulism" – det är att använda skattemedel där de gör som mest långsiktig nytta. Genom att Borås visar vägen och ökar andelen vegetariskt och KRAV-märkt, tvingar vi hela den lokala livsmedelskedjan att ställa om till mer hållbara produktionsmetoder.

Ideologi och praktik: Köttets klimatpåverkan

Politiska beslut kring mat väcker ofta starka känslor. Men vi kan inte blunda för matematiken. Köttindustrin och vår överkonsumtion av animaliska produkter är en av de enskilt största drivkrafterna bakom klimatkrisen. Denna obekväma sanning lyfte jag redan för snart tjugo år sedan, när jag ifrågasatte varför klimatdebatten konsekvent duckade för köttindustrin och uppmanade till att vi måste våga minska vår köttkonsumtion för miljöns skull.

Genom åren har vi tagit många tuffa debatter kring detta, från förslaget om att införa ett vegonavdrag, till den hätska debatten kring en obligatorisk vegetarisk matdag i Borås skolor 2012, och de stora debattartiklarna om köttkonsumtionens miljöpåverkan. Det motstånd vi mötte då har idag bytts mot en bred vetenskaplig konsensus: maten vi äter avgör om vi klarar klimatmålen.

Upphandling som strategiskt styrmedel

Att minska köttet är en del av ekvationen, men upphandlingen som helhet är nyckeln. När vi ändrar våra kommunala inköpskrav, förändrar vi hela marknadens spelregler.

Ett tydligt exempel på denna upphandlingsmakt var när vi ställde krav på och beslutade att Borås Stad enbart ska köpa ekologiska bananer, samt vårt långsiktiga arbete med att göra staden till en Fairtrade City. Dessa beslut signalerar till marknaden att vi prioriterar biologisk mångfald, mänskliga rättigheter och giftfria miljöer framför kortsiktiga, dumsnåla prispressar. Systemtänkandet bevisar dessutom att det är ekonomiskt smart; vi har tidigare visat hur man faktiskt kan få mer ekologiskt för pengarna om man upphandlar rätt. Det är så vi systematiskt bygger politiken för att nå det övergripande, och helt nödvändiga, målet om 100 procent ekologisk mat i Borås.

Vad vill vi framåt?

Inför valet 2026 är vår hållning glasklar. Mat, inköp och upphandling är ryggraden i vår kommunpolitik och helt avgörande för vår sociala hållbarhet. Vi går till val på flera konkreta reformer: (läs hela vårt kommunpolitiskaprogram på mp.se/boras) 

  • Vi ska öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Våra skattepengar ska stötta lokala producenter för att kapa sårbara transportkedjor. Samtidigt ska kommunen aktivt underlätta för torghandel och lokala initiativ som REKO-ringen.
  • Skolan ska kompensera för orättvisor. Vi vill införa gratis frukost i grundskolan för att ge alla barn en rättvis start på dagen. Samtidigt vill vi minska matsvinnet radikalt genom att låta skolor erbjuda matlådor av överbliven mat till elever vid veckans slut.
  • Vi vill göra vegetariskt till det klimatsmarta förstahandsvalet i alla kommunala storkök. Maten ska vara av hög kvalitet, och vi vill införa fler dagar där samtliga rätter som serveras i skolan är vegetariska.
  • Vi ska fortsätta vår resa mot mer ekologisk kost och ställa stenhårda miljö- och djurskyddskrav i alla livsmedelsupphandlingar.Vi ska öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Våra skattepengar ska stötta lokala producenter för att kapa sårbara transportkedjor. Samtidigt ska kommunen aktivt underlätta för torghandel och lokala initiativ som REKO-ringen.

Vanliga frågor om upphandling och klimat i Borås

Varför lägger Miljöpartiet så stort fokus på just maten och upphandlingen?

Eftersom kommunen är en gigantisk köpare. Genom att ställa krav på ekologiskt och vegetariskt vid upphandlingar använder vi den ekonomiska makten för att driva fram en grön marknadsutveckling, samtidigt som vi sänker stadens egna koldioxidutsläpp direkt vid källan.

