torsdag 28 februari 2013

FN-konferens i Borås – Vi gör skillnad i världen

Det var med stor glädje Borås Stad i går officiellt kunde berätta att vi kommer att hålla en FN-konferens i Borås den 9-11 september.


Att vi har kommit att bli ett internationellt erkänt namn när det gäller hållbarhet och avfallshantering beror mycket på arbetet vi har gjort inom ”waste recovery” ihop med Borås Energi & Miljö AB, SP och högskolan i Borås. Men vi jobbar även med Global Sustainable Cities Network , SymbioCity mm

Jag har själv varit involverad i projektet och representerat staden i både Palu Indonesien och i Da Nang i Vietnam. Det ger en insikt som är svår att få på annat sätt, att faktiskt vandra omkring på en öppen soptipp i Vietnam eller Indonesien och se hur människor bor och försöker försörja sig på att plocka igenom soporna efter något av värde. En enorm belastning inte bara för miljön utan också ett socialt problem världen över. Därför arbetar vi inte bara med frågorna som en miljöfråga utan har hela hållbarhetsperspektivet med oss.


Den öppna soptippen i Palu. På bilden ses några av de som bor på soptippen
Här arbetar vi just nu med att bygga en anlägning för att utvinna biogas
Även i Da Nang bor och jobbar människor på soptippen. Till vänster ses
del lilla skydd den här kvinnan sover under. Hon säger själv att hon inte
ens kan ta en dag ledigt under året för det skulle innebära att hon inte hade
råd med mat den dagen. Så här ser det ut på många ställen i världen.

Jag anser att vårt ansvar som politiker inte kan begränsas till enbart arbeta inom kommunen när det gäller klimat och miljöfrågor utan att vi måste kunna bidra mer till den globala utvecklingen. Vi har inom waste recovery förutom genom de konkreta projekten också skapat ringar på vattnet genom att knyta ihop lokala nätverk där vi arbetat, detta ger positiva ringar på vattnet lokalt och driver arbetet framåt. Vi i Borås stad har ett starkt koncept och i samarbetet har vi från samtliga parter otroligt duktiga människor som driver arbetet med att verka för hållbarhet på en global nivå. Detta är det som gör oss så framgångsrika att vi nu får äran att vara värd för en FN-konferens.

Borås gör skillnad i världen och det skall vi fortsätta med!

tisdag 26 februari 2013

Bloggserie om vindkraft - Del 1 Vision

Del 1 Vision – Hur vindkraften skulle kunna fungera




Smarta elnät är en del av min vision för framtiden

En gång i tiden, inte allt för många år sedan var vindkraften på väg att bli en ny folkrörelse på landsbygden. Man gick ihop i kooperativ som förde samman bygden med målet att skapa sin egen förnyelsebara el.

Men under hösten 2009 när Skatteverket beslutade att tolka in kooperativ vindkraft i lagen om uttagsskatt dog hela rörelsen. Med en extraskatt på 30 procent på den egenproducerade elen blev den tidigare lönsamma investeringen en ren förlustaffär.

Sverige är ett av de länder i Europa där vi har bäst förutsättningar för att bygga vindkraft och otroligt goda förutsättningar att faktiskt uppnå en energiproduktion som är 100 procent förnyelsebar. Varför är vi då inte där än? Och varför växer motståndet mot vindkraft på landsbygden?

Det pågår två olika rörelser i Sverige, en inser fördelarna med småskalighet och vikten av ett förnyelsebart energisystem, den andra vill ha centraliserad energiförsörjning och bryr sig inte så mycket om förnyelsebar energi.

Jag företräder den sidan som vill se en småskalig elproduktion och 100 procent förnybar energi. För att komma dit måste vi få en folklig rörelse bakom målen. När människor får vara delaktiga i energiomställningen ökar viljan till omställning och utbyggnadstakten kan öka.

