fredag 28 juni 2013

Vad vill du som Boråsare att jag ska göra?

Jag vill att ALLA i Borås Stad ska kunna komma med goda idéer till budgeten! Demokrati är inte något som skall finnas bara på valdagen!

Detta är ett initiativ för att öka medborgarnas inflytande över budgetarbetet. Jag tycker att det är viktigt med en levande demokrati där medborgarna får ett inflytande på riktigt, men det är också för att försöka ta vara på alla de goda idéer och den kompetens som finns i Borås Stad.

I höst görs budgetarbetet i Borås och fram tills att budgeten är klar finns det möjlighet att påverka. Ju längre processen har gått blir det dock svårare och svårare att komma med nya förslag. Jag vet att det finns många boråsare som sitter inne med tankar och idéer på vad vi politiskt bör göra nästa år. Nu är det dags att framföra de förslagen, den chansen tycker jag ni borde ta! Förslagen bör vara inskickade första veckan i september.
 




Det hela är mycket enkelt, man skriver helt enkelt in sitt förslag i ett formulär och trycker på skicka.

Formuläret hittar du längst upp på sidan under "medborgarbudget" eller via länken här.

Borås siktar högre som miljökommun


Vi i Borås Stad klarar oss bra på tidningen MiljöAktuellts topplista över miljöarbetet i landets kommuner, som presenterades igår. Plats 36 nådde vi i undersökningen där nästan alla landets 290 kommuner är med.

Sådana här undersökningar kan för all del alltid kritiseras för att allt som görs på miljöområdet inte går att sätta siffror på och tränga in i tabeller. Men med det sagt - inget av det som mäts av MiljöAktuellt är dåligt att göra, även om det inte är allt. Därför vill vi såklart högre än plats 36. Och när jag gör en något djupare dykning i materialet så ser jag snabbt att vi är på väg mot en högre poäng. Definitivt på väg.

En av de tunga posterna hos MiljöAktuellt är 30 frågor som ska besvaras med ja/nej. Ett miljövänligt svar ger poäng. Bland dessa frågor finns flera som Borås snart kommer att kunna svara ja på.

Borås Stads Miljömål med underbara illustrationer av Ida Brogren

* Klimatmål. Färska miljömål har vi redan. Vi har målet att bli en fossilbränslefri stad, vilket självklart är en klimatåtgärd. Däremot är vi inte riktigt klara med uttryckliga klimatmål, men arbetet är igång.

* Upphandlingsenheten har i uppdrag att se till att Borås stad systematiskt ställer såväl miljökrav som sociala och etiska krav. Staden är en stor inköpare och våra val av varor och tjänster kan göra stor skillnad.

* Miljöledning. Alla förvaltningar håller på att gå igenom miljöutbildning - cheferna har gått utbildningen och nu ska dessa i sin tur se till att alla anställda omfattas av en miljöutbildning. Bland annat dessa utbildningar ska göra det möjligt att snart nå vårt miljömål "Alla förvaltningar och bolag har ett miljöledningssystem".

* Grön IT. I budgeten för 2013 gavs uppdraget att påbörja ta fram en strategi för grön IT. Och när nästa kommunranking göras är vi förhoppningsvis klara.

Vi har våra nya miljömål, beslutade i december, vi ökar nu takten för att uppfylla dem. Här har alla anställda en uppgift - att bevaka, tjata, genomföra. Kort och gott att se till att det vi vill och måste göra verkligen blir verklighet. På så sätt tar vi i Borås Stad vårt miljöansvar, och på köpet kan vi klättra på topplistan över miljökommuner.

onsdag 26 juni 2013

Borås Energi lägger ner planer på vindkraft i Borgstena

I gårdagens BT gick det läsa att det kommunala bolaget Borås Energi & Miljö (Bemab) har dragit tillbaka sin ansökan om att bygga vindkraftverk i närheten av Borgstena.

Bemab valde att ta tillbaka sin ansökan om att få bygga vindkraft i Borgstena
För ett par månader sedan sa kommunstyrelsen nej till de fem vindkraftverk som Bemab ville bygga.

När jag och den rödgröna gruppen i kommunstyrelsen beredde frågan var just fågellivet en av de punkter där kompletterande uppgifter behövdes. Därför kunde vi inte säga ja med det material som fanns. Den rödgröna gruppen i kommunstyrelsen ville däremot inte låsa området för vindkraft för all framtid, och lämnade en liten öppning i beslutet.

Därför lät Bemab en konsult göra en ny bedömning av påverkan på fågellivet, och denna konsult har nu kommit fram till att placeringen faktiskt inte var lämplig. Häckande bivråk avgjorde.

Häckande Bivråk är anledningen till att vindkraft inte bedöms lämpligt i Borgstena.