Är ekologisk och vegetarisk mat inte dyrare för skattebetalarna?

Nej, inte om man ser till hela systemet. Vegetariska alternativ är ofta billigare per portion. Dessutom förhindrar vi de dolda framtida kostnader som den billiga, industriella matproduktionen skapar genom klimatförändringar, hälsoproblem och miljöförstöring.

Fördjupning: Det stora arkivet om mat och klimat

Denna artikel summerar årtionden av miljöpartistisk politik. Vill du läsa de historiska besluten och debatterna som format vår nuvarande inriktning? Här är hela arkivet uppdelat per område:

Kärnartiklar & Styrning

Debattartiklar & Repliker i media

Relaterade analyser

Källor och referenser

·

Klimatpolitiska rådet sågar regeringens klimatpolitik – Borås måste ta täten lokalt

Sammanfattning

Idag presenterade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport 2026. Slutsatsen är tydlig: regeringens samlade klimatpolitik räcker inte för att nå Sveriges klimatmål till 2030. Gapet till etappmålen växer, särskilt inom transporter och markanvändning. I klimatpolitiken i Borås finns redan lokala verktyg – men tempot måste öka.

Vill du förstå hur klimatpolitik, energi och kommunala beslut hänger ihop i praktiken? Läs: Så hänger politiken i Borås ihop .

I Borås har vi redan en lokal koldioxidbudget och ett aktivt klimatarbete. Men när regeringen misslyckas nationellt måste kommuner som Borås ta ett större ansvar.


Klimatpolitiska rådets rapport är glasklar: Regeringens politik är ett beslutshaveri
Klimatpolitiska rådet riktar skarp kritik mot regeringens klimatpolitik i sin rapport 2026. Bilden sammanfattar budskapet: nuvarande politik räcker inte – och riskerar att underminera både klimatmål och samhällsskydd


Vad säger Klimatpolitiska rådets rapport 2026?

Klimatpolitiska rådet granskar regeringens politik i förhållande till klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. Bedömningen är att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga för att nå målen.

Tre problem pekas ut särskilt tydligt:

  • Transportsektorn minskar inte utsläppen i tillräcklig takt.
  • Osäkerhet kring upptag i skog och mark (LULUCF).
  • Brist på tydlig strategi för negativa utsläpp, som bio-CCS.

Rådet varnar för att tidsfönstret snabbt håller på att stängas och efterlyser en konkret handlingsplan i kommande budgetprocesser. Utan skärpta åtgärder riskerar Sverige att missa både nationella och EU-gemensamma klimatmål.

Konsekvenser för Borås och Sverige

För Borås innebär detta att nationella brister får direkta lokala konsekvenser. Transporter står för en stor del av utsläppen, och utan starkare nationella styrmedel – som elektrifiering, laddinfrastruktur och styrning av drivmedel – blir omställningen svårare.

Samtidigt visar rapporten att kommuner och regioner spelar en avgörande roll. Lokala investeringar, planering och prioriteringar kan påskynda omställningen även när den nationella politiken bromsar.

I Borås finns redan viktiga verktyg: en lokal koldioxidbudget, investeringar i grön infrastruktur och projekt som Viskans park. Men rapporten visar att tempot måste öka.

Miljöpartiets lokala svar

I Borås driver vi en politik som tar höjd för både klimatmålen och de brister som nu pekas ut nationellt. 

Rapporten är både ett underkännande av regeringens politik och ett tydligt uppdrag till oss lokalt: att gå före och visa att omställningen är möjlig.

Vad händer nu?

Rapporten publiceras i ett läge där klimatpolitiken inför nästa mandatperiod formas. För Miljöpartiet i Borås blir den ett viktigt underlag i budgetarbete, planprocesser och prioriteringar.

Vi kommer att använda rapportens slutsatser för att driva på för skarpare lokala beslut – särskilt inom trafik, energi och stadsutveckling.