Men för att komma dit måste vi göra det enklare och lönsammare för småskalig elproduktion. På så sätt minskar vi beroendet av icke förnybar elproduktion som kärnkraft samtidigt som vi tar tillbaka ägandet av elproduktionen från de tre stora energibolagen.

I min vision skall det vara lika enkelt att koppla in en ny lampa som en ny solpanel på balkongen. Det ska vara lika lätt att följa hur den bidrar till elförsörjningen. Din bil kan ladda sig på natten och leverera tillbaka energin till nätet om du väljer att istället ta bussen på morgonen.

Framtiden med smarta nät kräver också en förändring där gränserna mellan producent och konsument suddas ut. En värld där alla ska kunna bidra i energiomställningen. I min framtid finns det även incitament för att en folkrörelse där man på olika sätt kan förstärka landsbygden ekonomiskt och bidra till energiomställningen med biogas, vind och sol. Med ett regelverk och en utveckling där alla kan delta i elproduktionen finns det bara vinnare.

Men få kommer att göra detta om det innebär för stora personliga och ekonomiska risker. Vi behöver stimulera, förenkla och främja en sådan utveckling om min vision ska bli sann, och för att det ska hända behöver vi en ny regering.

måndag 25 februari 2013

Bloggserie om vindkraft i fyra delar

I veckan tänkte jag köra igång en liten serie blogginlägg om vindkraft i fyra delar. Vindkraft är ju något som både är hög-aktuellt lokalt med föreningar som protesterar mot vindkraft i sin närmiljö men även på ett nationellt och globalt plan som en del i en grön energiomställning.



Del 1 Vision - Hur vindkraften skulle kunna fungera

Mycket kan sägas om vindkraft, i det första inlägget tänkte jag lägga fokus på någon sorts personlig reflektion och vision kring vindkraft.

Del 2 Nulägesrapport - Vindkraft för global energiomställning

I mitt andra inlägg kring vindkraft tänkte jag diskutera vindkraftens roll i en global energiomställning

Del 3 Vindkraft i Borås Stad - Vindkraft som en del av Borås stads miljöarbete

I detta inlägg diskuterar jag vindkraft utifrån ett Borås Stads perspektiv kopplat till miljömål och strävan efter att bli en fossilbränslefri stad.

Del 4 Problem och myter kring vindkraft

I detta inlägg kommer jag diskutera dels problemen med vindkraft men även det myter som finns kring vindkraft som sprids av nej-till-vindkrafts-lobbyn


PS. Du kan följa mig på Networkedblogs eller via bloggintresserade. Då missar du inga inlägg. DS.

torsdag 21 februari 2013

Investering i drömmen om en fossilbränslefri stad


Idag kan fullmäktige ta beslut om en investering som kan komma att markant sänka utsläppen av fossil- koldioxid. Borås energi och miljö AB har kommit in med en ansökan för att utöka sin investeringsplan och bygga en rökgaskondenseringsanläggning till de avfalls- eldade pannorna och en ny biobränsleeldad hetvatten central på Viared. Detta är en investering på 133 miljoner men också en investering i klimatet och ett steg på väg mot att bli en fossilbränslefri stad.

Nu tar vi nya steg mot vår dröm om en fossilbränslefri stad

Meningen är att ersätta dagens oljeeldade hetvattencentral på Viared med en ny anläggning för pellets. Att använda en rökgaskondenseringsanläggning på avfallspannorna gör att vi kan utnyttja spillvärme och få ut mer värme från vår avfallsförbränning utan att använda mer bränsle. De båda åtgärderna är inte bara bra av miljöskäl utan kommer även att vara lönsamma ekonomiskt. Även i ett värstafalls scenario med ett sjunkande värmeunderlag på 1% per år är pay-off tiden runt 9 år.