Jag har blandade känslor inför att det inte blir någon vindkraft i Borgstena. Å ena sidan känns det som en vinst att kommunstyrelsen gjorde rätt bedömning. Men å andra sidan - det känns inte bra att vindkraftsutbyggnaden totalt i Borås går så långsamt.

Den rödgröna gruppens lilla öppning för att ansöka igen i samma markområde finns kvar, och jag tycker att det var rätt av oss att skriva in detta i beslutet. Vi vet inte vilken teknik för vindkraft som kommer att utvecklas, och vilka förutsättningar det medför. Kanske framtidens teknik lämpar sig än bättre för att samexistera både med natur och människor? Då skall vi inte för all framtid lägga en död hand över kommunens bästa vindläge.

Jag konstaterar också att arbetet med att involvera och få de som bor i Borgstenatrakten med på noterna inte har fungerade väl den här gången. Motståndet i bygden var omfattande. Den slutsats jag drar är att Sverige behöver en helt nu vindkraftspolitik – Miljöpartiets vindkraftspolitik. Vi föreslår bland annat en rätt för alla som bor i närheten av planerade vindkraftverk att få köpa andelar i verken. Vi vill att det ska kunna löna sig också för enskilda att vara en del av den nödvändiga energiomställningen.

tisdag 25 juni 2013

Medias bild av Almedalen


Så idag, en månad efter att Sveriges Radio börjat gräva i Almedalsveckan, kom det då äntligen ett inslag i Radio Sjuhärad. Tyvärr fortsätter media att sprida bilden av att Almedalsveckan skulle vara ”en Kiviks marknad” eller ett sommarkollo för makthavare. Man pratar om utvärdering och vinklar det hela mot sin egen bild av Almedalen.

När det gäller om det är väl använda pengar - ja, jag hävdar fortfarande att det är mycket väl använda pengar. Ett heldagsseminarium i Stockholm med seminarieavgift och övernattning är lika dyrt eller dyrare än hela Almedalsveckan. Är inte det kostnadseffektivt så vet jag inte vad som är det. Att SR säger ”någon utvärdering om man får valuta för skattepengarna görs inte.” är deras vinkling av saken.

Media fortsätter sprida myten om att Almedalen är ett sommmarkollo för makthavare

När det kommer till frågan mellan raderna i radioinslaget, om politiker ska lägga skattepengar på att vidareutbilda sig och lära sig nya saker så är även här svaret, att givetvis ska vi göra det. På samma sätt som vi satsar skattepengar för att utveckla personalen.

Uppföljning av utbildning är svårt och jag har svårt att tänka mig hur man skall återrapportera det på ett bra sätt. Men även här skruvar ju media till det, jag tror inte att någon yrkesgrupp exakt återredovisar hur ny kunskap påverkar deras framtida arbete efter ett seminarium. Jag har aldrig sett något sådant och undrar om det verkligen finns. Sveriges Radio kan ju leta och se om man hittar något sådant.

Jag är besviken över mediernas återkommande vinkling av Almedalen. Någon gång ibland skulle jag vilja läsa någon av alla de andra lika verklighetstrogna rubrikerna. Istället för att skriva att ”skattemedel används för resa till Almedalen” kunde man välja ”Boråspolitiker lär sig mer på Almedalen” eller ”Mycket utbildning för pengarna när Borås politiker åker till Almedalen".

Läs min blogg under och efter Almedalsveckan. Den blir mitt sätt att öppet för alla redovisa ett slags utvärdering av veckan, och dessutom hoppas jag kunna sprida en hel del av det jag lär mig vidare till alla intresserade. Följ med mig virtuellt till Gotland via bloggen, facebook och twitter.

Mer i media: Sr Ekot

Tidigare inlägg på bloggen: Jag åker till Almedalen 2013 , Mitt preliminära schema för Almedalen 2013

måndag 24 juni 2013

Mitt preliminära schema för Almedalen 2013

Almedalen är som ett enda smörgåsbord av intressanta evenemang och det är inte så lätt som det låter att sätta ihop ett schema för Almedalsveckan. Först får man gå igenom dag för dag och välja ut de allra mest intressanta programpunkterna av de 2258 officiella programpunkterna. Resultatet av det gav 22 sidor med evenemang som sedan grupperades in i 3 olika kategorier. Det är fortfarande många i den högsta nivån som krockar med varandra och där jag får se vad jag ska gå på, men jag har ett bra grepp på hur min vecka på Almedalen kommer se ut.