Sammanfattning

Klimatpolitiska rådet ger regeringen underkänt – igen. Sveriges klimatpolitik räcker inte för att nå 2030-målen.

För Borås innebär det ett ökat ansvar. Vi har redan verktygen, men måste använda dem mer konsekvent och i högre tempo. När nationell politik brister blir det lokala ledarskapet avgörande.

Borås kan visa att omställningen inte bara är nödvändig – utan möjlig.

Fördjupning

Relaterade inlägg

Källor

·

Vindkraft i Borgstena – därför sa vi nej den här gången

Beslutet publicerat 2026 efter kommunstyrelsens ställningstagande.

Kort sammanfattning:
Kommunstyrelsen i Borås har beslutat att avstyrka den planerade vindkraftsparken i Borgstena. Beslutet gäller den aktuella etableringen i Borgstena i Borås kommun och väcker frågor – inte minst eftersom Miljöpartiet i grunden är positivt till vindkraft. Här förklarar jag varför ställningstagandet ändå är rimligt.

Kort om beslutet

Kommunstyrelsen i Borås har beslutat att avstyrka den planerade vindkraftsparken i Borgstena efter en samlad bedömning av naturvärden, kulturmiljö, boendemiljö och lokal påverkan.

Sammanfattning

  • Borås är generellt positivt till vindkraft.
  • Men varje etablering måste prövas lokalt.
  • I Borgstena finns betydande risker för natur-, kultur- och boendemiljö.
  • Därför landade kommunstyrelsen i ett nej.

Ett principiellt ja till vindkraft

Låt mig börja i rätt ände. Vindkraft är en central del av energiomställningen. Den bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen och har mycket låg klimatpåverkan.

Kommunstyrelsen slår också fast att kommunen är generellt positiv till vindkraft som energikälla. Det är en viktig utgångspunkt.

Men platsen spelar roll

Energipolitik är inte bara en fråga om hur mycket el vi behöver, utan också var och hur produktionen sker.

I fallet Borgstena pekar underlagen på flera potentiella konflikter:

  • påverkan på närboende
  • höga naturvärden i området
  • risker för kulturmiljöer, bland annat kyrkomiljön
  • buller och påverkan på djurliv

Kommunstyrelsens samlade bedömning är att etableringen riskerar att få betydande negativa konsekvenser för både lokalsamhälle och miljö.

Avgörande faktorer i bedömningen

Mer om beslutet finns även här:
Miljöpartiet stoppar olämplig vindkraft i Borgstena – Naturvärden måste värnas

  • närhet till höga naturvärden
  • påverkan på kulturmiljö och landskapsbild
  • risk för påverkan på närboende
  • lokal förankring och tidigare ställningstaganden

Lokal acceptans är avgörande för energiomställningen

En lärdom från hela Sverige de senaste åren är att tempot i energiomställningen inte bara avgörs av teknik eller ekonomi – utan också av lokal legitimitet.

När stora energiprojekt upplevs som påtvingade riskerar motståndet att växa, även mot projekt som i grunden är klimatmässigt motiverade.

I Borgstena finns ett starkt lokalt engagemang i frågan. Det är i sig inte avgörande, men det är en faktor som ansvarstagande kommunpolitik måste väga in tillsammans med naturvärden, boendemiljö och landskapsbild.

Ingen ny fråga – Borgstena har prövats tidigare

Det här är inte första gången frågan prövas. För drygt tio år sedan avstyrkte kommunen ett liknande projekt i området.

Tidigare inlägg i frågan:

Stora verk ställer högre krav

Moderna vindkraftverk är betydligt högre än de som diskuterades för 10–15 år sedan. Med totalhöjder upp mot 300 meter blir påverkan på landskapsbild och upplevelsevärden mer påtaglig.

Det betyder inte att höga verk är fel i sig – men det ställer högre krav på lokalisering och avvägning.

Miljöpartiets avvägning

  • Ja till mer förnybar el
  • Ja till vindkraft där den är lämplig
  • Nej till projekt som riskerar stora lokala värden

Den gröna omställningen kräver både tempo och legitimitet. Om lokala konflikter ignoreras riskerar motståndet mot vindkraft att växa – och då bromsas hela energiomställningen.