Av miljöeffekterna går att läsa följande i Borås Energi & Miljös framställan:

att ersätta en del av befintlig spetslastproduktion med
spillvärme och biobränslealternativ kommer att minska
utsläppen av fossil koldioxid. Föreslagna investeringar kan
i nuvarande bränslemix ersätta ca 45 GWh spetsbränslen,
varav ca 16 GWh gasol och ca 6 GWh olja, vilket innebär
att drygt 5 300 ton mindre fossil koldioxid släpps ut till
atmosfär. Totalt sett innebär detta mer än en halvering av
nuvarande koldioxidutsläpp från fjärrvärmeproduktionen.

Rökgaskondenseringen är en prestandahöjning av produktionen
i befintliga avfallspannor och för miljön ett mer
resurseffektivt utnyttjande av befintligt avfallsbränsle.
Rökgaskondenseringen innebär i realiteten inga minskade
utsläpp från befintliga rökgaser. Istället för att alla rökgaser
släpps till atmosfär kommer en andel av rökgaserna
istället fällas ut i kondensatsvatten och ledas vidare till
reningsverket. I relativa termer sker dock en minskning av
utsläppen då den ökade verkningsgraden gör att utsläpp
per producerad mängd värme minskar (det bränsle som
tillförs pannorna ökar inte). Den ökade värmeeffekten från
anläggningen kan som nämnt tidigare fasa ut motsvarande
mängd fossil energi, vilket dock direkt minskar klimatpåverkan
och utgör ett stort steg närmare en fossilfri stad.
Så idag kan vi ta ett steg som åter igen visar att ekologisk lönsamhet och ekonomisk lönsamhet går hand i hand. Detta är en stort steg framåt mot målet att bli en fossilbränslefri stad.

onsdag 20 februari 2013

Slutreplik: Köttets påverkan är huvudfrågan

Här är min slutreplik som svar till Alexander Andersson (c) och Åke Jansson, tidigare mjölkproducent.

Uppdaterat: nu ligger den även på BTs hemsida

Slutreplik: Köttets påverkan är huvudfrågan


Alexander Andersson visar i sitt inlägg ”viktigare frågor än skatt på kött” att han fortfarande blundar för problemet som köttindustrin utgör.

I min debattartikel uppehåller jag mig vid frågan om varför så många har så svårt att se köttindustrins globala klimat- och miljöpåverkan och varför vissa branscher tillåts slippa undan principen att de som orsakar utsläppen också betalar för det. Istället för att diskutera vad man kan göra för att komma åt de verkliga problemen fastnar Alexander vid en fråga, hur svårt det vore med en skatt. Istället för att vilja förbättra den biologiska mångfalden genom att diskutera frågor som ”silvopastoral agroforestry” och andra modeller för att öka den biologiska mångfalden i köttproduktionen eller vilken skada köttproduktionen orsakar just biologisk mångfald väljer Alexander Andersson att skjuta över ansvaret till konsumenternas fria val. Hur länge kan Alexander Andersson bortse från köttets negativa klimat och miljöpåverkan?

Jag håller med Åke Jansson om att saker och ting inte alltid är ”svart eller vitt”. Jordbrukssektorn kan i bästa fall vara en enorm tillgång för miljöarbetet med kunskap om biologisk mångfald, produktion av livsviktigt livsmedel, värnandet av kulturlandskap och till och med som en aktör i energiomställning. Men jordbrukssektorn är på global nivå även ett stort hot mot både klimat och miljö med stora växthusutsläpp, skogsskövling, övergödning, förstöring av vattenresurser och giftspridning. Att livsmedel kan produceras lokalt och på ett sätt som är bra för miljö, klimat och biologisk mångfald bör uppmuntras.

Tyvärr finns det inte tillräcklig kapacitet att försörja hela Sverige/världen med t.ex. kött som är framtaget så att det gynnar miljön. Därför är det viktigt att vi både sänker köttkonsumtionen och ser till att köttet produceras på bästa tänkbara sätt, för att på lång sikt gynna de i den gröna sektorn som framställer sina livsmedel på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Den gröna sektorn och dess agerande inom klimat, miljö, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning är livsviktig för kommande generationer.