Det är inte lätt att välja vad man skall gå på för evenemang på Almedalsveckan
Bilden visar mitt ungefärliga program och det känns som det får räcka med planerings så. Om jag hade haft mer tid kunde jag sorterat och skrivit in i datorn för att dela, men det skulle ta för mycket tid.

torsdag 20 juni 2013

Jag åker till Almedalen 2013



Jag och mina rödgröna kommunalråds kollegor samt våra blocksekreterare åker till Almedalen måndagen den 1/7 och åker tillbaka fredagen den 5/7. Resan sker med bil och kommunen står för kostnaderna. Precis som när vi åker till andra seminarium eller möten som ligger lite längre bort. Jag har länge försökt få med mina kollegor och i år lyckades jag äntligen.


Almedalsveckan är fullspäckad med intressanta programpunkter även 2013

Jag har de senaste veckorna blivit intervjuad av media flera gånger om min resa till Almedalen i år. Man vill veta allt från kostnad till vad som händer på Almedalen. Uppenbarligen kan man inte få till något scoop på det eftersom det inte har dykt upp något i media än.

Därför tänkte jag föregå media genom att själv svara på några av de frågor som ställts till mig.

Den vanligaste frågan är om man tycker att det är ok att man åker på skattebetalarna bekostnad.

Där är svaret ett självklart ja. Det finns inget tillfälle under året där du kan få så mycket ut av intressanta seminarium och workshops till ett så lågt pris som under Almedalsveckan. Kostnaden för hela veckan motsvarar ungefär den kostnaden som ett endagsseminarium i Stockholm kostar.

Den näst mest ställda frågan är om Almedalen inte bara är som en veckolång firmafest för politiker med rosevin flödandes längs gatorna.

Tyvärr verkar media fortfarande förmedla denna bild och det är långt ifrån sanningen. Men självklart kan man säkert åka till Almedalen bara för att mingla och festa, men det är inte därför jag är där.

Jag sitter just nu och lägger upp mitt schema för veckan och det är seminarium från tidig morgon till sen kväll. Jag brukar dessutom lägga upp schemat så att man har 2 eller 3 seminarium som verkar intressanta parallellt i kalendern. Det händer att seminarierna är fullsatta eller att det inte var lika intressant som man tänkt sig. Då väljer man att springa vidare till ett annat seminarium istället. När mitt schema är klar lägger jag upp den på bloggen så kan ni själva bilda er en uppfattning om hur mycket intressant det finns att delta på.

Vad får du ut av Almedalen? Konkret, i vilka beslut märks det?

Detta är en underlig fråga som jag fått från medierna. Hur kan man följa något man lärt sig till konkreta beslut? Att öka sin kunskap ligger mer på ett övergripande plan och det är svårt att alltid veta hur något man lärt sig påverkar kommande beslut. Men generellt kan man ju säga att ju mer man lär sig desto bättre beslut tar man.


Jag tycker dessutom att Borås stad borde skicka fler tjänstemän till Almedalen. Dels för att på ett kostnadseffektivt sätt delta i seminarium men också för att hålla i programpunkter och seminarium om vad vi gör i Borås stad.

onsdag 19 juni 2013

Borås gör skillnad för miljön och klimatet i Vietnam

Varje dag hamnar upp emot 700 ton sopor på Da Nangs soptipp, och där blir de liggande - osorterade. Ett miljö- och klimathot som läcker gifter, klimatgaser och som är livsmiljö för hundratals människor.  De bor på tippen. Snart blir den dessutom full och ingen ny tipp är möjlig.
I Borås kan vi mer och har längre erfarenhet än nästan någon annan av att systematiskt ta hand om och sortera avfall. Den kunskapen vill vi sprida över världen och det vill även våra partners i Waste recovery-samarbetet, ICLD, och andra parter göra. Nyligen åkte jag och en delegation från Borås till Vietnam för att ta arbetet ett steg vidare. Det blev en mycket intensiv vecka, med möten och studiebesök från morgon till kväll, i 35-40 graders värme. Här är min rapport.


Del 1

Efter en vecka på resande fot känner jag att det är tid att sammanfatta lite av de intryck som jag fick under resan till Da Nang i Vietnam. Men hur sammanfattar man alla intryck och all ny kunskap man fått i ett blogginlägg? Jag ska försöka att beskriva upplevelserna på ett övergripande plan i ett första inlägg och sedan återkomma med ett inlägg med mer detaljer. Det blir många bilder för att försöka återge känslan av situationen i Da Nang.

Da Nang är en stad med runt 1 miljon invånare. Staden är indelad i sju distrikt, fem är stadsdelar, ett är landsbygd och ett är ett ö-distrikt. Da Nang räknas som en progressiv stad som känns mer modern, mindre politisk och mer inriktad på utveckling än många andra städer i Vietnam. Staden har höga ambitioner när det gäller både utveckling och miljöarbete och har målet att bli Vietnams mest miljövänliga stad. Mycket av infrastrukturen i själva staden håller västerländsk standard.