Energibehovet i Västsverige kommer att öka

Elektrifieringen av industri och transporter innebär att efterfrågan på el i Västsverige väntas öka kraftigt de kommande decennierna, även i Borås.

Frågan hänger också ihop med den bredare energidebatten, till exempel i analysen Energipolitik och elpriser i Sverige .

Jag har också beskrivit hur elnätets kapacitet påverkar energisystemet i artikeln Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen .

Slutsats

Beslutet i kommunstyrelsen handlar inte om att backa från energiomställningen. Det handlar om att göra den på rätt plats och med rätt avvägningar.

Borås ska fortsätta bidra till mer förnybar el – men vi ska också värna naturvärden, kulturmiljöer och människors boendemiljö.

Detta inlägg är en del av:

Relaterade analyser

·

Elnätet är flaskhalsen – inte elproduktionen

Kort sammanfattning:
Den svenska energidebatten handlar ofta om vilken elproduktion som ska byggas – kärnkraft, vindkraft eller något annat. Men i stora delar av södra Sverige är problemet i dag inte produktionen utan elnätet. Utan tillräcklig överföringskapacitet kan inte ny el nå fram till hushåll och företag. Det riskerar att bromsa elektrifieringen, försvåra industriinvesteringar och hålla elpriserna höga.

Elnätet – energisystemets bortglömda ryggrad

Under de senaste åren har energidebatten i Sverige dominerats av diskussioner om ny elproduktion. Politiska konflikter handlar ofta om kärnkraft, vindkraft eller solkraft. Men energisystemet består av flera delar: produktion, lagring, flexibilitet – och framför allt elnät.

Elnätet är infrastrukturen som gör att elen faktiskt kan transporteras från kraftverk till hushåll och företag. Om nätet inte har tillräcklig kapacitet uppstår så kallade flaskhalsar. Det innebär att el finns i systemet men inte kan transporteras dit den behövs.

I delar av södra Sverige har sådana kapacitetsproblem redan påverkat möjligheten till nyindustrialisering och elektrifiering.

Därför räcker det inte att bygga mer elproduktion

Att bygga ny elproduktion kan vara viktigt. Men det löser inte automatiskt de problem som finns i energisystemet.

Elnät är långsiktig infrastruktur som ofta tar lång tid att bygga ut. Tillståndsprocesser, markfrågor och tekniska investeringar gör att nya ledningar ibland kan ta ett decennium att färdigställa.

Ett ensidigt fokus på produktion riskerar därför att:

  • fördröja verkliga lösningar på kapacitetsproblemen
  • skapa regionala prisskillnader
  • försvåra elektrifieringen av industri och transporter
  • skapa nya flaskhalsar i systemet

Det är därför energipolitik behöver ses som ett system, inte bara som en fråga om enskilda kraftslag.

Vad betyder detta för Borås?

Borås är en växande kommun med både industri, handel och transporter som successivt elektrifieras. Allt fler verksamheter blir beroende av stabil tillgång till el.

Elektrifieringen av samhället innebär att efterfrågan på el kan öka kraftigt de kommande decennierna. Transportsektorn, industrin och nya energilösningar kan tillsammans förändra hur mycket el som behövs – och när den behövs.

Om elnätet inte byggs ut i takt med utvecklingen riskerar det att bli en begränsande faktor för både klimatomställning och lokal ekonomisk utveckling.

Vad behöver göras?

För att stärka energisystemet krävs en bredare energipolitik än den som ofta dominerar debatten.

Flera saker behöver ske parallellt:

  • snabbare tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad
  • investeringar i lokal och regional nätkapacitet
  • utbyggnad av energilagring
  • mer aktiv efterfrågeflexibilitet
  • fortsatt utbyggnad av billig fossilfri elproduktion

Miljöpartiets linje är att hela energisystemet måste utvecklas – inte bara en enskild kraftkälla.