Tom Andersson (mp) kommunalråd



Tom Andersson (mp): "Den gröna sektorn och
dess agerande inom klimat, miljö, biologisk
 mångfald och livsmedelsförsörjning är livsviktig
 för kommande generationer"

tisdag 19 februari 2013

Mark av strategisk betydelse


På gårdagens kommunstyrelse 2013-02-18 diskuterades ett ärende rörande ett markinköp. Vi har från rödgrön sida en strategi kring hur man strategiskt vill arbeta med en markbank och att utöka stadens innehav av mark för strategiskt syfte. En strategi betyder att man ser längre än vad näsan räcker, något som allianspartierna uppenbarligen inte förstår.


Vi vill arbeta strategisk med markfrågor genom
att ha en markbank med ökat markägande 

Det finns två olika typer av strategisk mark dels är det mark som man tidigt köper in för att förverkliga projekt så som industrimark eller bostäder. Den andra typen av mark är mark som vi kan använda för att byta till oss annan mark med. Genom att ha en markbank ökar våra förutsättningar för att komma åt mark där markägaren inte alltid är villig att sälja marken utan istället vill byta till sig mark. Problemet för alliansen verkar vara att förstå just att ett strategiskt markinköp vid inköpstillfället inte är av strategisk mark utan mark med ett strategiskt syfte, det är faktiskt en ganska stor skillnad mellan de båda.

Redan i Budget 2012 hade vi med följande skrivning:

Markbank – ökat kommunalt markägande

Borås Stad är ägare av en betydande och värdefull markresurs. Syftet med detta är att trygga stadens tillväxt genom mark för utbyggnad av bostäder och arbetsplatser samt för att erbjuda boråsarna välskötta rekreationsområden. Trots en bra markberedskap kan inte kommunen vara ägare till all mark som kan behövas för stadens framtida utveckling. Vi måste förvärva ny mark för att kunna genomföra angelägna projekt. För den nya anläggningen för aktiv säkerhet i Hällered, och det exploateringsområde som Borås Stad avser etablera där, framkom ett behov av mark som bytesobjekt. Privata markägare vill numera ofta
inte sälja sin mark utan istället byta, varför det är av strategisk betydelse att kommunen har bytesobjekt att erbjuda.

Stadskansliet får i uppdrag att utarbeta ett markstrategiskt program, som redovisas det egna behovet av mark för framtida bebyggelse- och rekreationsområden samt områden för framtida markbyten. Storleken av det utökade markbehovet får utredas i detta arbete. Inom betydande delar av kommunens skogar bedrivs
aktivt skogsbruk i avvaktan på annan framtida användning. De förvaltas miljöanpassat och med hög avkastning. Skogsinnehavet förvaltas i egen regi, sköts enligt Grön skogsbruksplan och är miljöcertifierat. Vårt skogsbruk är tätortsnära vilket innebär särskilt hänsynstagande till skogen som resurs för fritid och rekreation.

lördag 16 februari 2013

Testar ny design av bloggen

Under helgen kommer jag att testa en ny design på bloggen och även flytta och ändra bland widgets mm. Så bli inte förvånade om sidan inte ser lika dan ut mellan gångerna ni tittar på den. Det samma kommer jag nog att göra på miljöpartiets valblogg för 2014. Har ni missat den som kolla gärna in på Grönt val Borås 2014

fredag 15 februari 2013

Nu bygger vi en av sveriges grönaste förskola i Borås!

I dag hade jag äran att invigningstala och ta första spadtaget vid nybygget av den nya förskolan på Hestra 7. Det känns extra roligt då detta är ett så väl genomtänkt projekt där verksamheten varit med tidigt och planerar för den pedagogiska inriktningen redan nu nästan 1 år innan det är färdigbyggt. Samtidigt har man också arbetet med energi och miljöfrågor i själva byggnaden. Dessutom är den större än våra normer vanligtvis säger är lämpligt med 7 avdelningar istället för max 6 avdelningar, detta är möjligt då man utformat byggnaden på ett bra sätt.