Drakbron är en av många broar i Da Nang

Staden som ligger vid både hav och flodmynning begränsas delvis i sin tillväxt av berg och 25 minuters resa från centrum ligger Ba Na hills som är ett naturreservat med en bergstop på 1460 meter. Mitt i naturreservatet och högst uppe på berget ligger restauranger och ett nöjesfält inbyggt i berget i flera våningar. För att komma upp på berget åker man lättast en linbana som tar 20 – 30 minuter.

Nere vid havet ligger Da Nang insprängt mellan berg

Med hjälp av linbana kan man ta sig upp på Ba Na hills
utan att behöva bäras upp som fransmännen gjorde

Förutom nöjesfältet ligger det pagoder och tempel i Ba Na Hills. Längs upp ligger också ruiner från franska bosättningar som totalförstördes av lokalbefolkningen när fransmännen lämnade Vietnam. Under första världskriget användes bosättningen på berget som semesterparadis för franska soldater som inte tog sig hem till Frankrike. På den tiden bars fransmännen upp och ner för berget antingen på åsna eller av fyra vietnamesiska bärare per person.

En buddastay som ligger längs gångvägen upp på berget

Högst upp på berget och insprängt i berget ligger en
nöjespark i flera våningar. På bilden är det en "fritt fall"
karusell med en fallhöjd på 24 meter.
När det kommer till miljöarbetet vet Da Nang självt ganska mycket om vart man vill, men det känns inte alltid som att men har en strategi för att komma dit.

En hel del av arbetet går ut på att reagera på utländska investerares ”project proposals” och resultatet verkar ibland ganska fragmenterat och leder inte alltid åt samma håll. En del projekt som genomförts med biståndsmedel och via finansiering från bland annat Världsbanken har totalt misslyckats och de enda som har tjänat på dem har varit de utländska investerarna och företagen.

Några exempel: ett franskt företag som skulle utvinna biogas på den ”gamla” soptippen fuskade med täckningen så att man inte fick ut någon biogas alls. Ett australiensiskt företag byggde för fyra år sedan en avloppsreningsanläggning som aldrig fungerade, också med Världsbankspengar. På avloppsreningsverket finns nu ett japanskt företag som har en testanläggning. Testanläggningen verkar fungera bra och företaget vill gärna sälja in sin teknik till Da Nang.

En nybyggd avloppsreningsanläggning som inte riktigt fungerar

En japansk testanläggning som idag renar 1% av det inkommande avloppsvattnet

Till Da Nangs soptipp kommer varje dag mellan 600 och 700 ton osorterade sopor plus 800 kg farligt avfall som eldas upp. På soptippen och nedanför bor det runt 400 personer som lever på att försöka sortera ut framför allt plaster och sälja. Hela 60 procent av avfallet är biologiskt skulle kunna komposteras eller användas till biogas. Man har varit skeptiskt till biogas tidigare, mycket på grund av kvaliteten på de småskaliga försök man haft, och Da Nang skulle behöva hjälp att uppgradera gasen om man väljer att använda biogas. Man har även ett behov av en ”ren” näringskälla för odling och man är därför även intresserad av att återföra näringen från det biologiska avfallet till jorden på något sätt.

Runt 60% av det som hamnar på soptippen är biologiskt material som om det tas
omhand är en resurs men som annars är en miljö och klimatbelastning.

I nuvarande plan kommer hela tippen vara full 2020, men farhågor finns att tippen kan vara full redan 2017 vilket sätter enorm press på staden. Ju fortare man kan sortera ut någon del av avfallet så att det inte måste dumpas på tippen, desto mer tid har man att ta tag i det överhängande hotet att man ska stå helt utan plats att slänga avfall.

Det långsiktiga målet är att inget skall läggas på tippar 2020. Det kommer även krävas att man jobbar parallellt med de som idag bor på tippen och får sin försörjning där ifrån. En utsortering av plast skulle göra att de skulle förlora sitt levebröd, samtidigt som att man inte vill att de skall leva som de gör idag.

På soptippen lever runt 400 personer som får sin försörjning från att plocka igenom
soporna för att leta efter plaster som dom kan sälja till privata företag.

Staden är ändå en ren stad och på gatorna ser man nästan inget skräp. 800 personer arbetar med sopor, en del kör sopbilarna, en del sköter administration men många arbetar med att sopa och frakta sopkärl. En del av den frakten sker på speciella cyklelkärror. I vissa distrikt finns omlastningsstationer där soporna från kärlen pressas för att sedan hämtas med sopbilar. Dessa platser skulle möjligen gå att använda till sortering på något sätt i framtiden istället.


Här slutar första delen av reseberättelsen. Jag återkommer med en fortsättning som mer ska handla om själva projektet i Da Nang och hur kunskap och erfarenhet från Borås kan komma till nytta.