En energidebatt som handlar om rätt problem

Om energidebatten fastnar i symbolfrågor om enskilda kraftslag riskerar den att missa de verkliga systemproblemen. Elnätet är i dag en av de viktigaste infrastrukturerna i energiomställningen.

För kommuner som Borås handlar energipolitiken därför inte bara om hur el produceras – utan om hur hela systemet fungerar.

🔎 Detta inlägg är en del av:

Energipolitik i Borås
Klimatpolitik i Borås

Relaterade analyser

·

Elräkningen, elbilen och det stora sveket mot din plånbok

Inledning

Minns du valrörelsen 2022? Det var löftenas tid. Det talades om ”ny kärnkraft på 100 dagar”, om snabbt sänkta elpriser och om en trygg elektrifiering av Sverige.

Nu har halva mandatperioden gått. För hushåll och företag i Borås är facit tydligt: elräkningarna är fortsatt höga, osäkerheten ökar och omställningen har bromsat in.

Som miljöpartist är jag van vid att vi anklagas för att vara dyra eller krångliga. Men tittar man nyktert på regeringens faktiska energipolitik framträder en annan bild. De billigaste och snabbaste lösningarna har monterats ned, samtidigt som fokus lagts på mycket dyra projekt långt in i framtiden.

Detta är inte bara problematisk klimatpolitik — det är dålig ekonomisk politik.

Sammanfattning

Problem: Höga elpriser och försvagad elektrifiering slår mot hushåll i Borås.
Orsak: Tidöpartiernas energipolitik, stoppad vindkraft och slopade effektiviseringsstöd.
Konsekvens: Dyrare el, svagare elbilsmarknad och ökad ekonomisk osäkerhet.
Förslag: Bygg ut billig elproduktion, återinför elbilsstöd och satsa på energieffektivisering.

Drömmen om kärnkraft betalar inte elräkningen

Regeringens stora prestigeprojekt är ny kärnkraft. Även den som är positiv till kärnkraft vet att nya reaktorer ligger minst 15–20 år bort.

Det hjälper inte företag i Viared eller barnfamiljer på Norrmalm som kämpar med elräkningen i vinter.

Samtidigt som regeringen talar om framtida produktion har man sagt nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker. Det handlar om mycket stora mängder el som hade kunnat komma in i systemet långt innan någon ny reaktor står klar.

När billig elproduktion stoppas idag hålls priserna uppe i onödan. Här går ideologi före pragmatism.

Matematiken bakom elpriset

Det mest förbisedda verktyget i energipolitiken är energieffektivisering.

Den nordiska elmarknaden använder marginalprissättning. Det innebär att priset på all el bestäms av den sista och dyraste kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan. Vid effekttoppar är det ofta fossilgas från kontinenten som sätter priset.

Analyser visar att om effekttopparna kapas med omkring 10 procent kan elpriset falla kraftigt — i vissa scenarier upp till omkring halvering.

En handlingskraftig regering hade därför:

  • storsatsat på isolering
  • stött smarta värmesystem
  • stimulerat styrning av elanvändning

I stället valde Tidöpartierna att slopa investeringsstöden för energieffektivisering i flerbostadshus.

Den lågt hängande frukten plockades aldrig.

Elbilen – från folkhemsprojekt till klassfråga

Problemen stannar inte vid elräkningen.

När klimatbonusen för elbilar togs bort över en natt skickades en chock genom bilmarknaden. Privatmarknaden bromsade kraftigt och idag är det i huvudsak företag som köper nya elbilar.

Samtidigt sänktes reduktionsplikten kraftigt. Utsläppen ökade, medan den utlovade långsiktiga prispressen på bensin uteblev.

Resultatet är en energipolitik där:

  • det blivit billigare att öka utsläppen
  • det blivit dyrare att ställa om
  • inflödet till begagnatmarknaden för elbilar riskerar att strypas

Elbilen riskerar åter att bli en klassfråga.

Dubbelstöten mot hushållen

Parallellt ser många hushåll hur elnätsavgifter stiger och nya effektavgifter införs.