Kärnhuset - nybyggd förskola på Hestra 7
Själva byggnaden är byggt i två plan, med ett plan som souterrängvåning. Det är ett lågenergihus som klarar passivhus- standard, värms med fjärrvärme och ventileras med ett FTX-system. Solcellerna som monteras kommer att kunna bidra med cirka 11 000 kWh/år. Dessutom finns det chans att göra en del gröna tak genom plantering av sedum på taket. Byggtekniken som används gör Kärnhuset till en av Sveriges grönaste förskolor.


Första spadtaget Kärnhuset - Lennart Andreasson Ordförande SDN väst,
Maria Ekbrand blivande förskolechef och Tom Andersson Kommunalråd
Foto: Bertil Ekwall

Redan när verksamheten börjar i Kärnhuset kommer det finnas en pedagogisk tanke bakom och man har redan nu valt att förskolan skall få en naturvetenskaplig inriktning. Man har med hjälp av Navet redan börjat utbilda personal och arbeta fram dokument om hur det pedagogiska upplägget är tänkt att fungera. Men mina erfarenheter från navet tror jag att det kommer bli en riktigt bra pedagogisk inriktning som inte bara kommer handla om naturvetenskap utan också om hållbarhet och miljö.

Så förutom att jag ser fram emot de nya förskoleplatserna som tillskapas på Hestra 7, ser jag även fram emot en genomtänkt pedagogisk grön inriktning och en byggnad som kommer ligga i absoluta toppklassen som grön byggnad.

Media: BT på nätet 2013-02-15 : Efterlängtat första spadtag

torsdag 14 februari 2013

Borås Stad - en ändå schysstare stad nu!


Tog för någon dag sedan del av nya siffror runt vårt arbete som Fairtrade City och kan med glädje säga att vi blivit än mer schyssta i Borås. Borås har varit en Fairtrade City sedan 2008 och ständigt förbättrat oss. Men denna mandatperiod med ett rödgrönt styre har vi ökat takten på arbetet markant. Vi har inte alla siffrorna helt klara än men jag tänkte ändå redovisa några godbitar preliminärt så att man kan få en uppfattning om vilka framsteg vi gjort mellan 2011-2012.


 
• 238% ökning av arbetsplatser i kommunen som har fairtrademärkta eller motsvarande produkter vid fika

• 71% ökning av inköp av rättvisemärkta produkter i Borås Stad


Jag återkommer med ett längre inlägg när hela materialet är färdigt, men kunde inte låta bli att lägga ut dessa godbitar!

onsdag 13 februari 2013

Mer medborgardialog 2013

Under 2012 arbetade en arbetsgrupp med en representant från varje parti på uppdrag av kommunstyrelsen och under ledning av mig och Anne-Marie Ekström (fp) med att ta fram principer för medborgardialog. Dessa principer är nu ute på remiss och kommer förhoppningsvis att komma upp till beslut före sommaren 2013.

Gruppen som arbetat fram principerna fick ett förnyat förtroende och uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en handbok för medborgardialog. Det är det arbetet vi just nu är uppe i. Idag hade gruppen det andra mötet, en workshop om hur man utformar handboken, strukturen och hur vi ska göra den till en handbok som man faktiskt kan använda i sitt arbete. Planen är att vi ska vara klara med handboken fram till sommaren 2013 och att den skall bli klar ungefär samtidigt som det fattas beslut om principerna. Så arbetet fortsätter med andra ord även 2013.

För någon vecka sedan pressenterade vi även Borås stads arbete kring medborgardialog för ett politikernätverk med kommuner som är intresserade av att utveckla sin medborgardialog hos SKL i Stockholm. Här följer den pressentation vi använde. (ps. för att länkarna ska fungera ladda ner dokumentet)


onsdag 6 februari 2013

Hur länge kan vi bortse från köttets påverkan

En nerkortad variant finns på debattplats i BT idag, detta är originaltexten med recept.