För villa- och radhusägare kan det innebära högre kostnader om flera elintensiva apparater används samtidigt.

Utan stöd till smart styrning riskerar detta att upplevas som ytterligare en ekonomisk belastning på vardagslivet.

En energipolitik som fungerar här och nu

Borås förtjänar bättre än symbolpolitik. Sverige behöver en energipolitik som bygger på tekniska realiteter och ekonomisk rationalitet.

Miljöpartiet vill:

  • Säga ja till havsbaserad vindkraft för att snabbt pressa elpriserna
  • Återinföra en smart elbilsbonus riktad till vanliga hushåll
  • Göra en massiv satsning på energieffektivisering i bostäder och fastigheter

Det snabbaste sättet att sänka elräkningen är inte att vänta på framtida reaktorer — utan att använda den el vi redan har smartare och bygga ut billig produktion nu.

Vanliga frågor

Varför påverkar energieffektivisering elpriset?
Eftersom elpriset sätts av den dyraste kilowattimmen kan minskade effekttoppar pressa priset för alla.

När kan ny kärnkraft tidigast ge effekt?
Bedömningar i branschen pekar ofta på minst 15–20 år från beslut till drift.

Varför är elbilsmarknaden viktig?
Nyförsäljningen styr tillgången på begagnade elbilar, vilket avgör om vanliga hushåll har råd att ställa om.

🔎 Detta inlägg ingår i:
→ Klimatpolitik i Borås
→ Energipolitik

Relaterade analyser:

·

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2018 som en slutreplik i en debatt i Borås Tidning om skolmat, vegonorm och klimatpåverkan från offentlig mat.

Texten är oförändrad men har kompletterats med interna länkar och kontext eftersom frågor om köttkonsumtion, vegetarisk skolmat och klimatpåverkan från livsmedel fortfarande är en viktig del av klimatpolitiken i Borås och internationellt.

Hur maten faktiskt styrs i kommunen – från upphandling till tallrik – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten .

·
”Man ser verkligheten – och man gör det inte, på en och samma gång.” säger Psykoanalytikern Sally Weintrobe i SVT-dokumentären om klimathotet som sändes här om kvällen. ”Man vet att det håller på att hända men försöker att inte låtsas om det.”

Hon försöker förklara hur det är möjligt att så många oroar sig över den globala uppvärmningen, samtidigt som det mesta rullar på som vanligt. Med shopping som hobby, allt lägre andel av nybilarna som går på ekobränslen, och så många och långväga utlandssemestrar som plånboken bara tål. Trots att 75 procent av svenskarna, enligt en undersökning från Världsnaturfonden, oroar sig för klimathotet.

Vi brister inte i kunskap om hotet, oron lever vi med. Och ändå går det så sakta fram.

Man känner till hotet från klimatförändringar men orkar inte ta ansvar
Hur kommer det sig att man vet om hotet, oroas för hotet men ändå inte agerar?

Låt mig spekulera och generalisera lite om orsaken. Jag tror att det ligger en ond spiral bakom bristen på handling. Den enskilde känner sig maktlös och liten, och hoppas kanske på att politikerna i Sverige och världen ska ta på sig att bära huvudansvaret.

Politikerna å andra sidan känner inte det riktigt stora trycket från den oroliga, men ändå ganska tysta majoriteten. Nästa val är aldrig mer än fyra år bort och många partier tror att effekten av till exempel dyrare diesel kanske ger förlust i valet.

Denna onda spiral behöver brytas, och jag hoppas kunna hjälpa till med dessa ord:

Du som tillhör de oroliga – se till att din oro hörs ända in i partiernas högkvarter. Använd insändarsidor, sociala medier, mejlbrevlådor. Prata med en politiker du känner. Tjata. Bered dig samtidigt på att det kan komma beslut som inte bara är roliga - dyrare flygbiljetter är ett exempel.

Vi politiker måste på vår sida våga tro på undersökningar som den från Världsnaturfonden. Vi måste höra väljarnas oro, och lita på att väljarna förstår att en klimatomställning går att klara av helt utan konsekvenser i vardagen.

Vi måste tillsammans ta mod till oss och skapa den goda spiralen!


Missa inte heller mitt inlägg från gårdagens BT debatt "Klimatförnekare är livsfarliga högoddsare" som även finns speglat på rödgrönt Borås.

·

Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013 när Borås Energi och Miljö drog tillbaka sin ansökan om vindkraft i Borgstena. Texten har kompletterats 2026 efter kommunstyrelsens nya beslut i frågan.

·

Detta inlägg publicerades ursprungligen 2013 och har kompletterats 2026 med länkar och kontext.

Frågan om vindkraft i Borgstena är åter aktuell efter kommunstyrelsens ställningstagande 2026.

Bakgrund till ställningstagandet

Som förespråkare för vindkraft är det inte roligt att säga nej till vindkraftsetableringar, men vindkraft skall byggas där det är lämpligt och undvikas där det är olämpligt.


Vi vill ha mer vindkraft i Borås Stad, men i Borgstena är det inte lämpligt

Därför kommer jag att föreslå för kommunstyrelsen att Borås Stad säger nej till vindkrafts etableringen i Borgstena. Den samlade bedömningen är att det är för mycket osäkerhet kring projektets effekter och därför bör försiktighetsprincipen råda. Det är just den samlade bedömningen med buller, fåglar, Herrljungas utpekade tysta områden mm som har bidragit till bedömningen.

Vi rödgröna i Borås är positivt inställda till vindkraft men inte var som helst och varje enskilt ärende kommer att bedömas på sina egna meriter. Jag hoppas att vi kommer få mer vindkraft i Borås och då på platser där vi inte har så stora konflikter mellan naturvärden, kulturvärden, rekreationsvärden och närliggande boende.

Uppdaterat: BT var snabba med att få in detta på sin hemsida.

Uppdatering 2026: Läs även min genomgång av det aktuella beslutet i kommunstyrelsen:
→ Vindkraft i Borgstena – därför sa vi nej den här gången

·

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2012 i samband med en lokal debatt om vegetarisk mat i Borås skolor.

Sedan dess har frågan utvecklats från debatt till konkret politik, där skolmat och offentlig upphandling används som verktyg för att minska klimatpåverkan och förbättra folkhälsan.

Kort sammanfattning: Förslaget om vegetarisk matdag i Borås röstades ner trots stark klimat- och forskningsgrund. Debatten visar en tydlig konflikt mellan klimatpolitik och politisk ovilja att förändra.

Hur kommunen faktiskt styr maten – från upphandling till skolmatsal – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås .

·

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen i samband med debatten om vegetarisk mat i Borås skolor.

Sedan dess har frågan utvecklats från en konfliktfråga till en etablerad del av klimatpolitiken, där skolmat och offentlig upphandling används för att minska utsläpp.

Kort sammanfattning: Debatten om vegetarisk mat i Borås visar en tydlig konflikt mellan klimatmål och politisk ovilja. Trots att kött är en stor klimatfråga saknas konkreta förslag från motståndarna.

Hur kommunen faktiskt styr maten – från politiska beslut till vad som hamnar på tallriken – går jag igenom här: Från upphandling till tallrik – så styr kommunen maten i Borås .

·

Uppdatering 2026: Den här artikeln publicerades ursprungligen 2008 i ett tidigt skede av debatten om köttkonsumtionens klimatpåverkan.

Sedan dess har forskningen blivit tydligare och frågan har gått från marginaldebatt till en central del av klimatpolitiken. Idag används offentlig upphandling, skolmat och kostpolicy som konkreta verktyg i omställningen.

·

Uppdatering 2026: Detta inlägg publicerades ursprungligen 2007, i en tid då klimatdebatten sällan inkluderade livsmedelssystemet.

Sedan dess har forskningen blivit tydligare: köttproduktion är en betydande källa till växthusgasutsläpp. Idag används offentlig upphandling, skolmat och kostpolicy som konkreta verktyg i klimatomställningen.