Det är varken svårt, farligt eller äckligt att försöka klara sig med lite mindre kött. För er som inte tror mig kan första steget vara att prova det recept som jag skickar med. Men låt mig först ta argumenten.

All vetenskap visar på det ohållbara i köttkonsumtionen, men få vågar ta i frågan politiskt. En femtedel av klimatgasutsläppen, förstöring av vattenresurser, ohållbart markutnyttjande, slöseri med resurser av sällan skådad art och svält kan härledas till köttindustrin. Ändå finns så få som anser att kött ska bära sina egna miljö- och klimatkostnader.
Hur många rapporter kan politiken ignorera när det gäller köttkonsumtion? Att kött är en av de största miljöbovarna är ett obestridligt faktum där forskarvärlden är överens. Det enda rimliga borde ju vara att följa principen att de som orsakar utsläppen betalar. Att kött inte beskattas för sin påverkan på miljö- och klimat är inte hållbart.

Vi rödgröna i Borås ville 2012 införa en köttfri dag i Borås skolor. En konkret miljö- och klimatåtgärd som skulle ha inneburit att vi hade kunnat sänka våra utsläpp rejält. Detta röstades tyvärr ner av Alliansen och Sverigedemokraterna. För att man skall vara trovärdig i klimat- och miljödebatten kan man inte sticka huvudet i sanden och helt ignorera köttets påverkan.

I BT 23/1 kunde man dessutom se vad några privatpersoner tänker runt köttfrågan. Tyvärr gör ingen någon koppling mellan en av de viktigaste miljöfrågorna och sin egen köttkonsumtion, utan fokus ligger istället på att man tycker att det är viktigt med billigt kött. Debatten kring kött och dess konsekvenser liknar på många sätt den skepsis som klimatfrågan behandlades med för några år sen, d v s med mycket okunskap och skepsis. Men som i klimatfrågan vinner någon gång överväldigande fakta även över politiken och allmänheten. För framtidens miljö och klimat får vi hoppas att det blir snart.

Så här lätt, gott, enkelt, billigt och miljövänligt kan du göra skillnad.

Veganlasagne 3 portioner

Görs i form ca 25x35 cm. Ugnen på ca 200-225 grader.

Gör en tomatsås av:
1 paket/burk (500 g) krossade tomater.
1 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
1 lök
ca 1 dl röda linser
ett par matskedar olivolja el. annan matolja
vitlök
salt och peppra lite
Blanda ihop allt på en gång i en gryta och koka tills linserna är klara (ca 10 min)

Sätt ihop lasagnen, till det behöver du Oatly iMat 2,5 dl.
Häll en skvätt Oatly i botten, lägg på lasagneplattor, lägg på ca 1/3-del av tomatsåsen, en skvätt oatly till, så plattor igen - och så vidare.
På detta sättet blir det fyra lager plattor, med tomatsås och lite oatly mellan varje. Du ska ha kvar såpass mycket oatly att det täcker översta lagret lasagneplatter. Salta och peppra lite överst. Grädda i Ugnen ca 25 min eller tills man kan sticka en gaffel rätt lätt genom lagsagneplattorna.

Detta är ett användbart basrecept. Pröva dig gärna vidare med kryddning, grönsaker eller vätska efter eget huvud.

Tom Andersson (MP)


debattsidan i bt

lördag 2 februari 2013

Media, facebook och klimat

Vi lever i en tid av sociala medier. Dagens artikel i BT visar detta tydligt. Dock är det underligt att den inte var med på BT på nätet utan bara i pappersversionen.

Det hela handlar om en replikväxling mellan mig och Jan Ericson (m) på hans facebook. Uppenbarligen följer media även vad som händer på sociala medier mer och mer nu. Jag tycker personligen det är spännande att dom gör det och att dom plockar upp saker som annars få hade brytt sig om.

I själva frågan om klimatet är det nog ingen som blir förvånad av att vi har helt skilda åsikter så det nämner jag inte i dagens inlägg. Här nedan kan ni läsa det i sin helhet om ni missade det i papperstidningen.